Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
717
Bolagen-Bolivia
718
den danska lagstiftningen (1917) är i jämförelse
med den svenska ganska ofullständig och lämnar
betydligt friare spelrum vid anordnandet af ett
aktiebolags rättsförhållanden. Den nya svenska
lagen, som tagit starkt intryck af tysk rätt, inne-
håller i många olika riktningar ett närmare utfö-
rande af de redan förut antagna grundsatserna
om publicitet, revision m. m. Härvid har man
sträfvat att skydda såväl den allmänhet, hos hvil-
ken bolagets stiftare eller ledning söker placera
aktier eller finna kredit, som också de personer,
som äro aktieegare. och kunna befara att få sina
intressen tillsidosatta genom missbruk från styrel-
sens eller en aktieegarmajoritets sida. I åtskil-
liga fall tillerkännas bestämda befogenheter åt en
på olika sätt angifven minoritet af de i bolags-
stämma deltagande (Vio, 1/s af aktiekapitalet
m. m.); bl. a. skall på yrkande af viss minoritet
hos myndighet påkallas utseende af särskild revisor.
För viktigare afgöranden fordras starkt kvalifice-
rad majoritet, och af ven en ensam aktieegare kan
förhindra vissa mera ingripande förändringar af
bolagets förhållanden. Lagen söker genom detalje-
rade bestämmelser förhindra, att allmänheten föres
bakom ljuset därigenom, att tillgångarna i balans-
räkning upptagas till för höga värden. - Bolags-
rätten har 1916 undergått några ganska viktiga
ändringar i samband med lagstiftning emot ut-
länningars förvärf af fastigheter m. m. (se Ut-
länning). För att hindra kringgående af denna
lagstiftning har det nämligen i stor utsträckning
varit nödigt att söka omöjliggöra för utlänningar
samt för svenska bolag eller föreningar med möj-
lighet till starkare utländskt inflytande att för-
värfva aktier i svenska aktiebolag och att här bli
medlemmar i handelsbolag, för så vidt dessa inhem-
ska bolag skola kunna förvärfva egendom af ifråga-
varande slag. - Om särskilda former af bolag ha
tillkommit åtskilliga nya lagar, t. ex. 1911 ang.
bankaktiebolag och solidariska bankbolag (med
senare ändringar) och 1917 ang. försäkringsaktie-
bolag och ömsesidiga försäkringsbolag. R- B-1.
Bolagen, bekant fjällsjö i Tännäs socken, Härje-
dalen, 5 km. s. v. om Fjällnäs sanatorium, ligger
950 m. ö. h. och afrinner mot n. v. till Glommen
i Norge. O. Sjn.
Boldrewood [båu7ldowud], Kolf, pseudonym
för Browne, Thomas Alexander (se
d. o. Suppl.).
Boleslawita, pseudonym. Se Kraszewski.
Boleslaw Prus, pseudonym. Se Glowacki, A.
Boletorphagus, zool. Se T enebrioni dæ.
*Boletus. Se färgpl. II och III till art. Svam-
par.
*Bolgrad tillhör nu Rumänien.
Boli (B o l u), sandjak i turkiska vilajetet Kasta-
muni. 408,648 inv. (1914), hvaraf 399,281 turkar,
5,151 greker och 2,972 armenier.
