739 Borch-Borden 740 Borch, GasparLenning, dansk arkitekt, f. 1853 på S:te Croix, d. 1910 i Köpenhamn, kom i unga år till Danmark, studerade vid konstakade- mien i Köpenhamn 1874-80, blef lärare vid tek- niska skolan, gjorde ritningar till skolor, kaserner, fabriksbyggnader och till stilfulla villor samt äfven till möbler och öfriga snickeriarbeten och utöfvade välgörande inflytande som målsman för spridande af god smak. ti-g N. Borch, Elna, dansk skulptris, f. 1869 i Ros- kilde, var elev af Saabye i konstakademiens i Köpenhamn kvinnoskola 1891-94 och studerade därefter i Paris och i Carrara, där hon lärde mar- morhuggning. Hon väckte stort uppseende med grupperna Döden och den unga kvinnan (1905, Glyptoteket i Köpenhamn) och Hagar och Is- mael (1908), har äfven utfört statyer, reliefer med antik anstrykning och byster, bland de sist- nämnda Kornerup i Roskilde, Olav Poulsen i Oldfux' roll och Skrattande satyr. G-s N. Bo'rchardt, L u d w i g, tysk egyptolog, f. 5 okt. 1863 i Berlin, genomgick Tekniska högskolan där, men utbildade sig sedermera till egyptolog, bl. a. genom tjänstgöring vid egyptiska museet i Berlin. Under en lång följd af år har B. vistats i Egypten, där han tack vare sin dubbla kompetens som egyptolog och arkitekt kunnat utföra ett fler- tal utgräfningar, lika utmärkta för metodiskt till- vägagångssätt som rika på resultat. Bland B:s rika vetenskapliga produktion märkas Die ägyp- tischen pflanzensäule (1897), Das Re-heiligtum des königs Ne-user-re (1905), Das grabdenkmal des königs Ne-user-re (1907), Kunstwerke aus dem ägyptischen museum zu Cairo (1908), Das grab- denkmal des königs Nefer-ir-ke-re (1909), Das grabdenkmal des königs Sahu-re (bd I-II, 1910 -13), Der porträtkopf der königin T ej e (1911) och Die annalen und die zeitliche jestlegung des alten reichs (1917). P. L-n. BoYchardt, Georg Herman n, tysk för- fattare under namnet Georg Herman n, f. 7 okt. 1871 i Berlin, tidningsman och konstkritiker, debuterade som novellist redan 1897, men vann egentlig framgång först med Jettchen Gebert (1906, många uppl.; "Jette Geberts historia", 1910), som äfven dramatiserats, och dess fortsättning Henriette Jacoby (1908; sv. öfv. 1910). Af hans senare romaner kunna nämnas Kubinke (1911; sv. öfv. s. å.), Die nacht des doktor Herzfeld (1912), en karakteristisk historia om en försakande jude. Hans motivvärld är helst Berlin, judiska kretsar och biedermeiertiden. B-n B. Bordeaux [bårdä], Henry, fransk författare, f. 25 jan. 1870 i Thonon, Haute-Savoie, stude- rade i Paris både juridik och humaniora och aflade såväl juridisk som humanistisk licentiatexamen, hvarefter han tjänstgjorde som advokat i Paris och Thonon. Han började som kritiker af exposi- tionen 1889 (i "Petit journal"), utgaf de konst- kritiska Les salons de Paris (1893 och 1894) och de litteraturkritiska Villiers de 1'Isle Adam (1891), Edouard Röd (1893), Teodor de Wyzewa (1894) och Arnes mödernes (s. å., om Ibsen, Lemaitre m. fl.), hvilken uppmärksammades. Hans första roman var Jeanne Michelin (1895), en 1700-tals- krönika. Efter framgången med Le pays natal (1900) egnade han sig uteslutande åt litteraturen och har offentliggjort La voie sans retour (1901), La peur de vivre (1902; "Utan mod", 1903), belönt med Montyonpriset, de tre novellerna L'a- mour en fuite (1903), Le lac noir (1904), Vies intimes (s. å.), La petite mademoi- selle (1905), Les Roquevillard (1906), Les yeux qui s'ouv- rent (1908, prisbe- lönt af Fr. akad.; "Uppvaknandet", 1913), La croisée des chemins (1909; "Vid skiljevägen", 1910), La neige sur les pas (1910; "Li- vets strid", 1911), Le carnet d'un stagiaire (1911), La maison (1913), Le gout de la vie (1914), Ménages d'apres guerre, La résurrection de la chair, La chair et V esprit, La maison morte och ett antal essay- samlingar: Sentiments et idées de ce temps (1897, belönt med Bordinpriset), Les écrivains et les moeurs (2 bd, 1900, 1902), Portraits de femmes et d'enfants (1900), Pélerinages littéraires (2 bd, 1900 och 1906), Vies intimes (1900), Paysages romanes- ques (1906), Promenades en Savoie (1908), La vie au théàtre (5 bd, 1910-22), Les pierres du foyer (1913), där han utvecklat sin moraliska och sociala åskådning, och Quelques portraits d'hommes (1914) samt krigsskildringarna La chanson de Vaux- Douaumont (2 bd, 1917) och Vie héroique de Guynemer (1918) m. fl. - B. tillhör i stort sedt den moraliserande riktning inom den moderna franska romandiktningen, för hvilken Röd var en af före- trädarna. I sina verk skildrar han gärna flera sammanhörande släktled, hans människor stå icke isolerade, utan äro länkar i mänsklighetens kedja. Det är den samhälleliga byggnaden, hemmet, släk- ten, hvars rätt och styrka han undersöker, då de komma i konflikt med den enskildes begär och lidelser. Redan i "Le pays natal" visade han, att hans tendenser framför allt voro att lyfta och entusiasmera provinskänslan samt att stärka upp- fattningen af familjens betydelse. Han är tradi- tionalist, och hans klara, allvarliga framställning, som med ofta gripande höghet afslöjar djupet af konflikterna mellan den individuella egoismen och de öfverindividuella mänskliga komplexen, har något af en äldre tids stränghet of ver sig. Han älskar att dröja vid duktiga och kraftfulla naturer och tror på lifvet. Från sin hembygd har han ofta och gärna hämtat motiv och tradition. - L'éeran brisé (som ingår i ett novellband, 1906) gafs 1908 med mycket bifall på Comédie francaise. Nouvelle croisade des enfants (1914) är skrifven för ungdom. B. deltog med utmärkelse i Världs- kriget, var först infanterikapten och sedan fäst vid en arméstab och stora högkvarteret. 1919 invaldes han i Franska akad. Se A. Britsch, "H. B." (1906). R-nB. Borden [bå'dn], sir Robert Laird, kana- densisk politiker, f. 26 juni 1854 i Grand Pre,