747 Borgmästaren-Borgund 748 i följd. Det första namnet räknas som hel röst, det andra som half och det tredje som V3- Den, som har de flesta rösterna, får första förslagsrum. Vid följande sammanräkningar reduceras röstvärdet på vanligt sätt, och konungen utnämner en af de tre föreslagna. Säter och Hedemora ha sedan 1921 gemensam borgmästare. - Nya städer läggas nu- mera ofta under landsrätt och sakna magistrat. I dessa städer skall stadsstyrelsen bestå af l kom- munalborgmästare (den förste sådan, den i Mjölby, utnämndes 12 maj 1922) och minst 2 kommunalrådmän, den förre tillsatt af K. M:t bland 3 behöriga personer, som föreslagits af stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade in- vånare. I städer, äldre än l jan. 1921, gäller om stadsstyrelsens sammansättning, hvad i regle- mentet bestämmes. N. H. Borgmästaren, zooL Se Måssläkte t. Borgomanero [-nērå], stad i norra Italien, prov. Novara, omkr. 30 km. n. om Novara. 11,206 inv. (1911). Betydande silkesindustri. Borgotaro [-tārå], stad i norra Italien, prov. Parma, vid öfre loppet af floden Taro inom Apenninerna. 9,423 inv. (1911). *Borgsjö, socken, tillhör nu Medelpads västra domsagas tingslag. *Borgstedt, J. M., dog l maj 1915 i Stockholm. Borgström, Axel Gustaf Sven, jurist, ledamot af Högsta domstolen, kommunalman, f. 17 sept. 1862 å Herrevadskloster, Skåne, blef efter universitetsstudier i Lund samt tjänstgöring i och under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge vice häradshöfding 1888, notarie 1892, assessor 1897 och hofrättsråd 1902, allt i nämnda hofrätt, inne- hade sedan åtskilliga kommittéuppdrag och ut- nämndes 1907 till justitieråd. 1915 lämnade han detta ämbete och mottog förordnande som ordf. i tobaks-centralkommissionen. Sedan 1917 är han åter led. af Högsta domstolen. Intresserad och verksam kommunalman först i Kristianstad, sedan i Stockholm (där han bl. a. var ordf. i Drätselnämn- den 1912-20), har han i väsentlig mån bidragit till skapandet af den nuv. ordningen för hufvud- stadens kommunalförvaltning; han har ock (sedan 1915 som ordf.) tillhört styrelsen för Svenska stads- förbundet (se d. o.) allt sedan dettas stiftande. 1912-15 var han ordi. i styrelsen för Svenska pansarbåtsföreningen (se d. o.). Af trycket har han utgett ett par personhistoriska arbeten. B. är he- dersled, af örlogsmannasällsk. (1912). C. G. B j. Borgström, Hilda Teresia, skådespelerska, f. 13 okt. 1871 i Stockholm, var elev vid Operans balett 1880-87 och vid Dramatiska teaterns elev- skola 1887-88, hade följande säsong anställning vid V. Rydbergs sällskap, öfvergick så till Stora teatern i Göteborg, följde 1891-93 Aug. Lind- bergs trupp, där hon slog igenom som Hilde i "Bygmester Solness", var 1893-94 anställd vid Svenska teatern i Helsingfors och från 1894 hos Al- bert Eanft. 1900-12 var hon fäst vid Dramatiska teatern i Stockholm, dit hon återvände 1919 efter att under mellantiden ha gästspelat i Helsingfors, svenska landsorten och vid Intima teatern, samt hösten 1917 ledt Blancheteatern. Med friskhet och käckhet utförde hon under början af sin bana flick- roller, ingénue- och subrett upp gifter, fick snart öfverta karaktärsroller, särskildt spirituella, raffi- nerade och erfarna moderna franska kvinnotyper af värld och halfvärld. Bland de mera uppmärk- sammade af hennes många scengestalter kunna nämnas Fernande i "Giboyers son", Suzanne i "Sällskap där man har tråkigt", Lemaitres Flipote. Annie i Esmanns "Far och son", Ellen i Fuldas "Lifvets maskerad", Hélène i Curels "Skyltdoc- kan", fru Vannaire i Guitrys "Fästningen faller'\ Zaza, Cyprienne i "Vi skiljas", Maughams lady Frederick, Angela i Sutros "Eldskärmen", Signe i Didrings "Högt spel", Abigail i "Ett glas vat- ten", Katarina i "Så tuktas en argbigga" och Franziska i "Minna von Barnhelm". Fröken B. har i sina sceniska skapelser visat icke blott en i den gamla skolan förvärfvad, precis och skarp replikkonst och ett diskret åtbördsspel, som är karaktärsafslöjande med obetydliga medel, uttrycks- fullt utan skrik och väsen, utan äfven en person- lighet, som är illusionslös och skeptisk, begåfvad med en nykter, genomskådande intelligens. Hvass malice och ettrig häftighet, spirituell uddighet, behärskad och stilla resignation, lugn, beskyddande ömhet framställer hon öfvertygande och verk- ningsfullt. R-n B. Borgström, Hjalmar, norsk tonsättare, f. 1864 i Kristiania, elev af Svendsen, Lindeman och Leipzigkonservatoriet, har framträdt som egenartad programmusiker i sina symfoniska dikter Hamlet och Jesus i Gethsemane och har vidare komponerat operorna Thora paa Rimol och Fiskeren till texter af honom själf samt 2 symfonier, 2 stråk- kvartetter, l piano- och l violinkonsert, violinso- nater, pianostycken, sånger, förspel till Ibsens drama "Johan Gabriel Borkman" m. m. Han är musikkritiker i "Aftenposten". Borgström, Johan Henrik Leonard, finländsk mineralog, geolog och kemist, f. 16 maj 1876 i Sibbo, student 1894 och filos. doktor 1903 i Helsingfors, var assistent vid universitetets minera- logisk-geologiska institution 1897-1918, vid Geolo- giska kommissionen (Finlands geologiska undersök- ning) 1896-1902 samt blef t. f. statsgeolog 1900 och e. o. professor 1918. 1917 blef han före- ståndare för bergslaboratoriet och geolog vid K. H. Renlunds stiftelse till främjande af den praktiska geologiska undersökningen, och 1919 blef han ordf. i styrelsen för samma stiftelse. B:s vetenskapliga arbeten ligga väsentligen inom mineralogien och petrografien; han har särskildt sysslat med under- sökningar om meteoriter och minerals kristallform och kemiska sammansättning. K. A. G. Borgs villastad, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 16 mars 1900) i Östergötlands län, Borgs socken, vid Norra Östergötlands järnväg, 3 km. från Norrköping. 40 har. 1,152 inv. (1919). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 4,173,600 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 2,455,472 kr. (1920). På platsen finnas af industriella anläggningar kakelfabrik, konfektfabrik (Nissens), 5 mekaniska verkstäder (däribland Priorverken), 2 snickerifabriker, spinneri, såg och hyfleri, tegelbruk samt teknisk fabrik. Samhället är mest bekant genom den dit förlagda kuranstalten Kneippbaden (se d. o.). L. Wll. *Borgund. -- 2. Socknen bildar ett härad under B. pastorat vid Aalesund, Möre fylke (före 1919