man, tills lamhet tvang honom att ta af sked, för- fattade både ballader och berättelser, men är egent- ligen minnesvärd genom sin plattyska dramatik. Af hans skådespel äro de förnämsta De fährkrog (uppf. 1917) och Bahnmeesters dod (uppf. 1919), hvilka icke blott ha betydelse som kraftfulla folk- psykologiska karakteristiker, utan också äro diktverk nästan med ett mysteriums stämning; af hans lust- spel har Kramer Kroy vunnit den största framgången. B. åtnjöt ett årligt författaranslag af staden Hamburg. B-n B. *Bosse. - 2. Harriet Sofie B., f. 19 febr. 1878 i Kristiania, dotter till en tysk och en danska, hvilka snart flyttade till Stockholm. 1901 -04 var hon gift med August Strindberg; 1908 ingick hon nytt äktenskap, med skåde- spelaren G. Wingård, hvilket upplöstes genom dennes död, 1912. Hon lämnade våren 1905 Dramatiska teatern, gästspelade 1904 och 1906 i Helsingfors och 1905 i Göteborg, hvilket år hon äfven studerade i Tyskland, var 1906-11 anställd vid Svenska teatern i Stockholm, återvände 1911 till Dramatiska teatern, som hon lämnade 1918, hvarefter hon gästspelade på flera scener, bl. a. Intima teatern, och har med 1922 återvändt till Dramatiska teatern. Fru B. har under dessa år befäst sin ställning som en af Stockholmsteaterns främsta konstnärinnor genom den intellektuella styrka, den energiska och genomförda karakteristik, som hon ger roller såväl ur den djupa tragedien som Shaksperes lustspel eller moderna skådespel. Af hennes roller från senare år må nämnas Tove i Drachmanns "Gurre", Mélisande i "Pelléas och Mélisande", Agda i "Johan Ulfstjerna", Kersti i Strindbergs "Kronbruden", titelrollen i Hauptmanns Elga, Edit i Tor Hedbergs "Mikael", Marthe i de Flers och Caillavets "Kungen", Berenike i "Titus'', Ilona i Schnitzlers "Anatol", Naemi i Didrings "Jefta", titelrollen i Hofmannsthals "Elektra", Liza i Shaws "Pygmalion", Helene i "Äfventyret", Henriette i "Brott och brott" och Eleonora i "Påsk" af Strindberg, Victoria i Maughams "Änkleken", den unga grefvinnan i Didrings "Pension Bellevue" och Rosalinda i Shaksperes "Som ni behagar". En monografi öfver henne skrefs af 0. Molander (1920; tysk öfv. 1922). 3. Alma B. Se Fahlström. Bossekop (af lapsk, bossogoppe, hvalbukten), tätt bebyggd plats vid innersta delen af Altefjorden, s. om Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. 44 bostadshus med 289 inv. (1900). Administrations- och handelscentrum. Viktig marknadsplats för fjäll-lapparna. K. G. G. *Bossi, E., blef led. af Mus. akad. 1906. Hans kantat "Höga visan" utfördes i Stockholm 1904, 1912 och 1922. Han konserterade i Stockholm 1922. *Bosson, T., dog 30 okt. 1916. Bossåll, landtbr., kallas ett groft såll, afsedt att frånskilja boss och halmstump från sädeskärnan. Utgör det öfversta sållet i tröskverk och sädes- rensningsmaskiner. Se Sädesrensningsmaskin och Tröskning. *Bostadsband eger äfven i det afseende rum, att vid val till Andra kammaren kan utses endast den, som är bosatt inom valkretsen. Motioner ha flera gånger väckts om upphäfvande af denna inskränkning. Bostadsförmedling anordnades under Världskriget vid 1917 års riksdag i anledning af den rådande bostadsnöden. I den då antagna lagen med bestämmelser mot oskälig hyresstegring stadgades bl. a., att uthyrning af lägenheter om högst 4 rum, kök inbegripet, skulle kostnadsfritt förmedlas genom hyresnämnden eller annan kommunal myndighet, som därvid borde särskildt eftersträfva att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder. Den närmare anordningen uppdrogs åt fullmäktige. Lagen antogs urspr. till l okt. 1918 och blef vid följande riksdagar med åtskilliga förändringar prolongerad till l okt. 1923, då den till följd af kamrarnas skiljaktiga beslut vid 1922 års riksdag skall upphöra att gälla. I fråga om bostadsförmedlingen har lagen under hela sin giltighetstid varit oförändrad, och fråga har väckts att låta dessa bestämmelser fortfarande gälla genom att inarbeta dem i den nya hyreslag, som väntas förelagd riksdagen. N. H. Bostadshus med smålägenheter har riksdagen på K. M:ts förslag alltifrån 1917 sökt befrämja genom statssubvention utan återbetalningsskyldighet, men under upprepad reservation, att åtgärden vore en af kristiden föranledd nödhjälpsåtgärd. 1917 anslogs ett belopp af högst 4 mill. kr., 1918 3 mill. och 1919 2 mill.; men vid 1920 års riksdag framlade regeringen ett omfattande program för bostadsnödens afhjälpande, som visserligen icke blef i sin helhet antaget, men dock föranledde viktiga beslut. För det första anslogos betydande belopp för uppförande af bostadshus, i regel smålägenheter, för statstjänare vid postverket, telegrafverket, Statens järnvägar och vattenfallsverk, och vidare upprättades en statens bostadslånefond på 30 mill. kr., ur hvilken lån för bostads- byggen skulle kunna erhållas i förbindelse med det förut använda systemet af statssubvention, som begränsades till 15 proc. af byggnadskostnaden, tomtens värde oberäknadt. - Vid 1922 års riksdag ökades bostadslånefonden med 11,5 mill. kr. genom lån från statens fond af rusdrycksmedel, men stats- bidrag utan återbetalningsskyldighet ansågos icke vidare af behofvet påkallade. N. H. * Bostadsinspektion. Återkommande besiktning af boningsrum är i städer och stadsliknande sam- hällen anbefalld genom 1919 års hälsovårdsstadga, men det ankommer på hälsovårdsnämnden att med- dela närmare föreskrifter om denna besiktning lik- som om besiktning af offentliga samlingslokaler. Bestämmelsens effektivitet är därför väsentligen beroende af den anslagsbeviljande kommunala myn- digheten. Enskild motion om införande af en ratio- nell bostadsinspektion på landsbygden blef af 1918 års riksdag af slagen. N. H. Bostadslånefond. Se Bostadshus. Suppl. Bostadsråd. Se Svenska stadsförbundet. Bostadsräkning. Sedan 1920 års riksdag med