Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boltzius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedermera nedlagt ett synnerligen betydelsefullt
arbete på radioaktivitetens område. Han fann vid
1904 påbörjade bestämningar, att förhållandet
mellan mängderna radium och uran var konstant
i äldre uranmineral, ett bevis för radiums
härstamning från uran (jfr Radioaktiva
mineral och bergarter) och upptäckte 1907
radiums direkta modersubstans, ionhim (se d. o.
Suppl.), hvars egenskaper han undersökte, och
bestämde i samband därmed radiums lifslängd (1908).
B. framkastade af ven tanken på bly som
slutprodukt i uran-radiumserien (1907; se
Radioaktiva grundämnen, sp. 862, och Ra-
dioaktiva mineral och bergarter,
sp. 863), liksom han af ven tidigt framhöll aktiniums
samband med denna serie (jfr Aktinium.
Suppl.). Flertalet af B:s arbeten är publiceradt i
"American journal of science".
E. R-dt.
*Boltzius, F. A., dog 14 juli 1910 i sin födelse-
socken, Grafva.
*Boitzmann, Ludwig, dog (genom själfmord)
6 sept. 1906 i Wien.
Bolu, sandjak. Se B o l i. Suppl.
Bolungarvik, fiskeläge nära staden Isafjord i
nordvästra Island, är en af Islands viktigaste fiske-
platser.
Bom, text. Om varp 1. kättingsbom,
tygbom, slagbom, bröstbom och sträck-
bom se V ä f n i n g, sp. 38-40; om b o m n i n g
se V af ni n g, sp. 54-55.
Bomans flickor, skämtnamn på spelkort, efter
A. Bomans kortfabrik i Stockholm på 1850-talet.
* Bomansson, K. A., dog 7 febr. 1906 i Helsing-
fors.
*Bomarsund, förr rysk fästning på Åland, vid
Lumparfjärdens nordöstra ända (se kartan vid art.
Åland), nu ruin. Den färdiga delen af fästnin-
gen -. som aldrig fullbordades - byggdes under
åren 1836-53 och utgjordes af ett halfcirkel-
formigt kasematteradt kärnfäste (för 139 kanoner)
på Fasta Åland invid Lumparens strand och två
kasematterade torn (hvartdera för 15 kanoner) åt
landsidan samt ett dylikt torn på Prästö nordvästra
udde. Fästningens ändamål skulle vara att utgöra
en i närheten af svenska kusten belägen befäst
örlogshamn för ryska skärgårds- och örlogsflot-
torna i Östersjön. Under Krimkriget bombarderades
B. 21 juni 1854 af engelska örlogsflottan, under
befäl af amiral Napier, dock utan resultat, hvarför
en fransk expeditionskår om omkr. 10,000 man,
under general Baraguay d’Hilliers, öfverfördes till
Åland på den nu med franska fartyg förstärkta
flottan, som sålunda kom att räkna ett 30-tal linje-
skepp och fregatter. 8 aug. s. å. landsattes expedi-
tionskåren s. v. om B., hvarefter fästningens beläg-
ring omedelbart tog sin början. Sedan de båda
tornen åt landsidan sönderskjutits och kärnfästnin-
gen lidit en del skador genom belägringsartilleriets
och örlogsfartygens eld, kapitulerade kommendan-
ten, general Bodisco, 16 aug. Besättningen - af
h vilken de finske skarpskyttarna, som försvarade
tornen, lagt i dagen stor tapperhet -, omkr. 2,000
man, gjordes till fångar. Fästningsverken sprängdes
därefter af fransmännen. Se vidare H. Jungstedt,
"Ålands befästningar i äldre tider och i våra
dagar" (i Föreningens för Stockholms fasta försvar
’ ’Meddelanden", 1921).
H. J-dt,
*Bomb. 1. Krigsv. Om lysbomb se d. o.
Suppl. och stinkbomb se d. o.
Bomb, kalorimetrisk, fy s. Se Kalorimeter.
Bombardèrbaggen, zool. Se Jordlöpar-
familjen och Insektgift (där den kallas
bombarderingsskalbaggen).
’Bombay. - 2. Staden, som 1911 hade 979,445
inv., hade 1921 1,172,953 inv. B. besökes sedan
1914 i regelbunden trafik af svenska ångare till-
hörande Svenska Ostasiatiska kompaniets indiska
linje. I byn Walkeshwar ligger en parsernas be-
grafningsplats ("tystnadens torn", se d. o.).
Bombay-Olja [båmbéY-]. Se Santalum.
* Bombkanon. Om den moderna kruppska bomb-
kanonen se Mörsare.
Bombkastningsplan, milit., fiygv., för bombarde-
ring från luften af militäriskt viktiga orter och
anläggningar, trupper, fartyg m. m. afsedt större
flygplan. Se vidare Flygvapnet. Suppl. H. J-dt.
Bombyliidæ, zool. Se Sväfflugor.
Bomhus, sågverk. Se Korsnäs.
Bomklyka. Se Klyka.
Bomläss, text. Se Läss.
Bompenningar, förv. Se Hamnafgift.
Bomullsblått, kem. Se Meldolas blått.
Bomullsgrottan. Se Jerusalem, sp. 1372.
*Bomullsindustri. Det dit hänvisade, men där
icke omnämnda ordet battör (slagrens) är en af
de rensmaskiner, som i bomullsspinnerier nyttjas för
att uppluckra, rensa och finblanda bomullen, innan
kardningen vidtar. I battören föres bomullen på ett
ändlöst band öfver valsar till ett slagverk,
bestående af en smidesjärnten, som fäst vid en axel
roterar mycket snabbt och bibringar bomullen några
tusen slag i minuten; detta jämte samtidig
ventilation löser bomullsfibrerna från hvarandra, och
damm och smuts afskiljas därvid, hvilket sker
ytterligare, sedan bomullen förts fram öfver
sållcylindrar, hvarifrån den som en sammanhängande vadd
upplindas på en vals.
* Bomullskrut ersattes för militärt bruk numera
mer och mer af trinitrotoluol (se d. o.).
Bomullslärft. Se L är f t.
Bomullsträd, bot. Se Ceiba.
Bomullsvifveln, zool. SeViflar.
Bona, statens uppfostringsanstalt, belägen i
Yästra Ny socken, Östergötlands län, 7 km. från
post- och järnvägsstationen Karlsby, 8 km. från
Medevi brunn, är en kronodomän på omkr. 3,000
tid, hvaraf 1/s åker, resten skog och impediment.
Genom 1902 års riksdagsbeslut och på grund af
lagarna 27 juni 1902 (se Tvångsuppfostran)
inrättades uppfostringsanstalten å B. och togs l
jan. 1905 i bruk. Dess ändamål är att för upp-
fostran intaga minderåriga förbrytare af mankön,
om hvilka domstol förordnat, att de skola i st. f.
att undergå straff insättas i allmän uppfostrings-
anstalt. Åldern vid mottagandet får vara 15-18
år. Sedan elev ankommit, placeras han i en mot-
tagnings- och observationsafdelning, där hans anlag
noga iakttagas och där han invänjes i ordnad lifs-
föring. Sedan klarhet härom vunnits, får han
antingen öfvergå till jordbruksafdelningen för att
inläras i de olika sysslor, som nödvändiggöras af
anstaltens stora och olikartade jordbruk, eller får
han å handtverksafdelningen inlära ett yrke –
skrädderi, skomakeri, snickeri, sadelmakeri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
