permanenta farmakopékommittén 1909 och af den s. k. arsenikkommittén 1912 samt s. å. af den kommitté, som skulle utarbeta förslag till apoteksväsendets framtida organisation. B. publicerade ett stort antal afh. i kemiska och farmaceutiska ämnen i in- och ut- ländska facktidskrifter. Tills, med G. F. Bergh, T. Delphin och R. Westling utgaf han "Kommen- tar till Svenska fannakopén" (1902-06). T. D. Blomquist, Gustaf, tidningsman, författare, f. 7 juni 1860 i Åkers socken, Södermanland, in- gick 1881 som medarbetare i "Örebro tidning", hvars redaktör han var 1883-85, hvarefter han slog sig ned i London som svensk korrespondent till "Nya dagligt allehanda" 1886-89 och till "Stockholms dagblad" från 1890, flyttade 1900 till Berlin, hvarifrån han sändt korrespondenser dels till den sistnämnda 1900-10, dels till "Afton- bladet" 1902-16 och där han sedan många år är svenska statens pressombud. B. tog initiativ till bildandet af en svensk församling i Berlin 1901 och medverkade till upprättandet af en svensk skola där 1906, har som ordf. eller styrelseled. i förbundet af svenskar i Tyskland, svenska föreläs- ningsföreningen i Berlin, svenska understödsförenin- gen där m. m. inlagt stora förtjänster. Äfven till minnesstenen i Altranstädt 1907 och Gustaf-Adolfs- kapellet i Lützen s. å. tog B. initiativet. Af hans skrifter må nämnas Sveriges framtid i imperialismens tidehvarf (1901) och det stora arbetet Lyckovägar (1916), studier i lefnadskonst. R-n B. Blomqvist, Anna Charlotta Elisabet, syster till Anton Gabriel B. (se denne), finländsk pedagog, f. 17 febr. 1827 i Helsingfors, d. där 9 juni 1901, ledde (jämte systern Alexandra) 1852--65 en af modern grundlagd privat läroanstalt för flickor och var 1865--98 föreståndarinna för Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors. Hon gjorde sig högt förtjänt om lärarinneutbildningen bl. a. genom att 1868 öppna ett seminarium, Pri- vata lärarinneklassen, som 1886 öfvertogs af sta- ten under namn af Svenska fortbildningsläroverket, där hon blef föreståndarinna samt lärarinna i pedagogik och psykologi. Se Helena Westermarcks biogr. öfver B. (2 bd, 1916-17). Blomqvist, Arvid Edvard, finländsk hydro- graf, f. 31 aug. 1869 i östersundom, Nyland, ingenjör 1890, filos. kandidat 1894 samt efter astronomiska och geodetiska studier i Berlin och Potsdam filos. licentiat 1901. B. var från 1897 lärare i Polytekniska institutet (senast i vatten- byggnad) samt geodet vid öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna och utnämndes 1908 till föreståndare för hydrografiska byrån vid nämnda öfverstyrelse. B:s licentiatspecimen gällde Finska precisionsnivellementet 1892-1899. Vidare har han utgett ett ståtligt arbete om Kymmeneälf och dess vattensystem I-777 (1911) samt, i "Medde- landen från Hydrografiska byrån" I och III, Vat- tenståndsiakttagelser vid Finlands kuster (jämte H. Renqvist 1914) och Afdunstningsmätningar i Pyhä- järvi invid Tammerfors (1917). Han har varit ifrigt verksam för de svenska kultursträfvandena i Finland samt är ordf. i A.-b. Svenska småbruk och egna hem och i föreningen Svenska folkskolans vänner. T. C. Blomsholm, herrgård i Skee socken, Bohuslän, med det underlydande Stene omfattande 4 mtl; areal 610 har, hvaraf 210 har åker. Tax.-v. 508,000 kr. (1918). B., som fick sitt namn i början af 1600-talet al dåv. egaren A. Blome, tillhörde sedan under 100 år släkten Ranck, sedan bl. a. konung Karl XIV Johan. Nuv. egare är Einar Finstad. O. Sjn. Bloms stiftelse (Frans och Matilda Bloms stiftelse), ett i Norrköping, vid Norra promenaden på stadens tomt beläget och af gross- handlaren Frans Blom (f. 1847, d. 1920) för en kostnad af 600,000 kr. uppfördt samt till staden skänkt bostadshus åt ålderstigna, tillhörande pau- vres honteux, invigdes 29 sept. 1919. Byggnaden (se fig.) innehåller 27 bostadslägenheter om l och 2 rum och kök. Blomsterböna, bot., detsamma som rosenböna (se Phaseolus). Blomsterlönn, bot. Se Abutilon. Suppl. Blomstertobak, bot., namn på Nicotiana affinis och andra former med välluktande eller vackert färgade blommor, hvilka odlas som prydnadsväxter (se Nicotiana). G. L-m. Blomsterväxt. Se Krukväxt. Blomviflarna, zool. Se Vi f l a r. Blomväxter, bot., detsamma som fanerogamer. Blondel [blådäll], franska arkitekter. 1. Francois B., f. 1617, d. 1686, professor vid, sedermera direktör för Ecole d'architecture 1671, upp- förde bl. a. Porte Saint-Denis i Paris och skref bl. a. Cours d'architecture (1675; 2:a uppl. 1698). -- 2. Jacques Franpois B., den föregåen- des brorson, f. 1705, d. 1774, konstruerade bl. a. portalen till katedralen i Metz samt biskopliga palatset och stadshuset där. Han skref bl. a. Architecture francaise (1752J och Cours d'archi- tecture (9 bd, 1771-77; efter föreläsningar, hållna 1750 ff.). Jfr Snickeri, pl. II. Blondel [blådäll], André Eugène, fransk ingenjör, f. 1863, professor i elektricitet vid École des ponts et chaussées 1893, är bekant bl. a. genom en af honom konstruerad fotometer (se d. o., sp. 1011). *Blonie tillhör nu Polen. *Bloomfield. -- 2. J. A. D. B. Hans hustru Georgiana dog 21 maj 1905. Blos [blås], Wilhelm J., tysk författare och politiker, f. 5 okt. 1849 i Wertheim, af bröt sina språkvetenskapliga studier för att bli tidningsman, öfvergick 1872 till socialdemokratien, var gång på gång i konflikt med socialistlagen och utvisades 1880 ur Hamburg. 1877-78, 1881-87, 1890- 1906 och 1912 ff. var han riksdagsman, vardt efter revolutionen i nov. 1918 statsminister i