099 Bläsiken-Bo 700 Blåsiken, zool. Se Siksläktet. 'Blåsinstrument. Se Instrument. Blåsjön, en omkr. 41 kvkm. stor sjö i Ankarede kapellförsamling, Frostvikens socken, Jämtland, belägen 433 m. ö. h., genomflytes af Faxälfvens öfversta lopp. Vid dess nordöstra ända ligger Ankarede kapell. Genom ett näs delas sjön i två delar, Stora och Lilla Blåsjön. O. Sjn. Bläskimmel. Se S k i mm el. Blåsmäre, bot., detsamma som lucern (se M e d i c a g o). Blåsportkörtel, anat., detsamma som p r o s t a- t a (se d. o.). *Blåsten. Se Kopparsalter. Blåstjärna, bot. Se Gentian a och Scilla. *Blästäng, bot. Se Fucus med fig. *Blåsyra. 1. Under de senare åren har cyanvätegas fått en alltmer stigande användning till utrotande af väggohyra o. a. skadeinsekter. På grund af gasens oerhörda giftighet ha emellertid vid sådan användning redan många olycksfall med dödlig utgång inträffat, hvadan det är ytterst maktpåliggande att härvid, t. ex. vid utvädring af med cyanväte behandlade boningsrum, sängkläder m. m., iakttaga den allra största försiktighet. K. A. V-g. Blåsyradt kali, kem. Se Cyan-kalium. Blåsärt, bot., detsamma som blåsbuske (se C öl ut e a). Blåtobis, zool. Se Tobis. *Blätorn. Delar af grundmurarna blottades 1901 vid ombyggningen af Kristiansborgs slott och äro delvis markerade i slottsplatsens stenläggning. Jfr uppsats af C. M. Smidt i "Fra arkiv og mu- seum", III. *Blåvik. SeEkeby, Kinna och Blåvik. Suppl. Blåvikens revir af Umeå distrikt, Västerbottens län, omfattar vissa områden af Lycksele socken kring Ume älf. Reviret, som är indeladt i 6 bevakningstrakter, omfattar 56,383 har allmänna skogar, hvaraf 8 kronoparker med en areal af 56,240 har (1920). S-r. Blåvikssjön, sjö i Lycksele socken, Västerbottens lappmark, belägen 261 m. ö. h., faller nedom Rusele ut i en selartad utvidgning af Ume älf. Den omkr. 16 km. långa och 1/2--1 1/2 km. breda sjön har en areal af omkr. 16 kvkm. O. Sjn. * Bläck. Om normalbläck se vidare d. o. Bläckfiskkrok. Se Fiskredskap, sp. 449. Bläckförfarandet. Se Fotografi, sp. 999. Bläckhall, blixtfyr i Bohusbukten på 58° 18' 40" n. br. och 11° 23' 11" ö. lgd fr. Gr. i ett 1890 uppfördt fyrhus. *Blädning. 1907 framställde Chr. Wagner kantblädning. Se Skogsbruk, sp. 1059, och Wagner, Chr. Blæksprutten (bläckfisken), dansk julskämttidning, som började utges 1889. Texten har författats af A. Henriques och A. Melbye, teckningarna ritats af A. Schmidt (se denne) och A. Thiess. Blänkfiske, fisk., generell benämning på sådant krokfiske, där man i st. f. agn använder ett blänkande föremål, vanligen i form af en fisk. K. A. A-n. Blödsinthet. Se Fånighet. Blötbergsfältet, järnmalmsfält i Ludvika socken, Kopparbergs län, invid Blötbergets station på Frövi--Ludvika järnväg. Berggrunden utgöres af leptit, i hvilken uppträda minst 3 ganska mäktiga malmstreck, bestående till större delen af fosforrik, kvartsig svartmalm och till en mindre del af blodsten. Pegmatitgångar förekomma äfven rätt talrikt. Svartmalmen innehåller i allmänhet 58 proc. järn och 0,6--0,7 proc. fosfor samt blodstenen 62--63 proc. järn och 0,8--1,0 proc. fosfor. För malmens tillvaratagande finnas såväl sofrings- som anrikningsverk, det senare inrättadt för både magnetisk anrikning och anrikning på våta vägen. Fyndigheten torde ha varit känd redan i början af 1600-talet, men brytningen var länge mycket obetydlig på grund af malmens höga fosforhalt. Med 1900-talets början upptogs brytningen i stor skala, hufvudsakligen för export. Malmarean uppskattas till 15,000 kvm., och malmen brytes hufvudsakligen inom Ko- och Flygrufvornas utmål från de båda omkr. 180 m. djupa Vulcanus och Frænckels schakt. Brytningen uppgick 1920 till 179,886 ton berg, hvarur erhöllos 119,174 ton styckemalm, inberäknadt 5,695 ton ur äldre varp, samt 12,972 ton slig. De nu bearbetade grufvorna i fältet egas af Bergverks-a.-b. Vulcanus (aktiekapital 2 mill. kr.). K. S-ll. *Blötmalm. Se Koppar, sp. 976. *Bo. 1. Socken i Stockholms län, skall fr. o. m. 1 maj 1923 afskiljas från Gustafsberg och Ingarö och bilda eget pastorat.

Bo slott.

*Bo (Boo), fideikommiss i Örebro län, har en areal af 16,000 har, hvaraf 2,000 har åker. Taxeringsvärdet 1922 är 3,195,800 kr. för jordbruksfastighet samt 404,500 kr. för annan fastighet, omfattande Hjortkvarns såg, kvarn och kraftstation, två andra smärre sågar samt Gryts bruk med spikfabrik och tråddrageri, hvilket är utarrenderadt. O. Sjn. Bo (Boo), herrgård i Bo socken, Stockholms län, omfattar med underlydande 2 mtl, med en areal af 443 har, hvaraf 87 har åker; tax.-v. 269,700 kr. (1921). B., som ligger vackert vid Baggensstäket nära Baggensfjärden, tillhörde på 1500-talet amiral Jakob Bagge (d. 1577), efter hvars släkt fjärden fått sitt namn. 1719 nedbrändes herrgården af ryssarna; senare tillhörde den bl. a. K. G. Tessin. Sedan 1907 eges B. af Boo landtbruksaktiebolag (familjebolag af släkten Montgomery m. fl.). O. Sjn. Bo, herrgård i V. Hargs socken, Östergötland, omfattar 4 mtl, med en areal af 670 har, hvaraf 132 har åker. Tax.-v. 169,700 kr. (1922). B. har tidigare tillhört bl. a. släkterna Kyle,