epokgörande i behandlingen af det svenska 1700-talets litteraturhistoria genom att framhålla betydelsen af det engelska inflytandet på vår vitterhet och genom att skarpsinnigt analysera de allmäneuropeiska och inhemska förutsättningarna för 1800-talets gotiserande romantik, och den har verkat impulsgifvande på den nordiska litteraturforskningen. Hans senare arbeten intaga en obestridd rangplats bland våra monografiska arbeten på området och visa såväl en rik kombinationsförmåga som skarp konstruktiv vetenskaplig fantasi och genomträngande analys. -- 1916 var B. medredaktör af "Göteborgs handels- och sjöfartstidning", redigerar sedan 1917 tidskriften "Forum" och fr. o. m. 1921 "Samlaren". R-n B. Blanco Asenjo [bla'nkå ase'chå], Ricardo, spansk författare, f. 1847 i Burgos, d. 1897, utgaf romanerna La tela de araña (1874) och Cuentos y novelas (1882) samt den lyriska dikten Pared por medio (1879) och diktsamlingen Penumbra (1881). Äfven på det litteraturhistoriska området vann B. förtjänt uppmärksamhet genom Teatro portugués del siglo XVI (1871). Ad. H-n. Blanco-Fombona, Rufino, spansk författare, f. 1874 i Carácas (Venezuela), studerade i Paris och var mycket hängifven franska litteraturen, men i sina arbeten fullblodsspanjor. I sin lyriska diktning påverkades han af Victor Hugo, Musset och Verlaine; äfven Byron har haft inflytande på honom. Af spanska förebilder märkes förnämligast G. A. Bécquer. Som skald utmärker sig B. särskildt genom sina letrillas, romances och korta yerser, såsom i El Madrigal de las lágrimas, La torre tragica, La sombra, La jaca de don Amor m. fl. Som prosaist är B. realist och regional, hvarpå den satiriska romanen El hombre de hierro är bevis. B. utgaf äfven ett flertal litteraturhistoriska monografier. Ad. H-n. *Blanco Garcia, P. F., dog 1903. Blandad ekvation, mat. Se Kvadratisk ekvation. Blandade milor. Se Kolning, sp. 572. Blandad kredit. Se Kredit. Blandadt frälse, kam. Se Frälse. Suppl. Blandadt system. Se Fattigvård, sp. 1449. Blandformer, språkv. Se Kontamination. Blandningsgödsel. Se Kompostgödsel. Blandningsnarkos. Se Sömnmedel, sp. 225. *Blanford, W. T h., dog 22 juni 1905. *Blangstrup, J. C hr., fullbordade 1907 "Salmonsens konversationsleksikon" i 18 bd (1 bd suppl. 1911) och lämnade 1912 redaktörskapet för "Berlingske tidende" för att redigera en ny uppl. af ofvannämnda lexikon, hvaraf 13 bd utkommit 1915-22. Blaniulus, zool. Se Julidæ. *Blankaholm har äfven hamn och lastageplats, hvarest i hamnafgifter för fartyg och varor 1919 uppburos 329 kr. i inrikes och 663 kr. i utrikes fart. *Blanka vapen. Se vidare Vapen, sp. 620-621. Blankenese, en by vid Elbe, 7 km. v. om Altona, med 5,612 inv. (1910). Hufvudstation för nordsjöfisket. Blankett (fr. blanquette), kokk., ett slags ragu (se d. o.) af ljust kött, t. ex. kalf, som förut är stekt. Den garneras med champinjoner, stundom med murklor eller tryffel. Blankfll, zool. Se Ål. *Blasco, Eusebio, dog 1903 i Madrid. *Blasco Ibañez, V., kan numera räknas till de allbekante store europeiske författarna. Den tid han var inkastad i politiken och uppträdde mycket revolutionerande på möten, drömde han om att bli en spansk Danton; på senare tid har han emellertid öfvervägande egnat sig åt litterär verksamhet och utom förutnämnda arbeten skrifvit ett stort antal verk af betydelse, såsom La bodega, Los muertos mandan, Luna Benamor, Los cuatro jinetes del Apocalipsis, en bredt anlagd tysk vänlig historia om krigseländet, hvilken väckte stort uppseende, La horda, La maja desnuda, La Argontina y sus grandezas, Les Argonutas m. fl. Till sv. äro öfversatta "Cañas y barro" ("Vass och dy") och "La Barraca" ("Förbannad jord"). Se A. Hillman, "Modern spansk romandiktning" (i "Nord. tidskr." 1912). Ad. H-n. *Blasfemi. Se vidare Hädelse. *Blasieholmskyrkan. Se Fr. Björk, "B:s femtioårsjubileum" (1920). *Blass, Fr., dog 5 mars 1907. Blastogen (af grek. blastors, grodd), bioL, efter Weismann de organismens delar eller egenskaper, som framgått ur groddplasmans anlag, således allt, som är ärfdt. Motsatsen är somatogen, det, som uppstått i kroppen utanför groddplasma, har yttre inflytelser att tacka för sin uppkomst. L-e. Blastomerer (af grek. blastofs, grodd, och mefros, del), zool., benämnas de celler, som uppstå genom äggcellens klyfning. L-e. Blastophaga, zool. Se Pteromalidæ. Blastophaga grossörum, zool. Se Fikonsteklar. Blastoporus, zool. Se Urmunnen. Blastula, zool., ett utvecklingsstadium i de flercelliga djurens embryonala utveckling, hvilket i sin typiska form uppträder som en blåsa, hvars vägg bildas af ett eller flera cell-lager (se Cell, sp. 1385, fig. 7 e}. L-e. Blastulastadiet, embryol. Se Ägg, sp. 1168. Blatchford [blä'tjfød], Robert, engelsk socialistisk skriftställare, f. 17 mars 1851 i Maidstone, var först borstbindarlärling, därefter 1871-78 soldat (tog afsked som sergeant), var sedan kontorist och har från 1884 egnat sig åt journalistik och socialistisk agitatorsverksamhet. B. grundade 1891 den socialistiska tidskriften "The clarion", i hvilken han alltjämt är medarbetare. Hans korta och bitande artiklar där, signerade "Nunquam", väckte stor uppmärksamhet, liksom äfven den samhällskritiska broschyren Merrie England (1894; norsk öfv. 1899). Af B:s arbeten märkas äfven soldatlifsskildringen Tommy Atkins (1896) och den mot främlingsinvasionen riktade skriften Britain for the british (1902). Om den tyska faran skref B. i "Daily mail" 1910 en uppmärksammad artikelserie, och under Världskrigets första år agiterade han lifligt i tal och skrift bland arbetarmassorna för krigspolitiken och den frivilliga rekryteringen. De senaste åren har B. som utrikespolitisk medarbetare i "Daily herald" skarpt kritiserat regeringens utrikepolitik. V. S-g.