Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomquist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
permanenta farmakopékommittén 1909 och af den s. k.
arsenikkommittén 1912 samt s. å. af den kommitté,
som skulle utarbeta förslag till apoteksväsendets
framtida organisation. B. publicerade ett stort antal
afh. i kemiska och farmaceutiska ämnen i in- och ut-
ländska facktidskrifter. Tills, med G. F. Bergh,
T. Delphin och R. Westling utgaf han "Kommen-
tar till Svenska fannakopén" (1902-06).
T. D.
Blomquist, Gustaf, tidningsman, författare,
f. 7 juni 1860 i Åkers socken, Södermanland, in-
gick 1881 som medarbetare i "Örebro tidning",
hvars redaktör han var 1883-85, hvarefter han
slog sig ned i London som svensk korrespondent
till "Nya dagligt allehanda" 1886-89 och till
"Stockholms dagblad" från 1890, flyttade 1900
till Berlin, hvarifrån han sändt korrespondenser
dels till den sistnämnda 1900-10, dels till "Afton-
bladet" 1902-16 och där han sedan många år
är svenska statens pressombud. B. tog initiativ
till bildandet af en svensk församling i Berlin 1901
och medverkade till upprättandet af en svensk
skola där 1906, har som ordf. eller styrelseled. i
förbundet af svenskar i Tyskland, svenska föreläs-
ningsföreningen i Berlin, svenska understödsförenin-
gen där m. m. inlagt stora förtjänster. Äfven till
minnesstenen i Altranstädt 1907 och Gustaf-Adolfs-
kapellet i Lützen s. å. tog B. initiativet. Af hans
skrifter må nämnas Sveriges framtid i imperialismens
tidehvarf (1901) och det stora arbetet Lyckovägar
(1916), studier i lefnadskonst.
R-n B.
Blomqvist, Anna Charlotta Elisabet, syster
till Anton Gabriel B. (se denne), finländsk
pedagog, f. 17 febr. 1827 i Helsingfors, d. där
9 juni 1901, ledde (jämte systern Alexandra) 1852–65
en af modern grundlagd privat läroanstalt
för flickor och var 1865–98 föreståndarinna för
Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors. Hon
gjorde sig högt förtjänt om lärarinneutbildningen
bl. a. genom att 1868 öppna ett seminarium, Pri-
vata lärarinneklassen, som 1886 öfvertogs af sta-
ten under namn af Svenska fortbildningsläroverket,
där hon blef föreståndarinna samt lärarinna i
pedagogik och psykologi. Se Helena Westermarcks
biogr. öfver B. (2 bd, 1916-17).
Blomqvist, Arvid Edvard, finländsk hydro-
graf, f. 31 aug. 1869 i östersundom, Nyland,
ingenjör 1890, filos. kandidat 1894 samt efter
astronomiska och geodetiska studier i Berlin och
Potsdam filos. licentiat 1901. B. var från 1897
lärare i Polytekniska institutet (senast i vatten-
byggnad) samt geodet vid öfverstyrelsen för väg-
och vattenbyggnaderna och utnämndes 1908 till
föreståndare för hydrografiska byrån vid nämnda
öfverstyrelse. B:s licentiatspecimen gällde Finska
precisionsnivellementet 1892-1899. Vidare har
han utgett ett ståtligt arbete om Kymmeneälf och
dess vattensystem I-777 (1911) samt, i "Medde-
landen från Hydrografiska byrån" I och III, Vat-
tenståndsiakttagelser vid Finlands kuster (jämte H.
Renqvist 1914) och Afdunstningsmätningar i Pyhä-
järvi invid Tammerfors (1917). Han har varit
ifrigt verksam för de svenska kultursträfvandena i
Finland samt är ordf. i A.-b. Svenska småbruk och
egna hem och i föreningen Svenska folkskolans vänner.
T. C.
Blomsholm, herrgård i Skee socken, Bohuslän,
med det underlydande Stene omfattande 4 mtl;
areal 610 har, hvaraf 210 har åker. Tax.-v.
508,000 kr. (1918). B., som fick sitt namn i
början af 1600-talet al dåv. egaren A. Blome, tillhörde
sedan under 100 år släkten Ranck, sedan
bl. a. konung Karl XIV Johan. Nuv. egare är Einar Finstad.
O. Sjn.
Bloms stiftelse (Frans och Matilda
Bloms stiftelse), ett i Norrköping, vid Norra
promenaden på stadens tomt beläget och af gross-
handlaren Frans Blom (f. 1847, d. 1920) för
en kostnad af 600,000 kr. uppfördt samt till staden
skänkt bostadshus åt ålderstigna, tillhörande pau-
vres honteux, invigdes 29 sept. 1919. Byggnaden
(se fig.) innehåller 27 bostadslägenheter om l och
2 rum och kök.
Blomsterböna, bot., detsamma som rosenböna (se Phaseolus).
Blomsterlönn, bot. Se Abutilon. Suppl.
Blomstertobak, bot., namn på Nicotiana affinis
och andra former med välluktande eller vackert
färgade blommor, hvilka odlas som prydnadsväxter
(se Nicotiana).
G. L-m.
Blomsterväxt. Se Krukväxt.
Blomviflarna, zool. Se Vi f l a r.
Blomväxter, bot., detsamma som fanerogamer.
Blondel [blådäll], franska arkitekter. 1. Francois B.,
f. 1617, d. 1686, professor vid, sedermera
direktör för Ecole d’architecture 1671, upp-
förde bl. a. Porte Saint-Denis i Paris och skref
bl. a. Cours d’architecture (1675; 2:a uppl. 1698).
– 2. Jacques Franpois B., den föregåen-
des brorson, f. 1705, d. 1774, konstruerade bl. a.
portalen till katedralen i Metz samt biskopliga
palatset och stadshuset där. Han skref bl. a.
Architecture francaise (1752J och Cours d’archi-
tecture (9 bd, 1771-77; efter föreläsningar, hållna
1750 ff.). Jfr Snickeri, pl. II.
Blondel [blådäll], André Eugène, fransk
ingenjör, f. 1863, professor i elektricitet vid École
des ponts et chaussées 1893, är bekant bl. a.
genom en af honom konstruerad fotometer (se d. o., sp. 1011).
*Blonie tillhör nu Polen.
*Bloomfield. – 2. J. A. D. B. Hans hustru
Georgiana dog 21 maj 1905.
Blos [blås], Wilhelm J., tysk författare och
politiker, f. 5 okt. 1849 i Wertheim, af bröt sina
språkvetenskapliga studier för att bli tidningsman,
öfvergick 1872 till socialdemokratien, var gång på
gång i konflikt med socialistlagen och utvisades
1880 ur Hamburg. 1877-78, 1881-87, 1890-
1906 och 1912 ff. var han riksdagsman, vardt efter
revolutionen i nov. 1918 statsminister i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
