Bodo, biol. Se Flagellata med fig. å sp. 523. *Bodsjö, socken i Jämtlands län, tillhör nu Refsunds, Brunflo och Näs tingslag. 59,220 har. *Bodum, socken, tillhör Ramsele kontrakt. b>Boeck [bo'k], Christopher Nyholm, dansk författare, f. 18 sep t. 1850 i Ulstrup, nära Nibe, student 1869 och teol. kandidat 1876, debuterade s. å. med en diktsamling, skref sedan teaterstycken, men är framför allt känd genom ett stort antal godlynta och älskvärda berättelser, af hvilka ett antal är öfversatt till svenska. R--n B. *Boehmeria. B. nivea är afbildad å illustrationssid. till art. Beklädnadsväxter. Boehn [bön], Max von, tysk militär, f. 16 aug. 1850 i Bromberg, d. 18 febr. 1921, blef 1869 officer vid 3:e gardesregementet till fot, med hvilket han deltog i Fransk-tyska kriget 1870--71, blef 1897 öfverste och chef för 76:e infanteriregementet, 1901 brigad- och 1905 divisionschef, 1909 general af infanteriet och guvernör i Ulm, från hvilken befattning han afgick 1912. Vid krigsutbrottet 1914 anställdes B. som chef för 9:e reservkåren, med hvilken han först deltog i Antwerpens belägring och därefter (i midten af sept.) ingick i 1:a armén på franska krigsskådeplatsen. Med sin kår deltog B. i Sommeslaget 1916 och blef, sedan han kort tid fört armégruppen C i Elsass, mars 1917 chef för 7:e armén, med hvilken han deltog i afvisandet af det franska anfallet vid Aisne våren 1917 samt i eröfringen af Chemin des Dames 27 maj 1918 och fortsättningen af anfallet ända till Marne samt striderna därstädes i juli. B., som i mars s. å. utnämnts till generalöfverste, blef därefter chef för en armégrupp, som stacks in mellan de båda kronprinsarnas grupper och fick uppbära tyngden af det fransk-engelska anfallet sydöst om Amiens 8 aug. Han deltog i krigets fortsättning ända till slutet. I jan. 1919 erhöll han afsked ur krigstjänsten. O. O. N. Boelcke [böl-], Oswald. Se Bölcke. Suppl. Boen (Buen), norsk herrgård vid Topdalsälfven i Tveit härad, 20 km. n. om Kristiansand, var urspr. kronogods, tidtals tilldeladt länsherren på Bergenhus, såldes 1663 till H. Grabow, men det utomordentligt inbringande laxfisket stannade hos kronan. Sedan drottning Sofia Amalia några år innehaft detta, såldes det 1680 till generalkrigskommissarien R. Meyer, som äfven köpte godset. Från 1815 har B. tillhört släkten Hegermann. Till gården höra sågverk, träsliperi m. fl. anläggningar. O. Sjn. *Boesen, Johannes, dog 1916. Boesinghe [bosinge], by i belgiska prov. Väst- Flandern, vid Yperenkanalen, där järnvägen Yperen --Bruges öfvergår denna, 5 km. n. om Yperen. 2,105 inv. (1920). Under Världskriget ingick B. i de allierades befästa front mellan Yperen och Nordsjön (Yserlinjen). Byn hölls efter belgiska arméns återtåg till Yserlinjen i början af okt. 1914 besatt af denna armés högra flygel (6:e fördelningen), men 19 s. m. aflöstes belgierna af franska trupper (tillhörande 8:e armén, d'Urbal). Under de förbittrade striderna om Yserlinjen, som sedan följde, blef B., fullständigt förstördt af tyska artilleriets eld, men byn förblef dock i de allierades besittning under hela kriget. Jfr Världskriget, sp. 170 och 171. H. J--dt. *Boëthius, A. M. T. S. (sp. 885). Han skref äfven ett arbete i 5 böcker om den grekiska musiken, De musica, hvilket blef normgifvande för medeltidens musikteori. Det trycktes i hans samlade verk 1491 (3:e uppl. 1570) och separat 1867 (ty. öfv. af O. Paul 1872). *Boethius. -- 4. S. J. B.

Simon Johannes Boëthius tog 1915 afsked från professuren. Han var 1903--16 sekreterare i Karl Johansförbundet och blef 1908 led. af Vet. soc. i Uppsala. Af hans skrifter må ytterligare nämnas Om statslivet (2 hftn, 1916). -- 5. Simon Bertil B., den föregåendes son, historiker, biograf, f. 31 jan. 1885, filos. doktor i Uppsala 1912, amanuens i Riksarkivet s. å., förste arkivarie och sektionschef där 1921, har gjort studier i Trettioåriga krigets historia (Svenskarna i de nedersachsiska och westfaliska kustländerna juli 1630--november 1632, 1912, m. m.), skrifvit bl. a. Ur de stora skogarnas historia (1917) och Robertsfors bruks historia (1921) samt utgett d. 8 af "Sverges traktater med främmande magter" (omf. tiden 1723--51; 1915--22). Han är redaktör för det på A. Bonniers förlag utkommande "Svenskt biografiskt lexikon" (hittills 14 hftn, 1917--22, omf. Abelin--Bergman). Sedan 1919 är han sekreterare i Samfundet för utg. af handskr. rör. Skandinaviens historia. Boeuf à la mode [böff alla måd], kokk., är ett häfdvunnet namn för en stek af oxens innanlår. Köttet tvättas först med en i hett vatten doppad duk, späckas och brynes; med en fläsksvål under tillsättes steken med kokande buljong och en kalflägg samt några pepparkorn, salt, franskt vin och litet konjak samt t. ex. persilja, några morötter och gula lökar. Sedan stekes köttet mycket sakta i tre timmar. Boex [båäks], J. H. H. och S. J. F. Se Rosny, J.-H. Boffrand [båfrä'], Germain, fransk arkitekt, f. 1667 i Nantes, d. 1754 i Paris, var son till en skulptör och arkitekt, studerade i Paris för Girardon och J. H. Mansart, deltog i byggnadsarbeten i Versailles och vann stort och berättigadt anseende genom sin dekorering i hotel de Soubise (numera Nationalarkivet) och hotel d'0rmesson i Paris 1706 och 1708. Dessa interiörer (se fig. i art. Rokoko, sp. 632) beteckna rokokostilen i dess fulländning af elegans, lekfullt behag, fantasi och pikanteri. Stilens formsystem är fastslaget med raffinerad smak och i full jämvikt -- där finns intet larmande eller skrikigt effektsökande. B., som 1709 blef medlem af arkitekturakademien, utvecklade högst liflig och omfattande verksamhet. Bland hans byggnadsverk äro palats och hotell i Paris och flerstädes i Frankrike, ej minst i Nancy, där han byggde katedralen och hertigliga palatset, skapade den storslagna Stanislausplatsen, dekorerade operasalongen och hôtel Craon-Beauvau (det sistnämnda anses som