689 Blockera-Bloem 690 inflytande på krigets förlopp. (Jfr Världskri- get, sp. 259.) De former af örlogsblockad (se Bloc- kad), som före Världskriget varit erkända, för- mådde ententen icke tillämpa emot Tyskland, utan tog därför sin tillflykt till blockad på af- stånd, hvilken hufvudsakligen af såg att liksom den förut öfliga örlogsblockaden nå och tillintet- göra fiendens sjöstridskrafter, så snart de vågat sig till sjöss; men denna blockad kunde, då det icke var möjligt att städse bevaka fiendens opera- tionsbaser, icke bli fullt effektiv ens mot tyska högsjöflottan och var alldeles illusorisk mot fiendens torpedfartyg. Den förstärktes emellertid mot slutet af kriget i hög grad genom användning af minvap- net i dittills oanad utsträckning. (Jfr Världs- kriget, sp. 259.) Om blockads effektivitet jfr Effektivitetsprincip. Suppl. H. W-l. Blockera (b o k s t ä f v e r), boktr. Se D e b l o c- k e r a. *Blockinrättning. Elektriska blockapparater an- vändas numera i stor utsträckning i Sverige dels för stationsblockering, där tågklareraren kan bestäm- ma, hvilken signal som får ställas till "kör", samt när växlarna, sedan tåget passerat, åter få om- läggas (tågvägsförregling), dels för linjeblockering, där en signal, sedan tåget passerat densamma, för- reglas i stoppställning och först åter kan frigöras, då tåget framkommit till nästa blockpost eller sta- tion. I utlandet, särskildt Amerika, förekommer ofta automatisk linjeblockering, där signalen står normalt till "kör" och, då tåget passerat, faller till "stopp". När tåget lämnat blocksträckan, går sig- nalen automatiskt åter till "kör" under inverkan af elektrisk ström genom skenorna. Hq. *Blockx, J., dog 26 maj 1912 i Antwerpen. Blodalbumin. SeÄgghvita. Blodbröd. Se B lodmjöl. Suppl. Bloddrifvande medel, med. Sa Hæmagoga. Blodfinksläktet, zool. SeLagonosticta. Blodfärgämne, kem. Se Hemoglobin. *Blodförgiftning. Se Septik-emi. Blodgödning. Se Blodmjöl. Suppl. Blodhassel, bot., en form af Corylus maxima med vackert brunröda blad, hvilken odlas som prydnadsväxt. G. L-m. Blodhirs, bot. Se Hirs. *Blodkärl. Se Människan, pl. I. *Blodlutsalt. Den gamla metoden för framställ- ning af blodlutsalt används knappast längre, sedan man i stenkolsgasen funnit en rik källa för fram- ställning al cyanföreningar i allmänhet. Den råa lysgasen håller i allmänhet 0,i-0,2 vol.-proc. cyan- väte (blåsyra), som vid gasens rening aflägsnas an- tingen genom särskild "cyantvättning" enligt Buebs metod (se Lysgas, sp. 102) eller samtidigt med svafvelvätet vid gasens ledning öfver järnoxidhydrat i reningskistorna (se Lysgas, sp. 103). I senare fallet erhålles en massa med 10-15 proc. cyan, i form af berlinerblått. Genom behandling med släckt kalk fås härur en lösning, innehållande ferrocyan- kalcium och som med kaliumklorid ger en svårlöslig fällning af rent ferrocyankaliumkal- cium, K2CaFe(CN)6. Medelst kaliumkarbonat ombildas detta slutligen i ferrocyankalium 1. blodlutsalt. K- A. V-g. Blodlönn, bot., en odlad form af Acer platanoi- des, hvars blad under våren och försommaren ha blodröd färg; i aug. öfvergår den röda färgen i grön. En annan form af den vanliga lönnen, hvars blad fram på hösten få mörkröd färg, kallas r ö d- 1 ö n n och används liksom den förra som pryd- nadsträd i parker och trädgårdar. G. L-m. Blodmelass. Se B lo d m j öl. Suppl. *Blodmjö! beredes vid slakterierna dels till foder, dels till gödselmedel. Blodet koaguleras genom upphettning med ånga, och sedan blodvattnet af- tappats, pressas den återstående massan till kakor, som, i den mån de finna af sättning, direkt använ- das till foder, men till större delen torkas och ma- las till blodmjöl. Detta innehåller omkr. 85 proc. protein, hvaraf inemot 70 proc. smältbar ägghvita och inemot 10 proc. amider, samt 2,5 proc. fett, motsvarande ett fodervärde af ung. 155 foderenhe- ter på 100 kg. För att ge detta ytterligt ägg- hvitrika foder en mindre ensidig sammansättning blandas det med kli till b l o d b r ö d och med melass till bio d melass. Dessa fodermedel ges företrädesvis åt svin, men af ven åt hästar. A ff allsblod vid slakterier beredes af ven .till blod- gödning. Denna innehåller 10-15 proc. kväfve, 2-3 proc. kali och 0,5-l,s proc. fosforsyra, hvars senare halt stundom höjes genom tillsats af superfosfat. Den är ett mycket verksamt gödsel- medel, h varpå dock tillgången är obetydlig. H.J.Dft. Blodnäfva, bot. Se Geranium. * Blodomlopp. Se fig. till art. Artär och pl. I till art. Människan. Blodplommon, Prunus Pissardi, bot., en sär- deles dekorativ form af Prunus Myrobalana med brunröda blad och talrika hvita blommor, som odlas som prydnadsträd i trädgårdarna och är vinter- härdig upp till Mälaren. Kvistarna äro lämpliga vid binderier, och frukterna kunna användas i hus- hållet. G. L-m. Blodplättar. Se Blodrätter. Suppl. Blodpudding. Se B l o d r ä 11 e r. Suppl. Blodregnsalg, bot. Se Volvocaceæ. Blodriska, bot. Se Lactarius och färg- plansch II till art. Svampar. Blodrätter, kokk. Blodpudding tillredes af svin- blod, med tillsats af svagdricka, groft rågmjöl, salt, finhackad njurtalg samt t. ex. mejram, som iläggas och gräddas i form, satt i kokande vatten. Den serveras med smält smör eller mjölk- sås, lingon, äppelmos. Af smeten, utspädd med mjölk, kan man grädda blodplättar. Äfven kan af smeten (modifierad i tillredningen) stoppas blod- korf. Denna är mycket omtyckt; den serveras i tjocka skifvor med skiradt smör, äppelmos, lingon eller sockrade frästa äppelskifvor. Blodsot, med. Se Rödsot, sp. 135. Blodspirochæter, biol. SeSpirochæte. Blodstilla, bot. Se Sanguisorba. Blodstillande bomull, med. farm. Se Järn- medel. Bloem [blom], Walter, tysk författare, f. 20 juni 1868 i Elberfeld, studerade juridik och vardt 1895 advokat i Barmen. Hans första skådespel, Caub (1897), Heinrich von Planen (1902), Schnapp- hähne och Es werde recht (1903), hade stor fram- gång, hvarför han från 1904 helt och hållet egnade sig åt litteraturen. Romanen Der krasse fuchs