767 Bougainville-Bourdelie 768 ning och fick på 1870-talet en ny sådan med fru Judic som primadonna. 1890 upptog den pantomi- men efter initiativ af Cercle funambulesque. Se Lasalle, "Histoire de B. P." (1860). R-n B. * Bougainville tillhör sedan 1920 som mandatom- råde Australiska statsförbundet. 'Boughton, G. H., dog 19 jan. 1905 i London. 'Bouguereau, A. W., dog 1905 i La Rochelle. Han var led. af svenska konstakad. (1884). Bouhèlier [boelie], Saint Georges de, eg. Stéphane Georges de B.-Lepelle- t i e r, fransk författare, f. 19 maj 1876 i Rueil vid Paris, utgaf flera litterära tidskrifter, af hvilka "Revue naturiste" 1897 slog igenom. Där utveck- lade B. en ny diktnings mål, humanitär tendens, i motsats mot symbolismen. Hans dikter, L'armon- ciation (1894), Eglé, ou le concert champétre (1897) och Les chants de la vie ardente (1901), funno mindre erkännande än hans romaner: La route noire (1900), La tragédie du nouveau Ghrist (1901), Julia ou les relations amoureuses (1903), Des passions de Vamour (1904), Histoire de Lucie, fille perdue et criminelle (1906), m. fl. Af hans dramer må nämnas Le roi sans couronne (1906), La tragédie royale (1909), Le carnaval des enfants (1911; uppf. i Stockholm 1919 af en fransk trupp), La vie d'une femme (1919) och (Edipe, roi de Thèbes (1920). Under kriget utgaf han Légendes de la guerre de France (1918). R-n B. Bouhours [boòr], D o m i n i q u e, fransk för- fattare, f. 1628 i Paris, d. 1702, var lärare i jesuitkollegier och guvernör för unga aristokrater. Han författade en mängd arbeten, bland hvilka några estetiska icke voro utan inflytande: Entré- tiens d'Ariste et d'Eugène (1671), Doutes sur la langue francaise (1674), Manier e de bien penser dans les oumages d'esprit (1687) m. fl. R-n B. Boulder [bàu'lde], stad å Coolgardie guldfält, Yäst-Australien, nära Kalgoorlie. Omkr. 12,800 inv. Boule [böl], Pierre Marcellin, fransk paleontolog, f. l jan. 1861 i Montsalvy, professor i paleontologi vid museet i Jardin des plantes. B. är författare till flera högt skattade stratigra- fiska och paleontologiska arbeten såsom Matériaux pour Vhistoire des temps quaternaires (tills, med A. Gaudry; 1888-92), Géologie et paléontologie de Madagascar (1901), Les grands chats quater- naires (1905), L'dge des derniers volcans de la France (1906), L'fromme fossile de la Chapelle-aux- Saints, Corrèze (1908). Välgörande kritiskt verkar hans äfven för icke-specialisten tillgängliga senaste arbete Les hommes fossiles (1921). L-e. *Boulenger, G. A., blef led. af svenska Yet. akad. 1914. Boulger [báu'ldje], Demetrius Charles, engelsk skriftställare, f. 14 juli 1853, har sedan 1876 flitigt bidragit till engelska pressen med upp- satser om Turkiet, Egypten, Indien och Kina, uppsatte 1885 tidskriften "Asiatic quarterly re- view" och utgaf den till 1889 samt har skrifvit bl. a. Life of Yakoob Beg of Kashgai (1878), Lord William Bentinck (1892, i serien "Rulers of In- dia"), Life of Gordon (1896), Life of sir Stamford Raffles (1897), History of China (2:a uppl., 2 bd, 1898), The Congo state (s. å.), History of Belgium (2 bd, 1902-09), Belgium of the belgians (1911) och Holland of the dutch (1913). V. S-g. *Boulogne. 1. B.-sur-mer var under Världs- kriget engelska arméns förnämsta urlastningsort (hjälpbas) på franska kusten. Såväl hamnen med därtill hörande vidlyftiga anläggningar som själfva staden och i dess närhet befintliga truppläger bom- barderades under tiden sept. 1914-maj 1918 gång på gång af tyska luftstridskrafter, hvarvid stor skada anställdes. 55,336 inv. (1921). H. J-dt. BoulOU, L e B. [le bolö], badort i franska dep. Pyrénées-orientales, vid floden Tech, 20 km. s. om Perpignan. * Bouppteckning är enligt nu gällande svensk lag nödvändig ej blott vid dödsfall och boskillnad, utan äfven vid hemskillnad, äktenskapsskillnad och äk- tenskaps återgång samt vid ackordsförhandling utan konkurs lika väl som vid konkurs. Sedan forum privilegiatum (se d. o.) för frälsemän (och Svenska akad:s ledamöter) 1916 afskaffats, har ej längre hofrätt, utan allmän underrätt att mot- taga de efter desamma upprättade boupptecknin- garna. C. G. Bj. Bouquiniste [bokini7st], fr. (af bouquin, gam- mal bok), antikvarisk bokhandlare, vare sig med egen butik eller med böckerna utlagda i lådor på Seine-kajerna (se fig. 37 å pl. VII till art. Paris). "Bourbon. Spanska linjen (sp. 1353). Don Car- los, f. 1848, dog 1909, och don Jayme, L 1870, hertig af Madrid, är nu linjens hufvudman. Då han själf och farbrodern Alfons (f. 1849), de siste mansättlingarna af don Carlos' gren, äro barnlösa, adopterade Jayme i juni 1922 konung Alfons XIII, öfverlåtande på denne sina tron- anspråk, hvarigenom den långvariga brytningen inom dynastien bilades. - Parmesanska linjen (sp. 1353). Hertig Robert dog 1907, och anspråken upptogos af hans äldste son, Henrik (f. 1873). Dennes halfsyster Z i t a (f. 1892) förmäldes 1911 med ärkehertig Karl, 1916-18 kejsare af Öster- rike och konung af Ungern, död 1922. Bourbon-Lancy [borbå7 läsi], badort i franska dep. Saòne-et-Loire, 35 km. ö. om Moulins, med redan under romartiden använda varma järnhaltiga mineralkällor (Aquæ Nisineii), som egas af det stora Hópital d'Aligre. Bourbon 1'Archambault [borbå' larjäbå], badort i franska dep. Allier, omkr. 20 km. v. om Moulins, med 2 källor, en varm och en kall, kända redan af romarna (Aquæ Borvonis], Invid den lilla staden, som före Moulins var residensorten för grefvarna af Bourbon (se Bourbon, sp. 1349), ligga ruinerna af ättens stamslott, förstördt under revolutionen 1793. Bourchier [bö'ojiä], James D,avid, brittisk tidningsman, f. 18 dec. 1830 på Irland, d. 30 dec. 1920 i Sofia, var först lärare i Eton, därefter medarbetare i "Times" och blef 1888 dess korre- spondent i Sofia och Bukarest samt utöfvade i nära 30 år på denna post ett betydelsefullt politiskt inflytande, särskildt i Kretafrågan, den macedoni- ska frågan och vid tillkomsten af Balkanförbundet 1912. I Bulgarien åtnjöt B. stort anseende; han begrofs på statens bekostnad, och hans bild anbrag- tes på en 1922 utgifven serie bulgariska frimärken. Bourdelle [börda7!!], E mil e Antoine, fransk skulptör och målare, f. 1861 i Montauban, stude- rade först i Toulouse, sedan i Paris vid École des beaux-arts för Fallières och debuterade på salon-