765 Bothner-Bouffes-Parisiens 766 inansatt tysk armékår i Karpaterna, hvilken med (tyska) Sydarmén (v. Linsingen) kämpade vid Stryj och söder därom i maj och juni 1915. I juli s. å. fick B. befälet öfver Sydarmén och deltog med denna i den fortsatta kampen i Ga- lizien ända till krigets slut på östra sidan. I febr. 1918 överflyttades B. (med arméstab) till franska krigsskådeplatsen som chef för den nyorga- niserade 19: e armén i Lothringen, där den kom att kämpa med amerikanerna. I april s. å. erhöll han generalöfverstes grad. C. O. N. Bothner, Harald, norsk politiker, f. 30 nov. 1850 i Fredrikshald, juris kandidat 1872, stats- advokat i Stavanger 1889, sorenskriver i Stjör- og Værdalen 1896, vänstersinnad stortingsman 1903 -06, var medlem af Michelsens ministär (11 mars 1905-28 okt. 1907), först som minister vid stats- rådsafd. i Stockholm, sedan 25 nov. 1905 som ju- stitieminister. Därefter var han till 1921 stifts- amtman i Trondhjem och amtman i Söndre Trond- hjems amt (sedan 1919 års namnförändring fylkes- mann i Sör-Tröndelag fylke). Botn, geol., från Norge härstammande namn på i fast berg urgräfd kort dal med halfcirkelformigt horisontalsnitt och branta väggar; i dalens inre del ligger ofta en glaciär eller sjö. Den anses ha upp- kommit genom samverkan af iserosion och frost- vittring. Längre nischdalar af samma typ ha be- nämnts s æ k k e d a l e. Numera används vanligen det från österrikiska alperna hämtade namnet kar (se d. o. SuppL). O. Sjn. Botn e, härad och pastorat, omfattande B. och Hillestads socknar, v. om Holmestrand, Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg og Larviks amt), Norge. 85,66 kvkm. 2,658 inv. (1920). Jordbruk och skogsdrift. K. G. G. Botorpsströmmen (Helgerumsån). Se Spil- 1 ern. Botry'dium granulätum, bot. Se H eter o- c o n t æ. Bottengarn. Se Fiskredskap, sp. 450. Bottenmina. Se Mina 2. *Bottenmorän. Se äfven G l a c i ä r e r, sp. 1246. Bottensula. Se Mur, sp. 1371. Bottermund [bå'ttermont], Hans, tysk violon- cellist, f. 1892 i Leipzig, elev af J. Klengel och H. Becker, har sedan 1911 konserterat i flera län- der (i Sverige 1921-22) och genom finhet i teknik och själsuttryck vunnit erkännande som en ovanligt fängslande cellist. Hans instrument är en äkta Guarneri, skänkt af konstvänner. B. har äfven kom- ponerat stycken för cello, orkester och piano samt sånger. E. F-t. Bottnafjorden, hafsvik på gränsen mellan Tös- sene, Bottna och Svenneby socknar, Bohuslän. På dess södra strand är fiskeläget Bov allstrand (se d. o. Suppl.) beläget. O. Sjn. Botto. 1. Jan B. d. ä. Se S l o v a k i s k a litteraturen, sp. 1471. - 2. Jan B. d. y. (pseudonymen Ivan Kr asko), f. 12 juli 1876, är en af de mest betydande representanterna för den moderna slovakiska poesien (Nox et solitudo 1909, dikter 1912). Bottomley [bå^omli], Horatio William, engelsk tidningsman, politiker och svindlare, f. 23 mars 1860, systerson till socialpolitikern G. J. Holyoake, var i sin ungdom kontorsbiträde åt en cityadvokat i London, därpå stenograf vid en Lon- dondomstol och biel 1885 direktör för ett tryckeri- bolag. B. grundade därpå under 20 år det ena stora bolaget efter det andra, åtalades flera gånger efter dessa bolags likvidation för bedrägligt för- farande, men förde med stor talang sina rättegån- gar, frikändes och vann rykte som framstående lekmannaadvokat. B. slog sig från 1900-talets första år på journalistik, uppsatte affärstidningen "Financial times", inköpte "Sun" och uppsatte 1906 den populära veckotidningen "John Bull", hvars hufvudredaktör han var 1906-21. I under- huset representerade han 1906-12 och 1918-22 Londonkretsen South Hackney, först som liberal, senare som "vilde". I "John Bull" dref B., sär- skildt under Världskriget, hetsig nationalistisk propaganda och hade genom denna bl. a. dryg skuld i excesserna mot tyska butiker i östra Lon- don efter krigsutbrottet 1914. B. insamlade under kriget penningar i mängd till Eöda korset m. m. och tog framträdande andel i kampanjen för fri- villig rekrytering. Det rykte som god fosterlands- vän den länge framgångsrike demagogen därmed vann använde han till att under kriget locka in allmänheten i finansiella svindelföretag med patrio- tisk skylt, t. ex. ett med tecknande af krigslån förbundet lotteri, men 1921 började dessa finan- siellt misslyckade affärer afslöjas; trots sitt pateti- ska försvar inför rätta dömdes B. maj 1922 som försnillare till 7 års straffarbete och miste, sedan domen vunnit laga kraft, sin plats i under- huset. V. S-g. Bottrop, stad i preussiska prov. Westfalen, omkr. 7 km. n. v. om Essen, med betydande kolgrufvor samt en del industri. 71,139 inv. (1919). B ött viken, bukt af Vänern i Vase socken, Värm- land, i v. begränsad af Arno, en numera land- fast ö. O. Sjn. Botveskär 1. Botvidskär, liten ö i Stock- holms skärgård, ö. om Fejan, med blixtfyr, 7 m. öfver vattnet, uppförd 1883, på 59° 44' l" n. br. och 19° 11' 17" ö. Igd fr. Gr. Boucassin [bokasä7], fr., ett slags tjockt, par- kumliknande bomullstyg, användt till foder o. d.; förr äfven benämning på lystertyger af ylle. *Bouchard, Ch. J., dog 28 okt. 1915 i Montier- en-Der, Haute-Marne. *Bouché, Karl, dog 1920 i München. Bouchéer [bojèer], fr. ("munsbitar"), kolik., är detsamma som små vol-au-venter (se d. o.). 'Boucher, Alfred, blef 1904 led. af svenska konstakad. Boudier-Ba;kker [bodiè-], Ina, holländsk för- fattarinna, f. 15 april 1875 i Amsterdam, har för- fattat romaner (Machten, 1902, Het beloofde land, 1903, Wat kornen zal, 1904, m. fl.) och skåde- spel (Het Jioogste recht, 1906, m. fl.), i hvilka teckningen af kvinnokaraktärerna särskildt beun- drats. Boudoir [bodwär], fr. Se B u do ar. Bouetville [boävi'1], förstad till Saint-Louis (se d. o. 1). Bouffes-Parisiens [boff-parisiä'], en 1827 öppnad scen för taskspelerier och barnpjäser, hvilken 1855 öfvertogs af Offenbach (se d. o.) och fick sitt nuv.