755 Borromeo-encyklikan-Boras 756 äfven för undersökningsändamål, hufvudsakligen gruftekniska. K- A- G- Borromeo-encyklikan af 26 maj 1910 (med be- gynnelseorden Editæ sæpe Dei öre sententiæ] utfärdades af påfven Pius X till trehundraårsmin- net af kardinal Carlo Borromeos (se denne) helgon- förklaring; den offentliggjordes på it. i "Osser- vatore romano" 29 maj. Bullan riktade sig mot den katolska modernismen. Men i 9:e af d. kom ett sidohugg mot reformationen och dess män, där det bl. a. heter, att reformatorerna voro "högmodige och rebelliske män, fiender till Kristi kors", "män- niskor med jordiskt sinne, hvilkas Gud är buken"; de "lämnade fritt lopp åt tygellösheten hos sig och andra" och tillmötesgingo "passioni dei principi o dei populi piu corrotti" (djupt fördärfvade furstars och folks lidelser). De "framkallade under namnet af evangelisk frihet en lasternas korruption och ett disciplinens vanställande, hvartill medeltiden kanske ej kan uppvisa något motstycke". - Denna passus framkallade genast en våldsam storm i det prote- stantiska Tyskland. Harnack betecknade den som ett slag i ansiktet på all historisk forskning och sanning; det stora Evangelischer bund utfärdade redan 2 juni ett manifest mot bullan, hvilket följdes af nya från olika håll. Protestmöten med mass- anslutningar höllos öfverallt. Förgäfves sökte kurian dämpa stormen med en förklaring 9 juni, att bullan feltolkats och alls icke afsett att kränka Tysklands icke-katoliker. I preussiska Abgeord- netenhaus bragtes saken fram genom en interpella- tion; Bethmann-Hollweg lät genom preussiska sän- debudet vid Vatikanen inlägga protest och begära, att bullan hvarken upplästes i tyska kyrkor eller intogs i biskopliga kungörelser. Påfven utfärdade genast (11 juni) en befallning i den riktningen till de tyske biskoparna och lät genom Merry del Yal åter betyga sin ledsnad öfver, att man ej rätt för- stått bullans syfte. Därmed var sakens politiska sida afvecklad. Men att "Editæ sæpe" alltjämt öfvar ett ödesdigert tvång öfver den katolska fram- ställningen af reformationen, särskildt i skolböc- kerna, är uppenbart. - Encyklikan finnes med officiell text i "Acta apost. sedis" II, 9, 362. Flera dokument äro återgifna i Mirbt, "Quellen zur geschichte des papsttums" (3:e uppl. 1911). Se H. Winter, "Das zentrum und die Borromäus- enzyklika" (1911), och Hj. Holmquist, "Påfvedö- mets historia 1800-1920" (1920). Hj. H-t. Borromäusverein [-fera'jn], det vanligaste nam- net på Verein vom Jieiligen Karl Borromäus, en 1845 stiftad katolsk förening för att främja och sprida god litteratur. Den inrättar föreningsbiblio- tek i alla katolska socknar, utdelar årligen skrifter, som fås för den låga ledamotsafgiften, skaffade länge sina medlemmar nedsättning i priset på sådan litteratur, som anses värd att anbefallas, men öfvergick 1907 i stället till att öka bokutdel- ningen till medlemmarna och upprätta katolska läsesalar och folkbibliotek samt ger understöd till utgifning af betydande verk. Föreningen räknar omkr. 250,000 medlemmar, mest i norra Tyskland, och utdelade 1915 öfver 400,000 bd. Dess organ är månadsskriften "Bucherwelt". Se Froberger, "Unsere literarische aufgaben" (1916). Borron, R o b e r t d e. Se G r a a 1. Borrud, herrgård i Bäcks m. fl. socknar, Skara- borgs län, ståtligt bebyggd i vackert läge vid västra stranden af sjön Ymsen, omfattar 2 mtl; areal 600 har, hvaraf 200 har åker; tax.-v. 280,000 kr. (1922). B. är ett gammalt gods, som på 1500- talet tillhörde släkten Posse, bl. a. Knut Posse (se P o ss e l, sp. 1493), på 1600- och 1700-talen släkterna Bonde och Hierta samt senare Manner- heim, Gyllenborg m. fl. Nuv. egare är kammar- herre E. von Hofsten. O. S j n. Borrum, herrgård i Börrums socken, Östergöt- land, omfattar 5 mtl, med en areal af 230 har åker och 900 har skog; tax.-v. 377,000 kr. (1921). B. lydde i äldre tider under Stegeborg, donera- des till amiralen N. Stiernsköld (d. 1627) och har sedan tillhört bl. a. släkterna Kosenhielm, Wern- sköld, Gyllenstierna, Mörner och Mannerstråle. Nuv. egare är E. H. Wahlberg. O. Sjn. *Borsa tillhör sedan 1919 Rumänien. I det när- belägna passet till Bukovina, Tatardalen, tillbaka- slogos 1217 de inträngande tatarerna. Borsièri, G. B. Se Medicin, sp. 1431. *Borsig, Ernst och Konrad (f. 1873, ge- heimekommerseråd 1912), adlades 1909. *Borsna tillhör numera republiken Ukraina. *Borstbrygga, Borste, Borsthållare, elektrot. Se vidare Elektriska maskiner. Borstgräs, bot., annat namn på st a g g, När- dus strida. Se N ar dus. Borsthvete. Se H v et e, sp. 1415. * Borstsvansar, zool. Se Hoppstjärtar samt om underordn. Collembola tillägg och rättel- ser i art. Collembola. *Borsyra f ramställes numera företrädesvis genom inverkan af saltsyra på naturliga boratmineral, såsom boracit (se d. o.) och boronatro- k a l c i t (se U l e x i t). Borsyra är en viktig beståndsdel i många nyare glassorter och glasyrer. Färglösa, blyfria (ej giftiga) glasyrer, af tillräck- ligt stor smältbarhet, kunna framställas blott medelst borsyra. - Om öfverborsyra se Borax. Suppl. K. A. V-g. *Borszèk hör sedan 1919 till Rumänien. *Bortsjalinska kretsen hör numera till Georgien. 'Boryslaw hör sedan 1919 till Polen. *Borzi (skref sig så), A., dog 24 aug. 1921 i Palermo. Han blef filos. hedersdoktor vid Uppsala universitets 200-års minnesfest öfver Linné 1907 och led. af sv. Vet. akad. 1920. C. Lmn. *Borzjom hör nu till Georgien. * Borås. Stadsområdets areal utvidgades efter Torpa sockens inkorporering 1920 med 5,693 har, hvaraf 723,9 har sjöar och vattendrag. Utom det (1906) planlagda området finnas stora förstadslik- nande områden med fastställda byggnadsbestämmel- ser. Folkmängden har sedan 1903 ökats med öfver 10,000 pers. till 28,223 (1921). Bland betydande nya byggnader under de sista 20 åren må nämnas den 1904-06 i förstaden Lugnet (efter ritningar af K. Bern) uppförda och 24 maj 1906 invigda Gustaf Adolfskyrkan, det 1908-10 (efter ritningar af Tengbom och Thorulf) uppförda rådhuset utmed Stora torgets östra sida (se pl. till art. Bygg- nadskonst. Suppl.), och den på det 1910 rifna gamla rådhusets tomt 1914-15 (efter ofvan- nämnda arkitekters ritningar) uppförda byggnaden för Borås ensk. bank (som 1917 uppgick i Bank-