721 Bolmväxter-Boltwood bredd af 3-4 km. B., som utan tvifvel är den äldsta bygden inom häradet, är väl uppodlad och inrym- mer större delen af socknens befolkning. O. Sjn. Bolmväxter, bot., namn på fam. Solanaceæ. Bolmån, biflod till Lagan, kommer från sjön Bolmen (se d. o.), genomflyter vidare Kösen och Exen och afvattnar en betydande del af västra Små- land. O. Sjn. Bolmörtskifling, Entoloma lividum, tillhörande släktet Agaricus. Se färgplansch III till art. Svampar. Bolo-affären kallas en ryktbar förräderiaffär i Frankrike under Världskriget. En fransk äfven- tyrare Paul Marie B o lo, f. 1867, hade efter skiftande lefnadsöden (som tandläkare, handlande, värdshusvärd, vinhandelsagent m. m.) 1905 blifvit förmögen genom ett rikt gifte (för öfrigt tvegifte). Han knöt förbindelser i den politiska världen och blef bl. a. bekant med J. Caillaux. Sommaren 1914 blef han finansombud för kediven Abbas Hilmi af Egypten och erhöll af honom titeln pascha. Efter Världskrigets utbrott föreslog han kediven, hvilken efter sin af sättning bodde i Genève, att han i dennes intresse skulle med tyska penningar organisera en presskampanj i Frankrike för snar fred. Han erhöll penningar från Berlin, återupplifvade den kort förut upphörda Paristid- ningen "Rappel" och sökte förgäfves förvärfva en stor aktiepost i "Le Figaro". I jan. 1916 träffade han preliminärt af tal med Ch. Humbert, egare af den vidt spridda "Le journal", om att köpa den för 5J/2 mill. f res. På en resa till Amerika trädde Bolo i förbindelse med tyske ambassadören Bernstorff och erhöll genom dennes förmedling 9 millioner mark för sin propaganda, med hvilka bl. a. inköpet af "Le journal" fullföljdes. Kabel- telegrammen mellan Bernstorff och tyske utrikes- ministern von Jagow om denna affär uppsnappa- des emellertid och röjde Bolos förräderi. Han häktades i Paris 28 sept. 1917, blef efter en lång rättegång trots ihärdigt nekande dömd till döden 14 febr. 1918 för att ha af fienden mottagit pen- ningar för skapande af fredsstämning i Frankrike och af rättades i Vincennes 17 april s. å. V. S-g. Bologoje, järnvägsknut i Nord-Ryssland på järnvägen Petersburg--Moskva, ungefär midt emellan de båda städerna, med sidolinjer till Pskov, Vitebsk och Jaroslav. Omkr. 10,000 inv. Boloko, flod. Se L om a m i. 'Bolshög. Se Vallby och Bolshög. Suppl. Bolsjeviker (ry. bolsjevikij, eg. "majoritetsmän") kallades i Ryssland från omkr. 1906 en grupp revolutionärer, som urspr. tillhörde det ryska socialdemokratiska partiet och där förfäktade en radikalare marxism än den moderatare gruppen mensjevikerna (ry. mensjevikij; eg. "minoritetsmän"). Dessa båda partinamn härledas från ry. bolsje, "större", och mensje, "mindre", och uppkommo med anknytning till den omständigheten, att den förra, af Lenin (V. I. Uljanov; se Lenin. Suppl.) ledda gruppen, hvars schism med den moderatare, af Martov ledda gruppen uppkommit på en i Bruxelles och London 1903 hållen rysk socialdemokratisk partikongress, på en ett par år senare hållen kongress lyckades ernå majoritet öfver Martovs grupp. Styrkeförhållandena mellan de båda grupperna lära på nästa kongress ha omkastats, men namnen bolsjeviker och mensjeviker bibehöllos likväl för de grupper, vid hvilka de urspr. fästs. Bolsjevikerna bröto sig snart ut ur det socialdemokratiska partiet och rivaliserade inom Rysslands revolutionära värld såväl med mensjevikerna som med det likaledes ur det gamla socialdemokratiska partiet framgångna socialrevolutionära partiet. Medan detta sistnämnda särskildt sökte anhängare bland bönderna och länge hyste en af "nihilistiska" traditioner bestämd förkärlek för terroristisk taktik, koncentrerade bolsjeviker och mensjeviker sin propaganda på industriarbetarna, hvilka de ville göra till förnämsta drifkraften i den eftersträfvade ryska revolutionen; därvid ville bolsjevikerna konsekventare upprätthålla den principiella motsatsen mellan "proletärer" och alla slags "kapitalister", hvarför de afböjde samverkan med borgerliga republikaner inom en parlamentarisk nationalstat och tänkte sig proletariatets seger genom en från Ryssland utgående världsrevolution. -- Om bolsjevikernas teoretiska samhällsuppfattning se Kommunism i Suppl., om deras försök att praktiskt förverkliga den, hvilket i Ryssland vidtog kort efter marsrevolutionen 1917 och ledde till deras öfvertagande af regeringsmakten genom novemberrevolutionen s.å., se Ryssland (Historia). Suppl. -- Benämningen bolsjeviker har efter 1917 småningom kommit att i dagligt tal användas äfven om deras mer eller mindre afgjorda meningsfränder inom många andra länder, särskildt om dessa äro anslutna till Tredje internationalen (se Internationalen. Suppl.). V. S-g. Bolsjevi'sm, den samhällsåskådning, som hyllas af b o Is j ev i k er (se d. o. här ofvan). Bolsjön, of re och Nedre, sjöar i Lurs och Nafverstads socknar, Bohuslän, ha en sammanlagd areal af omkr. 4 kvkm. of re B. af rinner till Norra Bullaren, under det att Nedre B. rinner till Södra Bullaren. O. Sjn. Bolsón (sp.; pung), geogr. Se öken, sp. 87. Boisover [bålsáuvo], stad i grefsk. Derbyshire, England. 11,481 inv. (1921). Kolgrufvor och kalk- stensbrott. Bolsöy, härad och pastorat, omfattande B., Rövik och Kleive socknar, vid Molde, Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge. 270,66 kvkm. 4,801 inv. (1920). Jordbruk och fiske. Storslagen natur. K. G. G. *Bolt. - 2. Amund Bergtorssön. Upp- gifterna äro oriktiga. I själfva verket hette den åsyftade personen Amund Sigurdsson B. Denne satte sig 1436 i spetsen för en bonderesning i Norge, som i likhet med Engelbrekts var riktad mot konung Eriks godtyckliga fogdestyrelse och till en början vann stor anslutning, men snart rann ut i sanden utan varaktigt resultat. B. själf flyttade öfver till Sverige, där han lefde i nära 20 år, gifte sig med en dotter till Engelbrekts mördare, Cecilia Månsdotter, och efterlämnade en son, med hvilken ätten i Sverige utdog 1485. N. H. Boltwood [báTrttöwd], Bertram Borden, amerikansk kemist, f. 27 juli 1870 i Amherst (Massachusetts), blef 1897 filos. doktor och tjänst- gjorde flera år som assistent i kemi och fysik vid Yale university, där han 1910 blef professor i radiokemi. B:s tidigare undersökningar omfattade organiska och oorganiska klorider, men han har