tobia); dess larv af viker hufvudsakligen från frostfjärilens genom svart hufvud. Den anställer svåra härjningar å björkskog. L--e. Björkgränsen 1. Björkskogsgränsen. Se Trädgränser. Suppl. Björkhamre, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 23 maj 1919) i Gäfleborgs län, Bollnäs socken, beläget omedelbart väster om Bollnäs köping. 200 har. 2,064 inv. (1919). Tax.-värde å bevillningsskyldig fast egendom 1,615,300, å bevillningsfri fast egendom 333,500, tax. inkomst af kapital och arbete 2,932,160 kr. (1920). B. har från 1 jan. 1923 erhållit köpingsrättigheter. L. Wll. *Björklinge, socken. Med B. skall framdeles Skuttunge förenas såsom annex. *Björklund, J. A., lämnade i maj 1905 platsen som hufvudredaktör af "Nya dagligt allehanda" och var 1906--08 direktör för Svenska telegrambyrån. Björklund, Olof, riksdagsman, kommunalman, f. 24 mars 1849 i Kall, Jämtlands län, var till en början anställd som tjänsteman (slutligen kon- torschef) hos Sunds bolag (senare Sunds a.-b.) i Sundsvalls distrikt 1870--81 samt sedan aktiebola- gets disponent, direktör och styrelseordf. 1882-96. Sedan 1893 är han landtbrukare och egare af Eör- öns egendom i Ovikens socken; tillika sågverks- egare och trävaruexporter 1897--99. Han har varit led. af Första kammaren för Västernorrlands län 1895-1902 och för Jämtlands län 1903--11 samt under denna tid varit led. af tillfälliga utskott (1902, 1904, 1907), af särsk. utskott (1900, 1901, 1903, 1905), bankoutskottet (1903--09) och af statsutskottet (1910-11), äfvensom led. af moderata partiets förtroenderåd. B. har dessutom varit mycket anlitad för kommittéuppdrag och varit led. af fattigvårdslagkommittén (sedan 1907), parlamentariska försvarskommittén af 1907, löneregleringskommittén 1910--12, kommittén ang. riksdagsarbetets förenkling (1907; adjungerad led.), och Södertäljekommissionen (1911). Bland B:s många kommunala uppdrag märkes mångårigt ledamotskap af Västernorrlands läns och numera af Jämtlands läns landsting. B. är af ven styrelseled, i ett flertal bolag. T--s. Björklången, en 2,5 kvkm. stor sjö i Skilling- marks socken, Värmland, belägen 116 m. ö. h., genomflytes af Kölaån. Vid dess norra strand lig- ger Skillingmarks kyrka. O. Sjn. *Björkman. -- 2. K. A. T. B. dog 13 aug. 1908 i Stockholm. Björkman, Alexis, nykterhetsiirare, politiker, f. 15 dec. 1853 i Mortorps socken, Kalmar län, egnade sig efter skolstudier åt affärsverksamhet, var 1891--95 boktryckare och tidningsutgifvare i Sundsvall, uppsatte 1895 "Söderhamnskuriren" och var dess redaktör till sept. 1903, h varefter B. verkade som tidningsman dels i Norrköping (1903--04), dels i Stockholm, där han tillhörde "Reformatorns" redaktion 1904--09. B. är sedan 1910 föreståndare för Sveriges nykterhetssällskaps upp- lysningsbyrå i Stockholm och tillhör sedan 1919 riksdagens Första kammare, där han representerar Södermanlands och Västmanlands län (socialist). B. har från trycket utgett bl. a. Rusdrycksförbudet i Förenta staterna (1921). W. S--dt.

Björkman, Erik, språkforskare, universitetslärare, t. 13 juni 1872 i Eskilstuna, d. 10 maj 1919, blef student i Uppsala 1890, promoverades där 1896 till filos. doktor på afhandl. Smålandslagens ljudlära, aflade 1899 efterpröfning i germanska språk för filos. licentiatexamen samt kallades till docent i engelska språket vid Uppsala universitet 1900. Han förordnades v. t. 1904 som docent i germanska språk med undervisningsskyldighet i engelska vid Göteborgs högskola, tjänstgjorde h. t. s. å. som e. o. professor vid Lunds universitet, kallades s. å. till innehafvare af Andrew Carnegies professur i engelska språket och litteraturen vid Göteborgs högskola och utnämndes 1911 till professor i engelska språket vid Uppsala universitet. Han blef led. af Human. vet. samf. i Uppsala 1913. B. gjorde 16 studieresor till Tyskland och England. Af mera ovanlig art var den färd han 1917 på tyska regeringens uppdrag företog till Flandern för att studera och afge rapport om flandriska språkets ställning i Belgien; för svensk publik skref han i detta ämne dels flera artiklar i "Aftonbladet", dels två uppsatser om Flanderns språkfråga och Från Flanderns frihetskamp i tidskr. "Det nya Sverige" (1917). B:s docentafh., Scandinavian loan-words in middle English (I, 1900, afslutad med II 1902), är ett bland de viktigaste och värdefullaste bidragen till engelsk filologi, som på länge sett dagen. Hans nästa arbeten ligga på tyskans område, bl. a. Everards von Wampen Spiegel der natur (1902; "Upps. univ:s årsskr."), Bemerkungen zu den niederdeutschen bearbeitungen des Narrenschiffs (1902; ibid. 1903), Die pflanzennamen der althochdeutschen glosen (1902; "Zeitschrift fiir deutsche wortforschung" 2, 6). Därefter återgick han definitivt till studiet af engelskan och utvecklade rik och mångsidig vetenskaplig produktion, hvaraf endast en del kan här anföras: Nordische personennamen in England in alt- und frühmittelenglischer zeit (1910, i Morsbachs "Studien zur englischen philologie" 37), ett grundläggande verk, viktigt både i språkligt och kulturhistoriskt hänseende, Zur englischen namenkunde (1912, ibid., 47), Die festermen des Aelfric, eine namenliste aus York (s. å., ibid., 50), en med inledning, anmärkningar och glossar försedd textuppl. af den medelengelska dikten "Morte Arthure" (1915, i "Alt- und mittel- engl. texte", utg. af Morsbach och Holthausen, 9), bevarad blott i en enda, mer än femtio år yngre, handskrift, hvars text är i hög grad fördärfvad. B:s text och anmärkningar beteckna ett betydligt framsteg framför de äldre editionerna. I språkvetenskapliga o. a. tidskrifter ("Englische studien", "Archiv fiir das studium der neueren sprachen", "Anglia", "Beiblatt zur Anglia", "Indogennanische forschungen", "Saga-book of the Viking club", Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala förhandlingar, "Nord. tidskr.", Sjätte