6G7 Björkman-Björkquist 668 nordiska filologmötbts förhandlingar, "Namn och bygd", "Finsk tidskr." m. fl.) strödde B. omkring sig väl omkr. 100 värdefulla, smärre uppsatser, dels etymologiska förklaringar af många förut out- redda eller oriktigt härledda engelska ord, dels recensioner af språkvetenskapliga verk och af text- upplagor, dels smärre egna litteraturhistoriska bi- drag; till den sistnämnda kategorien höra af ven Geoffrey Chaucer, Englands störste medeltida skald (1906), en serie populära föreläsningar i Göteborg, samt Lord Byron (1916). Under sina sista år egnade sig B. åt ett grundligt studium af den oerhördt omfångsrika litteraturen rörande den fornengelska dikten "Beowulf". Resultaten häraf hann han tyvärr icke att utarbeta och offentliggöra. En postum frukt är dock B:s af hans lärjunge M. Redin slutredigerade och med förord af Morsbach försedda Studien uber die eigennamen im Beowulf (1920, i "Morsbachs studien", 58), Zu einigen namen im Beowulf (i "Beiblatt zur Anglia", 1919), och #æö- cyn und Hácon (i "Engl. studien", 1920). Grundlig lärdom, mycket skarpsinne, omfattande litteratur- kännedom och sorgfälligt pröfvande kritik voro ut- märkande för B:s vetenskapliga arbete och göra honom förtjänt att nämnas som en af vårt lands verkligen framstående språkforskare. Han var också en god lärare. Se "Uppsala universitets matrikel", höstterminen 1916. A. E. Björkman, Edwin August, svensk-ameri- kansk författare, f. 19 okt. 1866 i Stockholm, läm- nade skolan 1881 för att bli kontorist och kassör, försökte sig sedan som skådespelare hos August Lindberg, utvandrade 1891 till Förenta staterna, där han haft anställning som tidningsman vid olika blad, bl. a. "New York sun" och "New York times" 1897-1905, "New York evening post" 1906 ff. B. utgaf 1913-15 en omfattande sam- ling teaterstycken, "Modern drama series", som innehåller såväl amerikanska original som öfver- sättningar. Utom en del essaysamlingar (Is there anything new under the sun?, 1911, Gleams, 1912, Voices of to morrow, 1913) och den själf- biografiska The soul of a child (1912) har B. författat Scandinavia and the war (1914) och gjort ett icke ringa antal öfversättningar af utländska författare, särskildt Strindberg ("Plays", 4 bd, 1912-16, m. m.). R-n B. Björkman, Karl (Carl), åländsk politiker, f. 15 febr. 1873 i Åbo, blef student 1893, aflade 1901 rättsexamen i Helsingfors och blef 1904 vice häradshöfding. Han var 1903-12 kronolänsman för ett distrikt, omfattande de åländska socknarna Föglö, Sottunga och Kökar, verkade därefter enbart som praktiserande jurist i Mariehamn till 1916, då han utsågs till ordf. i stadens ordningsrätt (ungefär motsv. politiborgmästaren i andra finländska städer). B. var under den politiska storstrejken 1905 vice ordf. i den åländska strejkkommittén och tog redan under ryska tiden framstående del i hvarje politisk verksamhet inom landskapet. När ålänningarna vid ryska rikets sammanstörtande under Världskriget kräfde återförening med det svenska moderlandet, utsågs B. till ordf. i den af ålänningarna våren 1918 skapade politiska folkrepresentationen, lands- tinget, och han kvarstod som sådan under denna församlings hela tillvaro (till sommaren 1922). En följd af den ledande roll B. spelade i den åländska politiken (jfr Äland, sp. 993 ff.) var, att han jämte redaktör J. Sundblom (se denne. Suppl.) på Finlands regerings förfogande arresterades 5 juni 1920 samt 2 sept. s. å. af Äbo hofrätt och 29 sept. 1921 af Finlands högsta domstol för "förberedelse till högförräderi" dömdes till 18 månaders tukthus samt förlust af medborgerligt förtroende i 3 år och af sin ordningsmanstjänst i Mariehamn. Redan 13 juli 1920 hade B. emellertid ställts på fri fot, och efter Ålandsöfverenskommelsen i Genève sommaren 1921 (se Äland, sp. 995) befriades han genom en af republiken Finlands president samtidigt med högsta domstolens utslags bekantgörande utfärdad amnesti från fängelsestraffet och återinsattes i sitt ämbete. Vid införandet 1922 af Ålands nya själfstyrelse ut- sågs B. till landtråd. - B. har älven gjort sig känd som framstående yachtseglare och god yachtkon- struktör. " W. Sd. Björkmätaren, zool. Se Mätarfjärilar. * Björknäs. Vid B. finnas af ven hamn och lastage- plats, hvarest i grundpenningar 1919 uppburos 432 kr. i inrikes och 1,768 kr. i utrikes fart. Björknäs, svenska kyrkans diakonistyrelses alko- holistanstalt i Järlåsa socken, Uppsala län, 30 km. n. om Uppsala. Den har 92 platser. Björknäs, Lilla, egendom i Bo socken, Värmdön, på östra sidan af Skurusund, tax.-v. 175,000 kr., tillhör Evangeliska fosterlandsstiftelsen, som där uppfört sitt 20 juni 1920 invigda nya missionsin- stitut. Björknäs, Stora, villaområde i Bo socken, Värmdön, Stockholms län, på östra sidan af Skuru- sund, invid Skurubron. Stora Björknäs egendom, tax.-v. 189,400 kr. (1921), tillhör Rörstrands fa- briksaktiebolag. O- Sjn. Björkquist, Manfred, folkhögskolerektor, f. 22 juni 1884 i Gideå socken, Ångermanland, blef student 1902 och filos. licentiat 1909 i Uppsala. Han var en af grundläggarna af Ångermanlands folkhögskola och dess föreståndare 1910-13. B. gjorde sig i vida kretsar bemärkt genom att (jämte P. Stolpe) 1912 ta initiativet till nationalinsam- ling till förmån för sjöförsvaret (se Svenska pansarbåtsföreningen); han tog (jämte Ida Norrby) 1916 initiativet till Hemskolan i Upp- sala och är den egentlige skaparen af Sigtuna- stiftelsen (se d. o.) med Sigtuna folkhögskola, som öppnades 1917 och hvars föreståndare han är. B. är en framträdande kyrkoman, ledare af ung- kyrkliga rörelsen (se d. o.) och utgifvare ai dess organ, "Vår lösen" (se d. o.), sedan 1910. Kyr- kan, ideellt fattad, står i centrum för hans för- fattarskap. Ett viktigt inslag i den kyrkliga för- nyelse, för hvilken han arbetar, är den till Sig- tunastiftelsen knutna verksamheten; i sin folkhög- skoleverksamhet ifrar B. för ökadt utrymme åt reli- gionsundervisning och karaktärspedagogik -, ett program, som han utvecklat i skrifterna Kyrklig folkhögskola (1908) och Religionsundervisningen i folkhögskolan (1913). I sitt författarskap, ofta hål- let i en aforistisk, paradoxalt tillspetsad stil och buret af ett lidelsefullt allvar, har B. också lämnat intressanta bidrag till kulturkritik; i detta a f seende spåras inflytande från R. Eucken. I sina folkpeda- gogiska tankar har han påverkats af Fr. W. Foer- ster. Bland B:s skrifter märkas utom de of van-