Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blockera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Blockera-Bloem
690
inflytande på krigets förlopp. (Jfr Världskri-
get, sp. 259.)
De former af örlogsblockad (se Bloc-
kad), som före Världskriget varit erkända, för-
mådde ententen icke tillämpa emot Tyskland, utan
tog därför sin tillflykt till blockad på af-
stånd, hvilken hufvudsakligen af såg att liksom
den förut öfliga örlogsblockaden nå och tillintet-
göra fiendens sjöstridskrafter, så snart de vågat
sig till sjöss; men denna blockad kunde, då det
icke var möjligt att städse bevaka fiendens opera-
tionsbaser, icke bli fullt effektiv ens mot tyska
högsjöflottan och var alldeles illusorisk mot fiendens
torpedfartyg. Den förstärktes emellertid mot slutet
af kriget i hög grad genom användning af minvap-
net i dittills oanad utsträckning. (Jfr Världs-
kriget, sp. 259.) Om blockads effektivitet jfr
Effektivitetsprincip. Suppl. H. W-l.
Blockera (b o k s t ä f v e r), boktr. Se D e b l o c-
k e r a.
*Blockinrättning. Elektriska blockapparater an-
vändas numera i stor utsträckning i Sverige dels för
stationsblockering, där tågklareraren kan bestäm-
ma, hvilken signal som får ställas till "kör", samt
när växlarna, sedan tåget passerat, åter få om-
läggas (tågvägsförregling), dels för linjeblockering,
där en signal, sedan tåget passerat densamma, för-
reglas i stoppställning och först åter kan frigöras,
då tåget framkommit till nästa blockpost eller sta-
tion. I utlandet, särskildt Amerika, förekommer
ofta automatisk linjeblockering, där signalen står
normalt till "kör" och, då tåget passerat, faller till
"stopp". När tåget lämnat blocksträckan, går sig-
nalen automatiskt åter till "kör" under inverkan af
elektrisk ström genom skenorna. Hq.
*Blockx, J., dog 26 maj 1912 i Antwerpen.
Blodalbumin. SeÄgghvita.
Blodbröd. Se B lodmjöl. Suppl.
Bloddrifvande medel, med. Sa Hæmagoga.
Blodfinksläktet, zool. SeLagonosticta.
Blodfärgämne, kem. Se Hemoglobin.
*Blodförgiftning. Se Septik-emi.
Blodgödning. Se Blodmjöl. Suppl.
Blodhassel, bot., en form af Corylus maxima
med vackert brunröda blad, hvilken odlas som
prydnadsväxt. G. L-m.
Blodhirs, bot. Se Hirs.
*Blodkärl. Se Människan, pl. I.
*Blodlutsalt. Den gamla metoden för framställ-
ning af blodlutsalt används knappast längre, sedan
man i stenkolsgasen funnit en rik källa för fram-
ställning al cyanföreningar i allmänhet. Den råa
lysgasen håller i allmänhet 0,i-0,2 vol.-proc. cyan-
väte (blåsyra), som vid gasens rening aflägsnas an-
tingen genom särskild "cyantvättning" enligt Buebs
metod (se Lysgas, sp. 102) eller samtidigt med
svafvelvätet vid gasens ledning öfver järnoxidhydrat
i reningskistorna (se Lysgas, sp. 103). I senare
fallet erhålles en massa med 10-15 proc. cyan, i
form af berlinerblått. Genom behandling med släckt
kalk fås härur en lösning, innehållande ferrocyan-
kalcium och som med kaliumklorid ger en svårlöslig
fällning af rent ferrocyankaliumkal-
cium, K2CaFe(CN)6. Medelst kaliumkarbonat
ombildas detta slutligen i ferrocyankalium
1. blodlutsalt. K- A. V-g.
Blodlönn, bot., en odlad form af Acer platanoi-
des, hvars blad under våren och försommaren ha
blodröd färg; i aug. öfvergår den röda färgen i
grön. En annan form af den vanliga lönnen, hvars
blad fram på hösten få mörkröd färg, kallas r ö d-
1 ö n n och används liksom den förra som pryd-
nadsträd i parker och trädgårdar. G. L-m.
Blodmelass. Se B lo d m j öl. Suppl.
*Blodmjö! beredes vid slakterierna dels till foder,
dels till gödselmedel. Blodet koaguleras genom
upphettning med ånga, och sedan blodvattnet af-
tappats, pressas den återstående massan till kakor,
som, i den mån de finna af sättning, direkt använ-
das till foder, men till större delen torkas och ma-
las till blodmjöl. Detta innehåller omkr. 85 proc.
protein, hvaraf inemot 70 proc. smältbar ägghvita
och inemot 10 proc. amider, samt 2,5 proc. fett,
motsvarande ett fodervärde af ung. 155 foderenhe-
ter på 100 kg. För att ge detta ytterligt ägg-
hvitrika foder en mindre ensidig sammansättning
blandas det med kli till b l o d b r ö d och med
melass till bio d melass. Dessa fodermedel
ges företrädesvis åt svin, men af ven åt hästar.
A ff allsblod vid slakterier beredes af ven .till blod-
gödning. Denna innehåller 10-15 proc. kväfve,
2-3 proc. kali och 0,5-l,s proc. fosforsyra,
hvars senare halt stundom höjes genom tillsats af
superfosfat. Den är ett mycket verksamt gödsel-
medel, h varpå dock tillgången är obetydlig. H.J.Dft.
Blodnäfva, bot. Se Geranium.
* Blodomlopp. Se fig. till art. Artär och pl.
I till art. Människan.
Blodplommon, Prunus Pissardi, bot., en sär-
deles dekorativ form af Prunus Myrobalana med
brunröda blad och talrika hvita blommor, som odlas
som prydnadsträd i trädgårdarna och är vinter-
härdig upp till Mälaren. Kvistarna äro lämpliga
vid binderier, och frukterna kunna användas i hus-
hållet. G. L-m.
Blodplättar. Se Blodrätter. Suppl.
Blodpudding. Se B l o d r ä 11 e r. Suppl.
Blodregnsalg, bot. Se Volvocaceæ.
Blodriska, bot. Se Lactarius och färg-
plansch II till art. Svampar.
Blodrätter, kokk. Blodpudding tillredes af svin-
blod, med tillsats af svagdricka, groft rågmjöl,
salt, finhackad njurtalg samt t. ex. mejram,
som iläggas och gräddas i form, satt i kokande
vatten. Den serveras med smält smör eller mjölk-
sås, lingon, äppelmos. Af smeten, utspädd med
mjölk, kan man grädda blodplättar. Äfven kan af
smeten (modifierad i tillredningen) stoppas blod-
korf. Denna är mycket omtyckt; den serveras i
tjocka skifvor med skiradt smör, äppelmos, lingon
eller sockrade frästa äppelskifvor.
Blodsot, med. Se Rödsot, sp. 135.
Blodspirochæter, biol. SeSpirochæte.
Blodstilla, bot. Se Sanguisorba.
Blodstillande bomull, med. farm. Se Järn-
medel.
Bloem [blom], Walter, tysk författare, f. 20
juni 1868 i Elberfeld, studerade juridik och vardt
1895 advokat i Barmen. Hans första skådespel,
Caub (1897), Heinrich von Planen (1902), Schnapp-
hähne och Es werde recht (1903), hade stor fram-
gång, hvarför han från 1904 helt och hållet egnade
sig åt litteraturen. Romanen Der krasse fuchs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
