741 Borders-Borg 742 puterad för Halifax i Canadas parlament, som han sedan tillhörde till 1921. B. utsågs 1901 till det konservativa partiets ledare i parlamentet och blef efter partiets valseger 1911 Canadas premiär- minister i okt. s. å. 1912 blef han medlem af Privy council och erhöll 1914 knightvärdighet. Under Världskriget var B. outtröttligt verksam för Canadas kraftiga deltagande i Världskriget; han var den förste kolonistatsman, som kallades att (1915) deltaga i brittiska kabinettets öfverlägg- ningar, och 1917-18 företrädde han Canada i rikskrigskabinettet samt vid rikskrigskonferensen. Efter rekonstruktion af sin ministär 1919 vann han vid parlamentsvalen i dec. s. å. en vacker val- seger, och under fredsförhandlingarna i Paris 1919 var han Canadas förste delegerade. På grund af sjuklighet nödgades han därpå taga sig en längre h vilotid, och i juli 1920 nedlade han premiär- ministerposten. B. var under striden om den brit- tiska tariffreformen en bland de ifrigaste anhän- garna af Chamberlains tullprogram. V. S-g. Borders, The [bå'dəs], eng. ("gränsländerna"), gränsområdet mellan England och Skottland, på engelsk sida Northumberland och Cumberland, på skotsk Berwickshire, Roxburgshire och Dumfriesshire samt i viss mån Selkirk och Peebles. Under medeltiden var området, där många borgar och fästen uppfördes å bägge sidor gränsen, föremål för ständiga fejder under ledning af de engelska släkterna Percy, Grey och Dacre och de skotska Douglas, Hepburn, Armstrong och Eliot, besjungna i flera dikter. Området hade delvis egna lagar och militär organisation. Efter freden mellan England och Skottland 1549 återställdes småningom fredstillstånd och ordnade förhållanden inom området. Se G. B. Scott-Douglas, "History of the Borders counties" (1899). O. Sjn. Bordet [bårdä], Jules, belgisk bakteriolog, Nobelpristagare, f. 13 juni 1870 i Soignies, med. doktor 1892, medlem af Pasteurinstitutet i Paris 1894-1901, direktör vid Pasteurinstitutet i Bruxelles 1901 och pro- fessor i bakteriologi vid universitetet där, erhöll 1919 års Nobelpris inom gruppen fysiologi och medicin. Han har ut- fört banbrytande under- sökningar inom serolo- giens område, öfver bakteriolysens och den därmed likartade he- molysens väsen (en sam- verkan mellan ambo- ceptor, se d. o. Suppl., och komplement). B. har vidare upptäckt den specifika hemolysen och den s. k. komplement- bindningen (se S eru m di a gn os t i k, sp. 191). Sistnämnda iakttagelse blef utgångspunkten för Was- sermanns upptäckt af den specifika syfilisreaktionen. Tills, med Gengou har han upptäckt kikhostans bacill. Under senare år har B. egnat sig åt forsk- ningar öfver blodets koagulation, särskildt öfver fibrinfermentets eller trombinets bildning. Hans läro- bok Tratte de Vimmuntté (1920) är den bästa läro- bok i immunitetslära. B:s arbeten ha varit af den Borre-koll (se största betydelse för såväl den teoretiska immuni- tetsforskningen som för den praktiska medicinen. B. erhöll 1920 Svenska läkaresällskapets Pasteur- medalj. G. Wrgn. Bordhyfvelmaskin. Se Hyfvelmaskin. Bordjiter, sultandynasti. Se Egypten, sp. 1487. Bordstelefon, en telefonapparat afsedd att stå på ett bord, till skillnad från väggtelefon, som är fastsatt å vägg. Ett par typer af bordstelefonen visas å fig. 5 och 10 i art. Telefon. Bordulak, Tymofej. Se Ukrainska litteraturen, sp. 888. Boreal tid, geol. Se Postglaciala tiden och Blytt-Sernanderska klimatperioderna. Suppl. Borekulle, annat namn på Borre-koll (se d. o.). 'Borelius. 1. J. J. B. dog 7 jan. 1909 i Lund. - 2. J. L. B. dog nat- ten 15-16 mars 1921 i Lund. Han var led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1914). - 3. Hilma Johanna Ulrika B., dotter till B. l, litteraturhistori- ker, f. 18 dec. 1869 i Lund, vardt student 1891, filos. licentiat 1902 samt filos. doktor och docent i nyare litteraturhistoria vid Lunds universitet 1910. Utom uppsatser i tid- ningar och tidskrifter har hon författat Erik Gustaf Geijer åren före "affallet" (1909), Carl Gustaf von Brinkman (2 dir, 1916-18) och Hedvig Charlotta Nor- denflycht (1921). 3. R-nB. *Borenius, H. G., dog 22 maj 1909 i Jacques L. Borelius. Johan Jakob Borelius. .borga. Borensberg, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 24 okt. 1919) i Östergötlands län, Brunneby socken, vid Göta kanal och Mellersta Östergötlands järnväg, 29 km. från Linköping och 29 (landväg 20) från Motala. 23 har. 330 inv. (1919). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 682,900 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 359,620 kr. (1920). På platsen finnas 2 bankkontor, åtskilliga handlande och handtverkare samt af industriella anläggningar glasbruk, kvarn med grynverk, kvarnstensfabrik, mejeri, mekanisk verkstad samt tjär- och terpentinfabrik. L. Wll. Boreophausia inermis, zool. Se Fenhvalar, sp. 29. Boreus hiemalis, zool. Se Näbbsländor.