"Järnåret", 1914), Volk wider volk (1912; "Folk mot folk", 1915) och Die schmiede der zukunft (1913), en romanföljd från 1870--71 års krig, Elsass-romanen Das verlorene vaterland (1914), de från Världskriget hämtade Vormarsch (1916), Dreiklang des krieges (1918) och Sturmsignal - ! (1919) samt Gottesferne (1920) ha blifvit mycket populära. Han är en underhållande berättare med tysk-patriotisk prägel och förkärlek för kraftscener. 1921 gafs hans skådespel Helden von gestern. I Världskriget deltog B. med utmärkelse och befordrades till major. R--n B. *Bloemfontein, som 1918 hade omkr. 32,000 inv. (15,631 hvita), är säte för Sydafrikanska unionens högsta domstol. *Blom (sp. 746), Peter, dog 1912. Blombacka, herrgård i Vinköls socken, Skaraborgs län, omfattar 3 1/2 mtl, med en areal af 335 har, hvaraf 186 har åker; tax.-v. 251,400 kr. (1922). Egendomen uppges på 1500-talet ha till hört släkten Lilliehöök, senare bl. a. släkterna Åkerhielm och af Jochnick. Nuv. egare är O. Carlander. O. Sjn. Blomberg, herrgård i Husaby m. fl. socknar å Kinnekulle, Skaraborgs län, omfattar 11 19/24 mtl, med en areal af 1,096 har, hvaraf 436 har åker, 85 har äng och 575 har skog, tax.-v. 482,500 kr. (1921). Från 1558 till midten af 1700-talet tillhörde B. släkten Roos, senare grefve K. F. Scheffer samt från slutet af 1700-talet släkten Hamilton. Nuv. egare är grefve Gilbert Hamilton. O. Sjn. *Blomberg, K. A., afgick från tjänsten 1910 och dog 10 mars 1922 i Stockholm. *Blomberg, K. H., dog 27 okt. 1909 i Uppsala. Häftet II af hans "Svensk statsrätt" utkom 1906. Blomberg, Ernst, fackföreningsledare, f. 4 jan. 1863 i Stockholm, d. där 24 mars 1911, kom vid femton års ålder i kopparslagarlära, deltog 1885 i bildandet af kopparslagarfackforeningen i Stock- holm, inträdde 1893 i järn- och metallarbetarför- bundets styrelse och var sedan 1895 förbundets för- troendeman. Han var stadsfullmäktig i Stockholm 1903-05 och blef hösten 1905 som vänsterkandidat invald i Andra kammaren såsom Adolf Hedins efterträdare. Från Andra kammaren öfverflyttades han 1910 till Första kammaren genom val af Gäfleborgs läns landsting. Han var led. af tillfälligt utskott 1907-10. B:s praktiska läggning, klar- synta moderation och kloka försiktighet gjorde honom personligen mycket aktad och sympatisk äfven långt utanför arbetarpartiet, bland hvars ledande män han framstod som en dugande och säll- synt besinningsfull kraft. Vid den stora konflikten inom verkstadsindustrien 1905 var B. led. af den på regeringens initiativ tillkomna medlingskommittén. T--s. Blomberg, David, arkitekt, författare, f. 1 febr. 1874 i Linde, studerade i Berlin och Leipzig 1906--09, var sedan anställd på arkitektkontor i Rom, Stuttgart, Berlin och har studerat i Amerika. I Stockholm har han varit verksam framför allt som rums- och möbelarkitekt, bl. a. vid inredan- det af Nordiska kompaniets nybyggnad. B. tog initiativet till Konsthandtverkarnas gille. B. har framträdt äfven som författare - under pseudony- men David Linde - till romanerna Öfvergångstider (1915) och Uvdalens patroner (1917). G--g N. Blomberg, Harry, författare, f. 19 dec. 1893 i Strängnäs, efter folkskolan först springpojke, sedan typograf, genomgick 1916-17 Brunnsviks folkhögskola och har sedan varit tidningsman. B:s första diktsamlingar, Fejd och famn (1917) och Sjöfolk och färdemän (s. å.), ha raskt följts af nya, Stora orons män (1918), agitationsverserna I revolutions- tid (1919), Kap Horn (1920) och Landkänning (1922). Med sjungande rytmer och durklingande brio besjunger han vildmarken, fjället och sjön med kolare, sjömän, tjufskyttar och hemlöst folk som hjältar; påverkad af Kipling, Service och kanske allra mest af Karlfeldt, tillhör B. den talrika ska- ran af moderna vagabond- och skogspoeter. På prosa har B. utgett skisserna Det glädjerika livet (1920) och romanen Tiden och en människa (1921). R--n B. Blombiologi, bot., läran om blommornas förhållande till yttre faktorer, speciellt dem, som förmedla pollinationen. G. L--m. Blombockar, zool. Se Lepturinæ. *Blomeyer, A., dog 18 dec. 1889. Blomflugor, zool. Se Syrphidæ. Blomfärgämnen, kem. Se Antokyan. *Blomhjelm, G., föddes antagligen 1641. Han var Dahlbergh behjälplig med Sueciæ-verket. Blomkrans, bot., en hos växter med motsatta blad förekommande form af två sammanträngda, vanligen cymösa blomställningar, som kranslikt omge stjälken; blomkransar finnas t. ex. hos labiater och rubiacéer. G. L--m. *Blomkvist, J. P., dog 9 april 1909 i Örebro. Blomkälskräfta, med. Se Kräfta, sp. 143. Blomkålsrätter kunna tillredas af den förträffliga, välsmakande blomkålen (se Brassica) på en hel del sätt, till soppa eller puré, som birätt eller mellanrätt. Blomman för dagen. Se Pharbitis. Blommedal, herrgård i Västra Ny socken, Östergötland, har en areal af 500 har, hvaraf 150 har åker; tax.-v. 148,000 kr. B. har egts af släkterna Oxenstierna, Berndes, Bratt m. fl. Under 1700- och 1800-talen bedrefs där tidtals järnförädling (manufakturverk och spiksmedja). Nuv. egare är E. Schenholm. O. Sjn. Blommenhof, tuberkulossjukhus invid Nyköping, öppnadt 1908, med 24 platser för sjuka företrädesvis från staden Nyköping. Det underhålles af staden. O. Sjn. Blommerant [-ra'nt], som har blomstrande, frisk hy. Blommeröd, hvilohem i Öfveds socken, Malmöhus län, n. v. om Våmbsjön, upprättadt 1913 för trötta mödrar och arbeterskor från Malmö och Lund, öppet under sommaren, 17 platser. O. Sjn. Blommor i drifbänk, komedi af F. Hedberg (se denne, sp. 176), uppf. i Stockholm f. g. 1862. Blomquist, Arvid Natanael, apotekare, f. 24 sept. 1859 å Folkavi egendom, Örebro län, d. 3 mars 1913 i Stockholm, aflade apotekarexamen 1886 och erhöll 1903 privilegium på apoteket "S:t Erik" i Stockholm. B. nitälskade för apotekarkårens höjande i vetenskapligt anseende samt innehade en mängd förtroendeposter: han var sekreterare i Apotekarsocietetens direktion 1906--11 och sedermera societetens ordf., Farmaceutiska föreningens ordf. 1905-08 och 1911-12, led. af