Bolin, Per Karl Vilhelm, agronom, f. 14
nov. 1865 i Visby, blef student i Stockholm 1884,
genomgick Ultuna landtbruksinstitut 1887-88, var
assistent hos Sveriges utsädesförening 1892-96,
föreståndare för dess filial å Ultuna 1897-1900
och för hushållningssällskapens lokala fältförsök
1900-06. Sedan 1907 är han öfverassistent vid
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks-
området. B. har författat en mängd uppsatser i
landtbrukstidningar och tidskrifter, företrädesvis
rörande gödsling, växtodling och växtförädling,
samt följande särskildt utgifna arbeten: Hjälpreda
för bestämning af gräsfrukterna (1893), Frukter
af skandinaviska gräs (1898, 2:a uppl.: "Svenska
gräsarters frön", 1908), Våra vanligaste åkerogräs
(prisbelönt af Landtbruksakad. 1903), Ogräset och
dess bekämpande (1916), Jordbruksbok för pojkar
(7:e uppl. 1920), Ogräsplågan (1920) samt (tills,
med Sv. Bengtsson) Lärobok i landthushållning för
lärlings- och yrkesskolor (s. å.). Han är led. af
Landtbruksakad. (1911). H. J. Dft.
Bolinder, Erik August, son till fabriksidka-
ren K. Gr. B. (se Bolinder 2), fabriksidkare,
f. 31 aug. 1863 i Stockholm, utexaminerades 1884
från Chalmers’ tekniska läroanstalt och idkade tek-
niska studier i utlandet, särskildt vid större mek.
verkstäder i England och Nord-Amerika. 1888 till-
trädde han befattningen som verkställande direk-
tör och chef för J. & C. G. Bolinders mek. verk-
stads-a.-b., som under hans ledning haft storartad
utveckling. T. B-l.
Bolinder, Gustaf, forskningsresande, etnograf,
f. 19 dec. 1888 i Göteborg, student där 1907,
e. o. amanuens vid Göteborgs museum 1913,
filos. doktor 1919, företog 1914–16 en
forskningsfärd till norra Colombia samt 1920–21 till
Colombia och Venezuela, hvarvid bergstrakternas
indianstammar studerades. Han har utgett Det tropiska
snöfjällets indianer (1916), Die Motilon-indianen
der Sierra de Perija (1917), Ijca-indianernas
kultur (gradualafh.; 1918), Indianer och tre hvita
(1921), Naturfolkens kultur (1922), Naturfolkens
konst (s. å.), Ethnographical studies in Northern
South-America (s. å.) samt uppsatser i tidskrifter
och dagspressen, omfattande populär
föreläsningsverksamhet. Hans hustru, Ester, född
Nordqvist, deltog i resorna och har utgett Med lilla
Sif hos indianerna (1921).
O. Sjn.
’Bolinders mekaniska verkstad. Specialiteterna
spisar och sågverksmaskiner ha på senare tiden
ytterligare fullkomnats och blifvit världsberömda.
En ny, stor och viktig artikel har tillkommit, näml.
oljemotorer, som äfvenledes äro spridda öfver hela
världen. Verkstäderna ha högst betydligt utvidgats
och delvis nybyggts; en viktig del af dem, gjuteriet,
är numera förlagd till Kallhäll, nära Almare
Stäke. T. B-l.
’Bolivia. Areal omkr. 1,330,000 kvkm. (enl.
annan uppskattning, som medtar omtvistade områ-
den, 1,590,000 kvkm.), med 2,890,000 inv. (1915)
och en folktäthet af 2,2 pr kvkm. De hvite utgöra
13 proc. af befolkningen, indianer 51 proc. och
blandraser 36 proc. B:s näringslif har under de
senaste årtiondena börjat uppblomstra, tack vare
bättre kommunikationer och ökad efterfrågan på lan-
dets förnämsta exportartiklar, tenn, koppar, silfver
och kautschuk. Tennproduktáonen är en fjärdedel
af världsproduktionen, kautschukproduktionen näst
Brasiliens den största i de sydamerikanska staterna.
Äfven stora petroleumförekomster började man
exploatera 1911. B:s export hade 1918 ett värde af
183 mill. bolivianos (hvaraf för 130 mill. tenn), im-
porten af 35 mill. 1913 års siffror voro resp. 97 och
57 mill. Järnvägsnätet omfattade 1921 2,255 km.
jämte 410 km. under byggnad. B. har numera järn-
vägsförbindelse med hafvet öfver både Chile och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
