Björnbergsfältet-Björnviken 074 garnisonsregementet i Helsingfors och s. å. (ej 1765) till kommendant på Sveaborg. Björnbergsfältet, järnmalmsfält i Grangärde och Ludvika socknar, Kopparbergs län, är beläget ung. 2,5 km. ö. om Grängesberg. Fyndigheten anses ha varit känd redan på 1600-talet, och ett ganska stort antal grufvor har varit i arbete, men fältet har äfven långa tider legat öde. Inom fältet finnes såväl grönskarnsmalm som kalkig svartmalm; den senare har hufvudsakligen varit föremål för grufarbetet under senare tid. Den förnämsta grufvan, Långgrufvan i Bolagsgrufvans utmål, har uppnått ett djup af 365 m. Primamalmen har i regel hållit 46--49 proc. järn, omkr. 0,020 proc. fosfor och omkr. 15 proc. kalk och magnesia. En del af malmen har utvunnits genom magnetisk sofring, och efter 1914 ha äfven mindre kvantiteter slig med Öfver 60 proc. järnhalt producerats. Malmarean inom fältet har uppskattats till 2,500 kvm., och brytningen uppgick 1920 i Långgrufvan till 33,923 ton berg, och däraf erhöllos 8,607 ton primamalm och 5,543 ton malm af annan kvalitet. Malmen transporteras på linbana till Grängesberg. Grufegare är Björnbergs gruf-a.-b. (aktiekapital 0,5 mill. kr.). Förvaltningen omhänderhas af Grängesbergs Gemensamma förvaltning. K. S-ll. Björnbrodd, bot. Se Tofieldia. *Björnbär finnas afbildade å pl. till art. Bär. *Björneborg, som under upproret i Finland 1918 besatts af "de röde", återtogs af "de hvite" 23 febr., men förlorades sedan åter för att 13 april definitivt tagas tillbaka. L. W:son M. Björneborgs landskommun, Åbo och Björneborgs län, Finland, Ulfsby domsaga och härad, är förenad med Björneborgs stad till ett pastorat. 216 kvkm. 7,335 inv. (1919), finsktalande. O. B-n. *Björner (skref sig B i örn er och Bioer- ner) blef kanslist i Antikvitetsarkivet 1718, t. f. translator (efter J. F. Peringskiöld) af gamla språ- ken där 1719 (k. fullmakt 1720; sedan 1737 med assessors n. h. o. v.) och tog af sked 1744 samt fick då rang i likhet med assessors i Svea hofrätt. Uppgifterna, att han 1725 blef sekreterare och 1738 assessor i Antikvitetskollegium, äro oriktiga. Björneröd och Kroken, municipalsamhälle. Se Krokstrand. Björnfotad, veter. Se Kota 2. Björnhyttan, skogsegendom, tillhörig staten, f. d. bruk, i Grangärde socken, Dalarna, har en areal af 6,256 har, hvaraf 98 har åker; tax.-v. 610,000 kr. (1921). Bruksdriften (masugn) nedlades 1900. O. Sjn. Björningarna, blixtfyr på en holme i Bohusbukten, på 58° 15' 44" n. br. och 11° 49' 49" ö. lgd fr. Gr., byggd 1907. E. A-t. *Björn Järnsida. -- 2. B:s gemål Katarina var dotter till Inge d. ä. (ej Inge d. y.). Björnsnäs, herrgård i Kvillinge socken, Östergötland, omfattar 7 1/2 mtl, med en areal af 743 har, hvaraf 222 har åker; tax.-v. 384,800 kr. (1920). Det vackert bebyggda godset tillhörde på 1600-talet bl. a. släkten Crusebjörn, reducerades 1683 och har senare egts af bl. a. släkterna Reenstierna, Staël von Holstein, v. Friesendorff och Trozelli. Nuv. egare är kammarherre Ph. Trozelli. O. Sjn.

Manbyggnaden på Björnsnäs.

'Björnson. 1. B. M. B. dog 26 april 1910 i Paris. B:s sista drama var Naar den ny vin blomstrer (1909), hans sista större dikt kantaten till hundraårsfesten för "Norges vel" (s. å.). B. deltog med eld och skärpa under sina sista år i den häftiga språkstriden mellan landsmålsförfäk- tarna och förkämparna för "riksmålet", hvilkas ledare han vardt och hvilkas sak han förfäktade i artiklar och tal (t. ex. det stora i Studenter- samfundet 1908). B:s Samlede værker föreligga i ny redaktion, 10 bd (1914) och Samlede digter- verker 1919-20, hans Artikler og tåler i 2 bd (s. å.), hans Brev utges sedan 1912 af prof. Halfdan Koht; hittills (1922) utkomna äro 2 samlingar, 4 bd, omfattande tiden 1857-78. Jfr J. Landquist i "Essayer" (1913), N. Finsen, "Fra B:s sidste åar" (s. å.), G. Gran i "Normænd i det 19. aarh." (1914), V. Sommerfelt, "Minder" (1917), P. Nord- mann, "B." (1915), och G. Heiberg, "Ibsen og B. paa scenen" (1918). Till minne af B. har det 1917 stiftade Björnsonförbundet fått sitt namn; det vill samla den mognare norska skolungdomen kring nationella och ideella intressen. - B:s namn- teckning återges å pl. IV till art. Autograf. 2. B. B. lämnade 1909 chefskapet för National- theatret och har sedan verkat dels som skådespe- lare, instruktör och uppläsare, dels som ledare (1914) af den halfofficiösa tyska telegrambyrån "Norden", som lämnade krigsmeddelanden till neu- trala länders tidningar. B. har vidare offentlig- gjort skådespelet Solen skinner jo (uppf. 1913 i Kristiania), Oplevelser under krigen 1914-17 (1917) och minnena Fra barndommens dage (1922). 3. Ingeborg B. föddes 9 (ej 19) nov. 1858. Äktenskapet upplöstes 1908. l o. 2. B-n B. "Björnstjerna. - 4. 0. M. F. B. dog 2 sept. 1905. - Hans yngre broder, Roger Magnus Eugen Kurt (ej Knut) B.? dog 31 aug. 1910 i Stockholm. "Björnström. - 2. J. H. B. dog 21 nov. 1908. *Björnstáhl, J. J., föddes på Eotarbol, Näshulta socken, Södermanland. Björnviken, herrgård i Kvillinge socken, Östergötland, omfattar med underlydande 5 7/8 mtl, med en areal af 465 har, hvaraf 200 har åker; tax.-v. 314,000 kr. (1919). B., som från 1600-talet tillhört släkterna Crusebjörn, Reenstierna, Vadström