Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björnvinda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt von Friesendorff, eges nu af friherre Johan
Stjernstedt.
O. Sjn.
Björnvinda, bot., namn på Calystegia pubescens,
en från norra Kina härstammande, 2-4 m. högt
slingrande, flerårig och härdig prydnadsväxt med
fyllda rosenröda blommor, som ofta odlas i träd-
gårdarna. G- L-m.
Björnö. 1. Herrgård i Gillberga socken,
Värmland, omfattar 2 mtl, med en areal af 2,224 har,
hvaraf 400 har åker; tax.-v. 750,000 kr. (1921),
med såg, kvarn och elektrisk kraftstation. Nuv.
egare C. Hultkrantz’ stärbhus. – 2. Herrgård
i Åby socken, Kalmar län, omfattar med
underlydande Byrum 5 3/8 mtl, med en areal af 528
har, hvaraf 153 har åker; tax.-v. 273,900 kr.
(1921). Gården egdes vid slutet af 1300-talet af
bröderna J. och F. Ummereijse, i början af
1400-talet af riksrådet Erik U., senare af släkterna
Oxenstierna, Ulfklou (1600- och 1700-talen), Berg
von Linde och Posse (efter 1834). Nuv. egare är
A.-b. Björnö egendom.
1–2. O. Sjn.
Björnöflagan (Björnöfjorden). Se
Glafsfjorden.
Björnön. 1. Ö i Hamrånge socken,
Gästrikland, afstänger Hamrångefjärden (se d. o. Suppl.)
från Bottenhafvet. Areal omkr. 10 kvkm. Häri
inräknas Lindön, som numera är förenad med
B., men förr var en egen ö. – 2. Ö i
Badelunda och Irsta socknar, Västmanlands län,
belägen i Västeråsfjärden af Mälaren. Areal omkr.
2,5 kvkm.
1–2. O. Sjn.
*Björn-ön (Beeren-eiland), Norge. Genom
nyare undersökningar medelst diamantborrning har
man konstaterat, att på norra delen af ön finnas
kolflötser af ganska stor mäktighet, hvilka kunna få
praktisk betydelse. Genom bestämning af de
växtrester, som funnos i borrkärnorna, ha A. G.
Nathorst och E. Antevs konstaterat, att dessa lager
tillhöra undre karbon, kulm, hvilken man dittills trott
saknas på B. På senare tider ha norska affärsmän
sökt exploatera de på B. förekommande
stenkolslagren, hvilka enligt de äldre undersökningarna
skulle tillhöra undre devon. F. n. (1922) egas och
brytas kolfälten af det norska "Björnöen
aktieselskap", som har ett aktiekapital af 4 mill. kr., med
hufvudkontor i Stavanger. Arbetarstyrkan är 70
à 80 man.
K. A. G. M. H.
*Björskog, socken, bildar nu med Kungs-Barkarö
ett pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt.
Blaa taarn [blåtårn], da. Se Blåtorn.
*Blache, K. V., dog 1920.
Black-and-tans [blä’k ən tä’ns], eng.,
polistrupper på Irland (se d. o. Suppl.).
Black and tan setter [blä’k on tä’n se7t9], eng.,
zool. Se Hunden, sp. 1312. - Black and
tan t er r i er. Se Hunden, sp. 1313.
*Blackburne har förnamnet J o s e p h (ej James).
Black fibre [blä’k fáVbø], eng., löt. Se Caryota.
Black letters [blä’k Ie’t9s], eng. Se Munk-
skrift.
*Blacksta, socken, är sedan 1920 annex till
Vadsbro. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
Black-wattle [blä’k cjå’tl], eng., tekn. Se
G ar f medel, sp. 747.
*Blackwell, E., dog 31 maj 1910.
Black vomit [blä’k vå’mit], eng., med. Se
Gula febern.
Blackwood. - 3. (Sp. 613.) W i 11 i a m B. dog
10 nov. 1912.
Blackälfven, biflod till Lilla Lule älf,
afvattnande östra delen af Sarekområdet. Den
uppkommer genom föreningen af Rapaälfven, Situoädno
och Taurejuädno samt utfaller vid Tjåmotes i
Luleälfven.
O. Sjn.
Blad, her., användes tidigt och i många former,
ek-, klöfver-, lind-, ros-, sjö- eller näckblad, antin-
gen på kvist, såsom hos ätterna Ekenstjerna, La-
gerfelt, Lind af Hageby, Mörner, eller ett ensamt
blad, såsom hos flera skandinaviska ätter under
medeltiden, t. ex. Ekeblad i Sverige, eller tre blad
ställda i rad snedt of ver skölden, såsom hos den
äldre Stureätten, eller i trekant 2 och l, såsom
hos ätterna Ekfelt och Klöfverskjöld, med spet-
sarna nedåt, såsom hos ätten Koskull eller de under
medeltiden mäktiga ätterna Porse och Ribbing
(t. ex. den heliga Birgittas dotterson Peter Sigvids-
son Ribbing), eller med spetsarna mot sköldhörnen,
såsom hos den s. k. Likvidssönernas släkt, till hvil-
ken biskop Egisle i Västerås hörde. Bladet kombi-
neras också med andra vapenbilder, t. ex. 3 sjö-
blad på en bjälke hos den danska Baggesläkten,
eller ett blad under en sparre hos de ännu lefvande
svenska Baggesläkterna och hos den s. k. Forstena-
släkten och ätten Ulfsparre. N. H.
Bladbeta, bot., detsamma som m a n gol d (se
Beta).
Bladf prmigt krut. Se Kruttillverkning.
Bladfäste, lat. nodus, bot. Se Internodium.
Bladkaktus, bot. Se Phyllocactus.
Bladklocka, 60*. Se N i c a n dr a.
Bladknopp, bot. Se Knopp, sp. 403.
Bladkött, 60*. Se Mes ofyll.
Bladlafvar, bot., lafvar, hvilkas bål har blad-
form (se L af var, fig. 4, 5, 6, 13).
*Bladluslejon, zool. Se vidare om dem Flor-
si ä n dör.
*BladlÖSS, zool. Genom de två å bakkroppens
ryggsida belägna rörformiga utskotten af söndras,
när djuret skrämmes, ett vaxlikt klibbigt ämne
och ej, såsom tidigare antagits och i hufvudarbetets
artikel uppges, någon söt saft, som förskaffat de
ifrågavarande rören namnet honungsrör. Den af
bladlössen producerade och al myror så eftersökta,
starkt sockerhaltiga vätskan utgöres af de förras
flytande exkrement, den s. k. honungsdaggen (jfr
d. o.). - Kvassiabesprutning (jfr K vass i a) an-
vänds med fördel till bladlössens utrotande och
utgör liksom nikotinextrakt, beredt på olika sätt,
ett prisbilligt och effektivt medel mot dessa allmänt
utbredda skadedjur; med karbolineumbesprutning
omedelbart före knoppsprickningen har man ibland
lyckats döda ägg af på äppelträd lefvande bladlöss.
Se vidare G a 11 - l ö s s och V ä x 11 ö s s. L-e.
Bladminérarviflar, zool. Se V i f l a r.
*Bladnossläktet, zool., kallas äfven bladnä-
sorna och hästskonäsorna.
Bladnäsorna, zool., detsamma som b l a d n o s-
släktet (se d. o.).
Bladrullsjuka. Se K russjuka.
Bladselleri, Blekselleri, hört., det slag af
selleri (se Apium), af h vilket de tjocka blad-
skaften ("stjälkarna") genom blekning (jordens
uppkupning kring plantorna) blifvit möra och milda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
