753 Borollos-Borrmaskiner 754 flyttades efter Italiens krigsförklaring till den italienska krigsskådeplatsen, där B. sedan med "nästan demonisk uthållighet" höll Isonzoställ- ningen i 2x/2 år och afslog italienarnas elfva anfall. Sedan B:s armé vuxit ut till en armégrupp på två arméer, deltog han i det stora anfallet 24 okt. 1917 och höll efter dess afstannande ställ- ningen bakom nedre Piave, hvarest han med fram- gång deltog i anfallet 15 juni 1918. Att det på slutet gick österrikarna emot, kunde B. icke hindra. För sina stora förtjänster undfick han, som under krigets förlopp befordrats till general af infanteriet och generalöfverste, vid 1918 års början fältmarskalks värdighet. B. afböjde honom erbjuden friherrevärdighet. I okt. s. å. erhöll han af sked. C. O. N. Borollos. Se B ur los. Boronatrokalcit, miner. Se U l e x i t. *Boros-Jenö tillhör sedan 1919 Rumänien. Borraginäles, bot., detsamma som Borraginineæ (se T u bi f lo ræ). Borrande, veter. Se H a s, sp. 41. *Borre, härad och socken under B. pastorat, v. om Horten, Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg og Larviks amt), Norge. 64,21 kvkm. 3,727 inv. (1920). Jordbruk och fabriksdrift. Inom socknen finnes på gården Volls mark ett imponerande graf- fält, bestående af 5 högar och 2 rosen, alla mycket stora; 1852 funnos ännu därjämte 4 nu försvunna stora högar samt 15 mindre, till största delen bort- odlade. Detta mäktiga graffält anses vara Vest- foldkonungarnas grafplats; denna kungaätt, till hvilken Harald Hårfager hörde, härstammade enligt den fornnordiska traditionen från Ynglingaätten i Uppsala. Någon systematisk undersökning af graf- fältet har ej egt rum. 1850-52 bortgräfdes emel- lertid för vägarbete en hög, som lämnade rika, dessvärre illa tillvaratagna fynd från tiden omkr. 900; högen hade innehållit ett fartyg på 17 m. längd. Bland fynden märkas fragment af en glasbägare, af en ornerad träsadel, bronsbeslag till betsel och seltyg m. m. 1918 bildades genom privat insamling på initiativ af professor A. Brög- ger det s. k. Borrefondet (grundkapital 103,150 kr.), hvaraf räntorna skola brukas "till undersökning och värn af norska kungshögar och till forskningsarbete med Norges forntid". - Litt.: A. V. Brögger, "Borrefundet og Vestfoldkongernes gräver" (i "Videnskapsselskapets skrifter. II. Hist. filos. klasse",.1916, n:r 1). K. G. G. Br Sr. *Borreby. 1. Herrgården är af bildad å pl. XXVI till art. Byggnadskonsten. Borregaard [-går], norskt aktiebolag (Sarpsborg, östlold fylke), stiftadt 1918 med ändamål att öfverta aktierna i brittiska bolaget The Kellner-Partington paper pulp co., Itd, Manchester (förk. K. P.) och utnyttja och drifva detta bolags egendomar och affärer. Kapital: 50 mill. kr., 1919 ökadt till 75 mill. kr. Vid detta köp, hvartill advokat Hj. Wessel tog initiativet, blefvo Borregaards-fabri- kerna vid Sarpsforsen placerade på norska händer, och härvid medföljde äfven K. P:s egendomar (2 sulfitfabriker och skogar) i Hallein och Yillach i Österrike. B. har dessutom förvärfvat aktierna i ett antal bolag, som urspr. tillhört K. P., nämligen Hafslund sulfitfabrik (Sarpsborg), Gravbergskoven (Sarpsborg), Edsvalla bruk (Sverige) samt 82 proc. af aktierna i Mölnbacka-Trysil (Forshaga, Sverige), omfattande, förutom ett stort antal skogsegendomar i Sverige och Norge, Klarafors sulfit- och pappers- bruk, Deje sulfat- och pappersbruk, Kvarntorps sliperi, Hults ångsåg; dessutom aktierna i Fors- haga sulfit-a.-b., Dejefors kraft- och fabriks-a.-b., Frykfors a.-b.; ytterligare 45 proc. af aktierna i Barrow paper milis (England). Senare har bolaget köpt samtliga aktier i A/s Hurum fabriker, Bamble aktie cellulosefabrik, A/s Eker papirfabrik (samt- liga i Kristiania), Båstad a.-b. (Sverige) och Poland paper co. (Maine, U. S. A.). Bolagets vik- tigaste tillverkning är blekt sulfitmassa, hvilken för- länat detsamma världsrykte. Massan säljes förutom till producenter af finare papper äfven till konst- silkesfabrikanter. Den årliga tillverkningen utgör 316,000 ton (hvaraf blekt sulfitmassa 145,000, lätt- blekbar sulfit 13,000, sulfatmassa 38,000, mekanisk massa 37,000, papper 83,000). M. H. Borrhål, geol. Genom borrning med passande maskiner (se Borrmaskiner 2) har man kun- nat undersöka jordskorpans beskaffenhet till ett ganska stort djup, hvilket dock ingalunda utgör någon betydlig del af jordskorpans antagna tjock- lek och än mindre af jordklotets radie. Det dju- paste hittills nedslagna borrhålet är beläget vid Clarksburg i West Virginia (Nord-Amerikas förenta stater), där man i syfte att anträffa petroleumfö- rande lager 1918 dref ned ett borrhål till ett djup af 2,424 m. Dittills var det djupaste borrhålet i världen det vid Gross Czuchow i Ober-Schlesiens stenkolsområde, som 1908 slogs ned till 2,239 m. Det djupaste borrhålet i Skandinavien är det vid Köpenhamn i Gröndalseng till 891 m., och de dju- paste i Sverige de 1917-19 utförda borrhålen vid Nya Vilhelmsfält s. om Ängelholm (426 m.), Kulle- mölla n. om Ystad (644 m.) och Klappe s. ö. om Höganäs (517 m.). K. A. G. * Borrmaskiner (sp. 1226). För djupborr- ni n g ha de arbetsmetoder, hvilka medelst ett rote- rande borr verktyg ur berget skära ut en prof pelare, en borrkärna, som man sedan kan närmare undersöka, alltmera vunnit framgång, så att man numera sätter kärnborrningsmetoderna i en klass för sig emot alla andra. Genom särskilda föranstalt- ningar, dubbla kärnrör m. m., kan man numera i många fall erhålla kärnor äfven af ganska lösa bergarter. För kärnvinning användas icke endast diamantborrning, utan äfven andra metoder, såsom fräskrona, d. v. s. en stålkrona, hvars kant är utskuren i kuggar, och s. k. s t å l s a n d b o r r- n i n g, då man använder en borrkrona af mjukt järn och i borrhålet nedsläpper "stålsand", små kulor af hårdt stål, som erhållas genom granule- ring af smält stål. Dessa hårda stålkulor äta sig fast i den mjuka borrkronan, och därigenom åstad- kommes ett kraftigt skärande verktyg, som i vissa slags bergarter är synnerligen effektivt. För djup- borrning på större djup har man utvecklat de äldre metoderna med "linborrning" och "stötborrning med vattenspolning" till en så hög grad af fullkorn - ning, att de användas i så godt som alla fall, då man kan undvara en fullständig kärna, och då dessa metoder i allmänhet äro afsevärdt billi- gare, konkurrera de verksamt med diamant borr- ningen. I Sverige har Svenska diamantberg-