Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boskoop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
759
Boskoop-Bossdorf
760
nya Giftermålsb., dennas 9:e kap. är tillämpligt,
för så vidt fråga är om boskillnad. Då enligt sist-
nämnda balk ingen egentlig förmögenhetsgemenskap
mellan makarna består, bli boskillnadens verknin-
gar något olika mot hvad förut var stadgadt. Äfven
enligt nya Giftermålsb. innebär emellertid boskill-
naden, att all makarnas efter ansökningen förvärf-
vade egendom skall bli enskild och att hustrun får
vissa lättnader i sitt ansvar för förut tillkommen
gäld. C. G. Bj.
Boskoop [båskåp], kommun med 6,534 inv.
(1920) i nederländska prov. Syd-Holland. Jfr
Trädgårdsodling, sp. 146.
*Boskpwitz hör sedan 1918 till Tjecho-Slovakien.
*Bosnien. Arbetet för B:s ekonomiska
utveckling fortsattes i Kállays anda af dennes efterträdare
(fr. 1903) som österrikisk-ungersk riksfinansminister
och ledare af B:s förvaltning, baron Burian (se
Burián van Rajecz; äfven i Suppl.). Den
på jordbruket sedan turkiska tiden hvilande
tionden ersattes 1905 med en modernare
skatteform, och s. å. tillkom grundstatutet för B:s
och Hercegovinas autonoma serbiska ortodoxa
kyrka, hvarigenom en långvarig kyrkostrid
bilades. Öfver regeringens vägran att medge press-
och församlingsfrihet klagades häftigt af
serbiska och kroatiska nationalistgrupper, af hvilka den
förra arbetade för B:s anslutning till ett
framtida storserbiskt rike och den senare för dess
förening med Hercegovina, Kroatien och Slavonien
till en med Österrike och Ungern likställd
storkroatisk tredje stat inom den habsburgska
monarkien (se Trialism). Då efter den ungturkiska
statshvälfningen 1908 Turkiet förberedde ett
återupplifvande af sina gamla anspråk på B., som
nominellt stod under sultanens suveränitet,
proklamerade österrikisk-ungerske utrikesministern
Aehrenthal (se d. o. Suppl.) 5 okt. 1908 B:s och
Hercegovinas införlifvande med österrikisk-ungerska
monarkien samt vann efter en med europeiskt krig
hotande kris 1909 först Turkiets godtagande af
förändringen och sedermera äfven stormakternas, för
västmakternas och Rysslands del ytterst motvilligt
gifna samtycke (jfr Världskriget, sp.
136–137, och Österrike, sp. 251). Om de
annekterade provinsernas statsrättsliga ställning inom
monarkien streds därefter häftigt mellan trialismens
anhängare och ungrarna; slutet blef, att de som förut
stannade under den gemensamme
riksfinansministerns administrativa ledning. De båda
provinserna erhöllo 17 febr. 1910 en af kejsaren-konungen
oktrojerad författning, som gjorde dem till ett
enhetligt förvaltningsområde under en
landsregering i Sarajevo. Denna sorterade under
riksfinansministern och hade i spetsen för sig en
"landschef", hvilken äfven var militärbefälhafvare. En
landtdag, bestående af 20 själfskrifna "virilister"
och 72 genom kurieval utsedda deputerade,
upprättades och erhöll begränsad lokal
lagstiftnings- och beskattningsrätt. Vid landtdagens öppnande
(juni 1910) föröfvade en serbisk fanatiker B.
Zeraitj ett revolverattentat mot landschefen general
Varesanin och begick därpå själfmord. Nationella
och religiösa motsatser vållade ofta stormiga scener
vid landtdagsförhandlingarna, och medan
landtdagen sträfvade efter vidgade rättigheter,
byråkratiserades i stället förvaltningen alltmer, i
synnerhet sedan fälttygmästaren O. Potiorek 1911
blifvit landschef och Burian som riksfinansminister
febr. 1912 efterträdts af L. von Bilinski.
Samtidigt växte äfven i B. den storserbiska rörelsen,
och den ledde 28 juni 1914 till mordet i Sarajevo
på tronföljaren ärkehertig Frans Ferdinand och
hans gemål. Efter det af detta våldsdåd indirekt
föranledda utbrottet af Världskriget hölls B. under
sträng militärdiktatur och var aug.–sept. 1914
föremål för serbiska och montenegrinska
invasionsförsök, hvilka återupprepades först okt. 1918 i
samband med österrikisk-ungerska monarkiens
upplösning. B. liksom Hercegovina ingår nu i kraft
af fredsfördraget i S:t Germain (10 sept. 1919) i
den nya jugoslaviska monarkien. Se
Jugoslavien. Suppl. – Litt.: L. Smolle, "Die neuen
reichslande Österreich-Ungarns B. und die
Herzegowina" (1909), M. M. Holbach, "Bosnia and
Herzegovina" (s. å.), Piffl, "Kurze orientierung
über die geschichte von B. und der Herzegovina"
(1911), och R. W. Seton-Watson, "The southern
slav question and the Hapsburg monarchy"
(s. å.).
V. S-g.
Bosniska Dubica. Se D u b i c a.
Bosniska Gradiska. Se Gra di sk a 3.
*Bosporos. 1. Traciska B., vanligen Bo-
sporen. (Se kartan till art. Konstant i-
n o p e 1.) Sedan Turkiet beslutit deltaga i Världs-
kriget på centralmakternas sida, förstärktes B:s be-
fästningar, och såväl sundet som farvattnet utanför
dess mynning minerades. Vid fransk-engelska flott-
anfallen mot Dardanellerna i febr. och mars 1915
sökte ryska flottan i Svarta hafvet att genom anfall
mot B. samverka med sina allierade, men utan
nämnvärdt resultat. När anfallet mot Dardanellerna
i mars skulle förnyas i förening med landstigning,
oroades turkarna genom upprepade beskjutningar
bl. a. mot B:s befästningar från ryska örlogsfar-
tyg i samband med minsvepningar framför sundets
mynning, och samtidigt med de fransk-engelska
landstigningarna (jfr Världskriget, sp. 199
och 200) förnyades såsom en diversion beskjutnin-
gen mot B., men äfven dessa gånger bl ef resultatet
obetydligt. I vapenstilleståndet i Mudros 30 okt.
1918 måste turkarna förbinda sig att öppna såväl
B. som Dardanellerna för ententem akterna, hvilka
alltsedan dess hållit B. besatt. - Om fartygs rätt
till genomfart se Dardanellerna 2 och
Suppl. L. WrsonM.
*Bosra ligger ej längre inom det turkiska riket,
utan tillhör det under franskt mandatariat stående
Syrien.
Boss [bå’s], L e w i s, amerikansk astronom, f.
26 okt. 1846 i Providence (Rhode Island), d. 5
okt. 1912, var någon tid anställd som assistent-
astronom vid U. S. Engineer-corps och blef 1876
direktor för Dudley-obsorvatoriet i Albany (New
York). Han var särskildt framstående som observa-
tör och som ledare af omfattande observationsarbe-
ten och undersökningar öfver stjärnornas orter. Af
stor betydelse för kännedomen om stjärnornas rörel-
ser är Preliminary general catalogue of 6188 står s
for the epoch 1900 (1910). B-d.
*Bosscha. - 3. J. B. dog 18 april 1911 i Heem-
stade vid Haarlem.
Bossdorf, H e r m a n n, tysk författare, f. 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
