kommunal mellanskola, teknisk aftonskola och folkskolor. Där utges 2 tidningar, "Norrländska socialdemokraten" (daglig) och "Norrbottens läns annonsblad" (1 gång i veckan). I judiciellt hänseende hör B. till Öfverluleå tingslag, Luleå domsaga, och i ecklesiastikt till Öfverluleå församling. För val af led. till Andra kammaren tillhör B. Norrbottens läns södra valkrets, som utser 3 riksdagsmän. Stadens vapen (fig. 1) visar en krenelerad mur med porttorn i rödbrun färg på silfverbotten. B. är fästnings- och garnisonsort (se Bodens trupper. Suppl.). Kasernetablissemangen (se pl. II till art. Kasern) m. fl. militära anläggningar ligga mellan den egentliga staden och Lule älf. B. blef stationssamhälle 28 febr. 1896, municipalsamhälle 7 juli 1899 och fick 13 dec. 1918 stadsrättigheter fr. o. m. 1 jan. 1919. A. B-d. *Boden (sp. 858). Bodens fästning. Fästningsbyggnaden kan anses i det stora hela vara afslutad 1916, då på de Boden omgifvande höjderna voro uppförda permanenta, i klippan nedsprängda, med pansartorn försedda fort (se Fort, sp. 921) jämte mellanliggande batterier och mindre verk m. fl. befästningsanläggningar bildande en fortgördel, omslutande kaserner och förrådsbyggnader m. m. Sedan dess ha befästningarna ytterligare fullständigats och nya kasernbyggnader tillkommit. B. är afsedt att vara en operations-, spärr- och förrådsfästning. Dess betydelse som spärrfästning -- genom att spärra transitobanan Narvik--Boden-- Haparanda--Torneå--Petersburg -- lär ha gjort sig gällande under Världskriget. H. J-dt. *Bodenbach (tjech. Podmokly) tillhör nu Tjecho-Slovakien. * Boden-Karlsborgs artilleriregemente delades 1919 i Bodens artilleriregemente (n:r 8) och Karlsborgs artillerikår. Det förra utgöres af 4 bataljoner på 2 kompanier med en volontärstyrka af 223 man. Det erhåller sitt värnpliktiga manskap från Kopparbergs, Västernorr- lands, Västerbottens och Norrbottens län samt är förlagdt i Bodens fästning. C. O. N. *Bodenmüller, F., dog 27 mars 1913 i München. Bodens artilleriregemente. Se Boden-Karls- borgs artilleriregemente. Suppl. * Bodens ingenjörkär, som i enlighet med 1914 års härordning något ökats, består nu af stab, 4 fästningsingenjörkompanier och för tyg-, minor-, belysnings- och parktjänst l tygkompani, hvar- jämte densamma tilldelats ett detachement ur Fält- telegraf kåren för handhafvande af ballong-, tele- fon-, radio- och flygtjänst. Kåren räknar 12 furi- rer samt 34 korpraler och vicekorpraler af olika slag, 60 volontärer, l gevärshandtverkare- och l sjukvårdssoldat samt har 16 stamhästar. Officerare, underofficerare och civilmilitär personal placeras vid kåren från Fortifikationen. Kåren är förlagd inom Bodens fästning. L. W:son M. Bodens revir af Nedre Norrbottens distrikt, Norrbottens län, omfattar Edefors socken med undantag af delar af kronoparken Slättberg; af Öfverluleå socken delarna n. om Lule älf samt Nederluleå socken med undantag af kronoparken Kroktjärn. Reviret, som är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattade 1920 71,601 har allmänna skogar, hvaraf 6 kronoparker med en areal af 65,050 har. S-r. Bodens trupper, benämning på de trupper, som under vanliga förhållanden utgöra fästningen Bodens garnison. Dessa trupper äro: Norrbottens reg. (med 4 bataljoner, af hvilka den 4:e utgöres af värnpliktigskontingenter från längre söderut belägna inskrifningsområden jämte befäl), Bodens artilleri- reg. (se Boden-Karlsborgs artilleri- regemente. Suppl.), Bodens ingenjörkår (se d. o. Suppl.), fälttelegraf kårens detachement i Boden samt l intendenturkompani. Dessutom är en divi- sion af Norrlands artillerireg. förlagd till Boden. - Enligt 1914 års härordning skall i Bodens trup- per äfven ingå Norrbottens kavallerikår (med 2 skva- droner), men denna är ännu (1922) ej uppsatt. Kårens kasern är dock färdigbyggd. H. J-dt. Bodes lag [bådes], astron. Se B o d e, J. E., och Solsystem, sp. 359-360. Bodhisatva, Buddha-kandidat, Buddha-efterföljare (jfr bilderna till Buddismen). Bodiam castle [bå'diəm kä'sl], betydande slottsruin i Sussex, 18 km. n. om Hastings, är ett af de vackraste bevarade exemplen på medeltida borgar med vallgrafvar i England. Bodin, härad och pastorat, omfattande B. och Straumen socknar vid Bodö, Nordland fylke, Norge. 671,34 kvkm. 5,649 inv. (1920). Jordbruk, fiske och fabriksverksamhet. Inom häradet finns Nord- Norges landtbruksskola. K. G. G. *Bodio, L., dog i nov. 1920 i Rom. Bodjajev, K l i m e n t, bulgarisk militär, f. 1865 i Ochrida (Macedonien), öfverflyttade redan som ung till Sofia och ingick i bulgariska armén. Han deltog som löjtnant i kriget mot Serbien 1885, genomgick därefter generalstabsakademien i Turin och vann inträde i generalstaben, deltog, som gene- rallöjtnant och chef för 4:e inf.-fördelningen, med utmärkelse i Balkankrigen 1912-13, blef 1913 krigsminister, 1914 generalinspektör för 3:e armé- inspektionen och (senare) generalstabschef. Vid Bulgariens inträde i Världskriget (i sept. 1915) erhöll B. befälet of ver l:a armén, med hvilken han (5 nov. s. å.) intog Nis och sedermera (23-24 nov.) verksamt bidrog till de allierades seger vid Kosovo- polje. Förföljningen af den slagna serbiska armén uppdrogs åt B., som vid Prizren (29 nov.) till- fogade den ett nytt grundligt nederlag med påföljd att armén, åtföljd af konung Peter, fortsatte det nu flyktliknande återtåget in i Albanien, där dess hufvudkrafter inslogo riktning mot Skutari. B. följde efter, sprängde fullständigt serbiska armén 3 dec. vid Kula Luma, där Hvita och Svarta Drin förenas, samt besatte efter hand nordöstra Albanien. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 197 och 198. n. J-dt, Bodman, Anders Gustaf (Gösta), kemist, f. 5 aug. 1875, filos. doktor i Uppsala 1906, tjänstgjorde flera år som lärare vid Chalmers' tek- niska institut i Göteborg samt blef 1916 professor i oorganisk kemi samt mineralogi och geologi där, h var jämte han sedan s. å. fungerat som institu- tets sekreterare. B. var 1901-04 meteorolog och fysiker vid den af 0. Nordenskjöld ledda sydpolar- expeditionen och har utgett det band, som i dennes "Wissenschaftliche ergebnisse" behandlar meteoro- logien, jämte flera andra vetenskapliga arbeten. Han är led. af Vet. o,. \itt. samh, i Göteborg