769 Bourdon-Bourquelot 770 Hannibal som barn (1885), Adam (1889) samt por- trättbyster. I dessa sistnämnda är han påverkad af Dalou, men större inverkan rönte han i den rent tekniska behandlingen af Eodin, hvilkens med- hjälpare han var en tid framåt. Han visade lik- väl i sina verk en afgjordt personlig läggning. B:s första större arbete var monumentet öfver De stri- dande (börjadt 1893, aftäckt i Montauban 1902), måleriskt rörligt, fullt af oro. Andra betydande alster äro en monumental byst af Ingres (i museet i samma stad; ett exemplar i brons i Stockholms Nationalmuseum, som eger af ven bysten Apollo och den spirituella och liffulla ansiktsmasken Coquelin d. ä.), kvinnostatyn Penelope, Herkules afskju- tande pilen, Backantinna (brons; Berlins National- galleri). En ny stilriktning betecknade Bis de- korativa skulpturer och målningar i Théàtre des Champs-élysées (1913), Apollofris, Musiken, Dan- sen m. fl., stramt stiliserade reliefer i marmor på fasaden, i vestibulen och korridorerna, ett 20-tal figurbilder och en mängd stora, al fresco målade antika fantasiämnen, lätt och summariskt be- handlade i diskret färgskala. Bland hans of riga verk äro ett figurrikt monument öfver A dam Mickiewicz, monument öfver Jean Moréas, staty af Carpeaux, Beethoven (en serie byster), Eodin (byst) m. fl. Ett jättemonument öfver marskalk Pétain beställdes för Argentina 1920. 1921 ut- ställdes segermonumentet Vierge. - B. har under sitt tidigare skede illustrerat böcker och målat omtyckta dam- och barnporträtt i pastell. Han har äfven verkat som lärare. Se uppsats af G. Pauli i "Ord och bild" 1914. G-g N. * Bourdon, S. Om två porträtt (af hofintenden- ten Johan Leyoncrona och Okänd) i Söderfors bruks samling, upptäckta 1918, se A. Hahrs uppsats i "Sv. dagbl.", B-numret, 10 nov. 1918. B:s själf- porträtt förvärfvades af Nationalmuseum i Stock- holm 1914. *Bourgault-Ducoudray, L. A., dog 4 juli 1910 i Paris. Han skref en biografi öfver Franz Schubert (1908). *Bourgeois, Leon, blef aug. 1905 senator för dep. Marne, var mars-okt. 1906 utrikesminister i Sarriens ministär, jan. 1912-jan. 1913 arbets- minister i Poincarés första ministär, okt. 1915 -mars 1917 statsminister utan portfölj i kabinettet Briand och mars-sept. 1917 arbetsminister i mini- stären Eibot. Sedan jan. 1920 är han senatens president. B. var fransk delegerad vid andra Haag- konferensen och president i dess första kommission samt inlade som sådan stor förtjänst om utveck- lingen af medlings- och skiljedomsförfarandet i mellanfolkliga tvister. Hans lifliga intresse för dessa frågor gjorde, att han vid fredskonferensen i Paris 1919 utsågs till fransk representant i kom- missionen för utarbetande af grundstadga för Na- tionernas förbund. I detta arbete hade han bety- dande andel, och han har sedan företrädt Frank- rike såväl vid Nationernas förbunds råds flesta sam- manträden som äfven vid delegeradeförsamlingarna i Genève 1920, 1921 och 1922. För sina förtjänster om freds- och skiljedomssaken erhöll han 1920 No- belska fredspriset. Bland B:s skrifter märkas Soli- darité (1896), L'éducation de la démocratie jran- caisø (1897), Les applications de la solidarité sociale (1902), Essai d'une philosophie de la Tryckt den 3/i 23 solidarité (1902; jämte A. Croiset), Pour la société des nations (1909), La politique de la prévoyance sociale (3 bd, 1914-20), Le pacte de 1919 et la société des nations (1919) och Traité de paix de Versailles (1920). V. S-g. *Bourgeois, E mil e, är numera professor i nyare tidens politiska och diplomatiska historia vid Sorbonne och vid École libre des sciences poli- tiques. Hans "Manuel historique etc." fullborda- des 1906 med bd 3 (prisbelönt af Franska akad.). Dessutom har han skrifvit bl. a. La diplomatie secrète au XVIII:e siècle (3 bd, 1909-10; pris- belönt af Acadómie des sciences morales et politi- ques), (i förening med L. André) Les sources de 1'histoire de France. XVII:e siècle (1610-1715) (2 bd, 1913-14) och (i förening med G. Pagès) Les origi- nes et les responsabilités de la Gr ande guerre (1921). Bourgueticrinus, paleont. SeKritsystemet, sp. 1475, där stafningen är oriktigt Bourgeti- crinus. Bourguin [borga'], M a u r i c e, fransk natio- nalekonom, f. 10 dec. 1856 i Chateau-Thierry (Aisne), d. 19 jan. 1910 i Versailles, blef 1881 professor i förvaltnings- och statsrätt i Douai. Artikeln Des rapports entré Proudhon et Karl Marx (i "Kevue d'économie politique", 1892) tilldrog sig större uppmärksamhet, och B. knöts till undervisningen i nationalekonomi vid universi- teten i Lille 1896 och i Paris 1900 (professeur adjoint). Kritiken af socialismen sammanfattade han i det större arbetet Les systèmes socialistes et Vévolution économique (1906), som förskaffade honom Franska akad:s (Wolowski-)pris 1906. I andra arbeten behandlade han arbetar- och agrar- frågor samt penning- och prisläran. Han blef betraktad som den främste representanten för tysk katedersocialism i Frankrike (se Katederso- cialister, sp. 1288, och Nationaleko- nomi, sp. 514-515). - Se Waha, "Die national- ökonomie in Frankreich" (1910), och Jean Lescure i "Revue d'économie politique", 1910. E.F. K. S-n. Bourlon [borlå7], by i franska dep. Pas de Calais, 6 km. v. om Cambrai. Den s. om byn belägna skogen (bois de B.) var under slaget vid Cambrai (20 nov.- 7 dec. 1917) föremål för ytterst häftiga och förlust- rika strider mellan engelsmännen (3:e armén, Byng) och tyskarna (2:a armén, v. d. Marwitz), i hvilka senares besittning den slutligen förblef. I slutet af sept. 1918 anföllo engelsmännen ånyo skogen, som efter en hård kamp af dem besattes. Jfr Världskriget, sp. 222. H. J-dt. Bourne [börn], Francis, engelsk kardinal, f. 1861 i Clapham, utbildades vid S:t Sul- pice och Louvain, blef präst 1884, rektor vid South- warks dieces-seminarium 1889, koadjutor hos bi- skopen af Southwark och titulärbiskop af Epipha- nia 1896, biskop af Southwark 1897, ärkebiskop af Westminster 1903 och kardinal 1911. Hj. H-t. Bourneville [bornvi'1], D. M. Se Idiotanstalt. *Bournonville. - 3. Charlotte Helene Frederikke B. dog 22 mars 1911. Bournville [bå'nvil 1. bö^nvil], arbetarstad i England. Se Arbetarbostäder, sp. 1310. Bourquelot [borklå], E lie Em i l e, fransk ke- mist, f. 21 juni 1851 i Jandun (dep. Ardennes), d. 26 jan. 1921, studerade vid Écoie supérieure de pharmacie i Paris, där han senare verkade som