745 Borgeby-Borgmästare 746 kratisk led. af Första kammaren för Stockholms län. c-Lmn- * Borgeby, socken. Patronatsrätten till B. och Löddeköpinge upphörde 1922. - Om B. g å r d se A. Hahr, "Skånska borgar" (l:a h. 1914). 'Borgen, jur. Om underborgen se d. o. Borgerlig begrafning, dets. som civilbegrafning (se d. o.). *Borgerlig död. - 2. Civilr. Beskrifves utför- ligare i art. Dödsförklaring. Borgerlig månad. Se Månad. 'Borgerligt äktenskap. Se Vigsel, sp. 374, och Borgerlig vigsel. Suppl. Borgerlig vigsel, jur., sedan 1915 det svenska rättsspråkets benämning på den akt, hvarmed äkten- skap ingås inför borgerlig myndighet (se Civil- äktenskap). Genom lagen 9 nov. 1908 blef den- samma tillgänglig för hvilket svenskt brudpar som helst, en grundsats, som bibehållits i nu gällande stadganden i ämnet (nya Giftermålsb. 4:e kap.). Obligatorisk har däremot den borgerliga vigseln ej blifvit i vårt land, lika litet som i våra nordiska grannländer. Borgerlig vigselförrättare är i stad lagfaren led. af magistraten, i stad utan magistrat stadsstyrelsens ordf., på landet landsfiskal eller sär- skildt af K. M:ts befallningshafvande jämlikt K. M:ts bemyndigande (hittills gifvet blott för Norrbottens län) till vigselförrättare förordnad per- son. Vissa svenska diplomatiska eller konsulära ämbetsmän i utlandet (i Kairo, Konstantinopel, Peking, Shanghai och Tokyo) samt några svenska missionärer i Kina ha af ven; i enlighet med sär- skilda lagstadganden, erhållit K. M:ts bemyndi- gande att förrätta vigsel. Formulär för borgerlig vigsel har fastställts genom k. förordn 3 dec. 1915. C. G. Bj. Borgerrepræsentation, da. Se K ö p e n h a m n, sp. 660. Borgerskansen, i Norge, anlades 1675 af U. F. Gyldenlöve som ett utanverk till Fredriksten och anfölls förgäfves af svenskarna natten till 4 juli 1716. L. WrsonM. Borgestad, norsk herrgård i Gjerpens härad, n. om Porsgrund, med en del industriella anlägg- ningar, tillhör f. d. statsrådet Gunnar Knudsen. Borgfred, polit., bevarandet af fred mellan poli- tiska partier under en för fäderneslandet hotfull situation. I denna bet. nyttjades ordet i Sverige under Världskriget. I Frankrike kallades samma sak union sacrée. Borggårds bruk, Hällestads socken, Östergöt- land, tillverkar trådmanufaktur af järn och mässing till ett årligt värde af 400,000 kr. och sysselsät- ter 45 arb. Tax.-v. 278,600 kr. (1922). B. pri- vilegierades 1665 för stångjärnstillverkning, men denna är sedan 1880-talet nedlagd. B. tillhörde 1540-1778 släkten Kosenstråle och har sedermera egts af bl. a. medlemmar af släkterna De La val. Burenstam och Trägårdh. O. Sjn. Borggärdstalet. Se Bondetåget. Suppl. 'Borghese. 1. Palazzo B. Gården är af- bildad å pl. XII till art. R o m. - 2. Vi 11 a B. är afbildad å pl. X till art. Rom. 'Borghese. - 4. Giulio B. gifte sig 1872 med furst Torlonias dotter och antog 1875 för sig och sina efterkommande namnet T o r l o n i a. Han dog 1914. *Borgholm. Det fast- ställda stadsvapnet åter- ges här i riktigare form än å fig. i hufvudar- betet. Borgholm-Boda järn- väg (sign. B. B. J.), smalspårig (0,sgi m.), 54,9 km. lång, eges och trafikeras af järnvägs- a.-b. Borgholm-Boda, som erhöll koncession 11 dec. 1903. Järnvägen sträcker sig från Borg- holm först med en sväng åt s. ö. och sedan norr- 1 1 1 II 1 1 1 n 1 1 1 III II 1 1 1 n 1 1 1 1 II II .n1 n u i Borgholms vapen. ut i Ölands längdriktning till Boda samt öpp- nades för trafik 29 nov. 1906. Bokförda byggnads- kostnaden utgjorde vid 1920 års slut 1,100,464 kr., däraf banan med byggnader 884,989 kr., rullande materiel 202,157 kr., inventarier 13,318 kr. Aktiekapitalet uppgick till 247,350 kr. Bolagets styrelse har sitt säte i Borgholm. F. P. Borghorst, by i preussiska prov. Westfalen, n. v. om Minister. 8,344 inv. (1919). Betydande bomullsindustri. Borght [bårkt], Richard van der, tysk nationalekonom, f. 18 j an. 1861 i Potsdam, blef filos. doktor i Halle 1883 och antog därefter anställ- ning som handelskammarens sekreterare i Aachen 1883 och Köln 1890 samt utnämndes 1892 till pro- fessor i nationalekonomi vid Tekniska högskolan i Aachen. Han kallades 1900 till tjänstgörande och 1901 till föredragande råd (med geheimeregerings- råds titel) i inrikesdepartementet och blef 1904 president för statistiska centralbyrån i Berlin. I sin doktorsafh. behandlade han aktiebolagsväsendets betydelse (1883) och har af ven sedermera företrädes- vis sysslat med närings-, särskildt handels- och kom- munikations-, samt socialpolitik. Till den af Verein fur socialpolitik utförda undersökningen af mellan- händernas inflytande på prisen bidrog han med en omfattande afh. (i "Schriften des Vereins fur socialpolitik", XXXVI, l, 1888) och författade till den af Kuno v. Frankenstein utg. bekanta "Hand- und lehrbuch der staatswissenschaften" delarna Das verkehrswesen (1894), Handel und handels- politik (1900) och Grundzuge der sozialpolitik (1904) samt har i "Sammlung Göschen" utgett kortare läroböcker i finansvetenskap (1902) och näringspolitik (1903), som utgått i flera upplagor. Han ledde den stora tyska utredningen om kartell- väsendet (från 1903). Som ordf. i tyska fastighets- egarförbundet har han utgett ströskrifter och föredrag i frågor, som berört detta förbund, bl. a. i samband med hyresreglering m. m. under krigsåren. 1898-1901 var han led af landt- dagen. E. F. K. S-n. 'Borgmästare. Fr. o. m. 1919 började i sär- skilda k. bref den regel tillämpas, att vid upp- rättande af förslag till borgmästartjänster h värj e röstberättigad tillerkändes l röst, och genom ändring af § 31 R. F. vid 192i års riksdag utsträcktes rösträtten äfven till kvinnor. Enligt lag 14 mars 1921 upprättas förslaget sålunda, att valsedel ej må förses med partibeteckning och skall innehålla