759 Boskoop-Bossdorf 760 nya Giftermålsb., dennas 9:e kap. är tillämpligt, för så vidt fråga är om boskillnad. Då enligt sist- nämnda balk ingen egentlig förmögenhetsgemenskap mellan makarna består, bli boskillnadens verknin- gar något olika mot hvad förut var stadgadt. Äfven enligt nya Giftermålsb. innebär emellertid boskill- naden, att all makarnas efter ansökningen förvärf- vade egendom skall bli enskild och att hustrun får vissa lättnader i sitt ansvar för förut tillkommen gäld. C. G. Bj. Boskoop [båskåp], kommun med 6,534 inv. (1920) i nederländska prov. Syd-Holland. Jfr Trädgårdsodling, sp. 146. *Boskpwitz hör sedan 1918 till Tjecho-Slovakien. *Bosnien. Arbetet för B:s ekonomiska utveckling fortsattes i Kállays anda af dennes efterträdare (fr. 1903) som österrikisk-ungersk riksfinansminister och ledare af B:s förvaltning, baron Burian (se Burián van Rajecz; äfven i Suppl.). Den på jordbruket sedan turkiska tiden hvilande tionden ersattes 1905 med en modernare skatteform, och s. å. tillkom grundstatutet för B:s och Hercegovinas autonoma serbiska ortodoxa kyrka, hvarigenom en långvarig kyrkostrid bilades. Öfver regeringens vägran att medge press- och församlingsfrihet klagades häftigt af serbiska och kroatiska nationalistgrupper, af hvilka den förra arbetade för B:s anslutning till ett framtida storserbiskt rike och den senare för dess förening med Hercegovina, Kroatien och Slavonien till en med Österrike och Ungern likställd storkroatisk tredje stat inom den habsburgska monarkien (se Trialism). Då efter den ungturkiska statshvälfningen 1908 Turkiet förberedde ett återupplifvande af sina gamla anspråk på B., som nominellt stod under sultanens suveränitet, proklamerade österrikisk-ungerske utrikesministern Aehrenthal (se d. o. Suppl.) 5 okt. 1908 B:s och Hercegovinas införlifvande med österrikisk-ungerska monarkien samt vann efter en med europeiskt krig hotande kris 1909 först Turkiets godtagande af förändringen och sedermera äfven stormakternas, för västmakternas och Rysslands del ytterst motvilligt gifna samtycke (jfr Världskriget, sp. 136--137, och Österrike, sp. 251). Om de annekterade provinsernas statsrättsliga ställning inom monarkien streds därefter häftigt mellan trialismens anhängare och ungrarna; slutet blef, att de som förut stannade under den gemensamme riksfinansministerns administrativa ledning. De båda provinserna erhöllo 17 febr. 1910 en af kejsaren-konungen oktrojerad författning, som gjorde dem till ett enhetligt förvaltningsområde under en landsregering i Sarajevo. Denna sorterade under riksfinansministern och hade i spetsen för sig en "landschef", hvilken äfven var militärbefälhafvare. En landtdag, bestående af 20 själfskrifna "virilister" och 72 genom kurieval utsedda deputerade, upprättades och erhöll begränsad lokal lagstiftnings- och beskattningsrätt. Vid landtdagens öppnande (juni 1910) föröfvade en serbisk fanatiker B. Zeraitj ett revolverattentat mot landschefen general Varesanin och begick därpå själfmord. Nationella och religiösa motsatser vållade ofta stormiga scener vid landtdagsförhandlingarna, och medan landtdagen sträfvade efter vidgade rättigheter, byråkratiserades i stället förvaltningen alltmer, i synnerhet sedan fälttygmästaren O. Potiorek 1911 blifvit landschef och Burian som riksfinansminister febr. 1912 efterträdts af L. von Bilinski. Samtidigt växte äfven i B. den storserbiska rörelsen, och den ledde 28 juni 1914 till mordet i Sarajevo på tronföljaren ärkehertig Frans Ferdinand och hans gemål. Efter det af detta våldsdåd indirekt föranledda utbrottet af Världskriget hölls B. under sträng militärdiktatur och var aug.--sept. 1914 föremål för serbiska och montenegrinska invasionsförsök, hvilka återupprepades först okt. 1918 i samband med österrikisk-ungerska monarkiens upplösning. B. liksom Hercegovina ingår nu i kraft af fredsfördraget i S:t Germain (10 sept. 1919) i den nya jugoslaviska monarkien. Se Jugoslavien. Suppl. -- Litt.: L. Smolle, "Die neuen reichslande Österreich-Ungarns B. und die Herzegowina" (1909), M. M. Holbach, "Bosnia and Herzegovina" (s. å.), Piffl, "Kurze orientierung über die geschichte von B. und der Herzegovina" (1911), och R. W. Seton-Watson, "The southern slav question and the Hapsburg monarchy" (s. å.). V. S-g. Bosniska Dubica. Se D u b i c a. Bosniska Gradiska. Se Gra di sk a 3. *Bosporos. 1. Traciska B., vanligen Bo- sporen. (Se kartan till art. Konstant i- n o p e 1.) Sedan Turkiet beslutit deltaga i Världs- kriget på centralmakternas sida, förstärktes B:s be- fästningar, och såväl sundet som farvattnet utanför dess mynning minerades. Vid fransk-engelska flott- anfallen mot Dardanellerna i febr. och mars 1915 sökte ryska flottan i Svarta hafvet att genom anfall mot B. samverka med sina allierade, men utan nämnvärdt resultat. När anfallet mot Dardanellerna i mars skulle förnyas i förening med landstigning, oroades turkarna genom upprepade beskjutningar bl. a. mot B:s befästningar från ryska örlogsfar- tyg i samband med minsvepningar framför sundets mynning, och samtidigt med de fransk-engelska landstigningarna (jfr Världskriget, sp. 199 och 200) förnyades såsom en diversion beskjutnin- gen mot B., men äfven dessa gånger bl ef resultatet obetydligt. I vapenstilleståndet i Mudros 30 okt. 1918 måste turkarna förbinda sig att öppna såväl B. som Dardanellerna för ententem akterna, hvilka alltsedan dess hållit B. besatt. - Om fartygs rätt till genomfart se Dardanellerna 2 och Suppl. L. WrsonM. *Bosra ligger ej längre inom det turkiska riket, utan tillhör det under franskt mandatariat stående Syrien. Boss [bå's], L e w i s, amerikansk astronom, f. 26 okt. 1846 i Providence (Rhode Island), d. 5 okt. 1912, var någon tid anställd som assistent- astronom vid U. S. Engineer-corps och blef 1876 direktor för Dudley-obsorvatoriet i Albany (New York). Han var särskildt framstående som observa- tör och som ledare af omfattande observationsarbe- ten och undersökningar öfver stjärnornas orter. Af stor betydelse för kännedomen om stjärnornas rörel- ser är Preliminary general catalogue of 6188 står s for the epoch 1900 (1910). B-d. *Bosscha. - 3. J. B. dog 18 april 1911 i Heem- stade vid Haarlem. Bossdorf, H e r m a n n, tysk författare, f. 1877