717 Bolagen-Bolivia 718 den danska lagstiftningen (1917) är i jämförelse med den svenska ganska ofullständig och lämnar betydligt friare spelrum vid anordnandet af ett aktiebolags rättsförhållanden. Den nya svenska lagen, som tagit starkt intryck af tysk rätt, inne- håller i många olika riktningar ett närmare utfö- rande af de redan förut antagna grundsatserna om publicitet, revision m. m. Härvid har man sträfvat att skydda såväl den allmänhet, hos hvil- ken bolagets stiftare eller ledning söker placera aktier eller finna kredit, som också de personer, som äro aktieegare. och kunna befara att få sina intressen tillsidosatta genom missbruk från styrel- sens eller en aktieegarmajoritets sida. I åtskil- liga fall tillerkännas bestämda befogenheter åt en på olika sätt angifven minoritet af de i bolags- stämma deltagande (Vio, 1/s af aktiekapitalet m. m.); bl. a. skall på yrkande af viss minoritet hos myndighet påkallas utseende af särskild revisor. För viktigare afgöranden fordras starkt kvalifice- rad majoritet, och af ven en ensam aktieegare kan förhindra vissa mera ingripande förändringar af bolagets förhållanden. Lagen söker genom detalje- rade bestämmelser förhindra, att allmänheten föres bakom ljuset därigenom, att tillgångarna i balans- räkning upptagas till för höga värden. - Bolags- rätten har 1916 undergått några ganska viktiga ändringar i samband med lagstiftning emot ut- länningars förvärf af fastigheter m. m. (se Ut- länning). För att hindra kringgående af denna lagstiftning har det nämligen i stor utsträckning varit nödigt att söka omöjliggöra för utlänningar samt för svenska bolag eller föreningar med möj- lighet till starkare utländskt inflytande att för- värfva aktier i svenska aktiebolag och att här bli medlemmar i handelsbolag, för så vidt dessa inhem- ska bolag skola kunna förvärfva egendom af ifråga- varande slag. - Om särskilda former af bolag ha tillkommit åtskilliga nya lagar, t. ex. 1911 ang. bankaktiebolag och solidariska bankbolag (med senare ändringar) och 1917 ang. försäkringsaktie- bolag och ömsesidiga försäkringsbolag. R- B-1. Bolagen, bekant fjällsjö i Tännäs socken, Härje- dalen, 5 km. s. v. om Fjällnäs sanatorium, ligger 950 m. ö. h. och afrinner mot n. v. till Glommen i Norge. O. Sjn. Boldrewood [båu7ldowud], Kolf, pseudonym för Browne, Thomas Alexander (se d. o. Suppl.). Boleslawita, pseudonym. Se Kraszewski. Boleslaw Prus, pseudonym. Se Glowacki, A. Boletorphagus, zool. Se T enebrioni dæ. *Boletus. Se färgpl. II och III till art. Svam- par. *Bolgrad tillhör nu Rumänien. Boli (B o l u), sandjak i turkiska vilajetet Kasta- muni. 408,648 inv. (1914), hvaraf 399,281 turkar, 5,151 greker och 2,972 armenier. Bolin, Per Karl Vilhelm, agronom, f. 14 nov. 1865 i Visby, blef student i Stockholm 1884, genomgick Ultuna landtbruksinstitut 1887-88, var assistent hos Sveriges utsädesförening 1892-96, föreståndare för dess filial å Ultuna 1897-1900 och för hushållningssällskapens lokala fältförsök 1900-06. Sedan 1907 är han öfverassistent vid Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks- området. B. har författat en mängd uppsatser i landtbrukstidningar och tidskrifter, företrädesvis rörande gödsling, växtodling och växtförädling, samt följande särskildt utgifna arbeten: Hjälpreda för bestämning af gräsfrukterna (1893), Frukter af skandinaviska gräs (1898, 2:a uppl.: "Svenska gräsarters frön", 1908), Våra vanligaste åkerogräs (prisbelönt af Landtbruksakad. 1903), Ogräset och dess bekämpande (1916), Jordbruksbok för pojkar (7:e uppl. 1920), Ogräsplågan (1920) samt (tills, med Sv. Bengtsson) Lärobok i landthushållning för lärlings- och yrkesskolor (s. å.). Han är led. af Landtbruksakad. (1911). H. J. Dft. Bolinder, Erik August, son till fabriksidka- ren K. Gr. B. (se Bolinder 2), fabriksidkare, f. 31 aug. 1863 i Stockholm, utexaminerades 1884 från Chalmers' tekniska läroanstalt och idkade tek- niska studier i utlandet, särskildt vid större mek. verkstäder i England och Nord-Amerika. 1888 till- trädde han befattningen som verkställande direk- tör och chef för J. & C. G. Bolinders mek. verk- stads-a.-b., som under hans ledning haft storartad utveckling. T. B-l. Bolinder, Gustaf, forskningsresande, etnograf, f. 19 dec. 1888 i Göteborg, student där 1907, e. o. amanuens vid Göteborgs museum 1913, filos. doktor 1919, företog 1914--16 en forskningsfärd till norra Colombia samt 1920--21 till Colombia och Venezuela, hvarvid bergstrakternas indianstammar studerades. Han har utgett Det tropiska snöfjällets indianer (1916), Die Motilon-indianen der Sierra de Perija (1917), Ijca-indianernas kultur (gradualafh.; 1918), Indianer och tre hvita (1921), Naturfolkens kultur (1922), Naturfolkens konst (s. å.), Ethnographical studies in Northern South-America (s. å.) samt uppsatser i tidskrifter och dagspressen, omfattande populär föreläsningsverksamhet. Hans hustru, Ester, född Nordqvist, deltog i resorna och har utgett Med lilla Sif hos indianerna (1921). O. Sjn. 'Bolinders mekaniska verkstad. Specialiteterna spisar och sågverksmaskiner ha på senare tiden ytterligare fullkomnats och blifvit världsberömda. En ny, stor och viktig artikel har tillkommit, näml. oljemotorer, som äfvenledes äro spridda öfver hela världen. Verkstäderna ha högst betydligt utvidgats och delvis nybyggts; en viktig del af dem, gjuteriet, är numera förlagd till Kallhäll, nära Almare Stäke. T. B-l. 'Bolivia. Areal omkr. 1,330,000 kvkm. (enl. annan uppskattning, som medtar omtvistade områ- den, 1,590,000 kvkm.), med 2,890,000 inv. (1915) och en folktäthet af 2,2 pr kvkm. De hvite utgöra 13 proc. af befolkningen, indianer 51 proc. och blandraser 36 proc. B:s näringslif har under de senaste årtiondena börjat uppblomstra, tack vare bättre kommunikationer och ökad efterfrågan på lan- dets förnämsta exportartiklar, tenn, koppar, silfver och kautschuk. Tennproduktáonen är en fjärdedel af världsproduktionen, kautschukproduktionen näst Brasiliens den största i de sydamerikanska staterna. Äfven stora petroleumförekomster började man exploatera 1911. B:s export hade 1918 ett värde af 183 mill. bolivianos (hvaraf för 130 mill. tenn), im- porten af 35 mill. 1913 års siffror voro resp. 97 och 57 mill. Järnvägsnätet omfattade 1921 2,255 km. jämte 410 km. under byggnad. B. har numera järn- vägsförbindelse med hafvet öfver både Chile och