- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
773-774

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bowles ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

773 Bowles-Boxning okt. 1853 i Arboga, blef student 1875, var en tid järnvägstjänsteman, men of ver gick 1880 till trädgårdsyrket och blef lärare först vid Svenska trädgårdsföreningens och därefter K. Landtbruks- akad:s trädgårdsskola vid Stockholm. Han verkade som trädgårdsarkitekt och blomsterodlare 1885- 1905 och arbetade därunder med ifver på att sprida kännedom om de örtartade blomsterväxterna. B. deltog i stiftandet af Sveriges pomologiska för- ening (1900) och Sveriges handelsträdgårdsmästare- förbund (1903), inom hvilka han varit en ledande kraft, samt stiftade 1897 Gartnerfonden, trädgårds- männens allmänna understödskassa. Han utger sedan 1895 tidningen "Viola", illustreradt notis- och annonsblad för trädgården, och redigerade 1903-05 månadsskr. "Trädgårdsvärlden". B. har ock skrifvit en mängd artiklar i fackpressen. C. G. D. Bowles [báu'18], Thomas Gibson, engelsk politiker och publicist, f. 1841 i London, d. 12 jan. 1922 i Algeciras, var 1860-68 anställd inom finansförvaltningen, företog därpå vidsträckta resor, var 1870-71 Morning posts korrespondent i Paris, blef medarbetare i tidningen "The owl" och upp- satte den populära veckotidningen "Vanity fair", på hvilken han förtjänade en betydlig förmögenhet, liksom äiven på damtidningen "The lady". B. var 1892-1906 konservativ underhusledamot, föll 1906 igenom på grund af sin stränga frihandels- åskådning, var 1910 liberal och 1916-18 ånyo konservativ underhusledamot och vann anseende som auktoritet i fråga om parlamentarisk praxis samt framför allt som kvick och slagfärdig debattör. Hans häftiga opposition mot Londondeklarationen (se d. o.) af 1909 bidrog väsentligt att hindra dennas ratifikation. Bland B:s skrifter märkas The declaration of Paris of 1856 (1900) och Sea law and sea power (1910). V. S-g. *Bowley, A. L., är sedan 1915 professor i sta- tistik vid Londons universitet. Bovovaccin (af lat. bos, gen. lovis, nötkreatur), tuberkulos vaccin för nötkreatur; torkade, ännu l ef vande människotuberkelbaciller, som äro föga patogena för nötkreatur. Se Vaccination, sp. 210. G. Wrgn. *Box, benämning på förvaringsfack i eller vid ett postkontor, hvari, mot särskild afgift af innehafvaren, bref nedläggas, hvilka skola afhämtas af adressaten, som har nyckel till facket. Detta är numreradt. -- Landtbr., beteckning för afstängd plats för häst eller nötkreatur i stall eller ladugård, d. v. s. liktydigt med kätte för smärre djur som kalfvar och får. -- Sjöv., Kolbox l. kolbunker (eng. coal-bunker l. bunker, fr. soute à charbon, ty. kohlbunker), förvaringsrum för det för fartygsmaskineriets drift ombord befintliga kolet, är en vattentät afdelning, vid hvars placering hänsyn tas ej blott till, att kolet bör vara lätt åtkomligt för eldrumspersonalen, utan, å örlogsfartyg, äfven till det afsevärda skydd mot fientliga projektiler, som fyllda kolboxar erbjuda. Mellan fartygssidan och pannrummen finnas alltid kolboxar; dessutom kunna sådana placeras för- och akterom pannrummen, mellan fartygssidan och maskinrummen äfvensöm ofvanför pansardäck. För kolets intagning finnas hål i däck eller fartygssida, hvarifrån kolstörtningstrummor leda till boxarna; kolet utskyfflas i eldrummen genom hål i kolboxskottet. Luckorna till samtliga dessa hål böra sluta vattentätt, då de stängas; luckorna till pansardäcket ha vanligen samma plåttjocklek som detta. Kolboxskott i närheten af pannorna isoleras med ett lager af asbestfilt e. d. mot värmeutstrålning. -- På grund af dels den hos svafvelkishaltiga kolsorter befintliga benägenheten för själfantändning genom oxidering af svafvelkisen, dels den utveckling af explosiva gaser (jfr Grufgas), som uppstår genom kolets sönderdelning under förvaring, måste kolboxar väl vädras samt försiktighet iakttas vid deras beträdande. För att möjliggöra temperaturundersökning genom hela kollagret och därigenom i tid varna mot början till själfantändning insätter man i kolboxarna vertikala järnrör, hvari en termometer kan nedsänkas. Befaras själfantändning ha uppstått, afstänges allt lufttillopp till kolboxen; utbruten eld släckes helst med kolsyra eller ånga. För undvikande af explosionsfara bör till belysning af kolbox ej användas annat ljus än elektrisk lampa eller Davys säkerhetslampa. -- Noggranna föreskrifter beträffande vädring och belysning af kolboxar i flottan m. m. äro af Marinförvaltningen utfärdade 6 maj 1909. H. J. Dft. C. K. s. Boxholm, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 5 aug. 1904, 18 sept. 1908 och 9 sept. 1915) i Östergötlands län, Ekeby och Åsbo socknar, beläget vid statens järnvägar, 16 km. s. om Mjölby. 115 har. 2,170 inv. (1920) inom Ekeby och 4 har, 238 inv. inom Åsbo socken, tills. 119 har, 2,408 inv. Större delen af området i Ekeby anses dock ej tillhöra det egentliga municipalsamhället. Tax.-v. å bevillningsskyldig fast egendom 842,600 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 717,750 kr. (1920). Om samhällets förhållanden i öfrigt se Boxholm, sp. 1384--85. L. Wll. Boxkalf [båks-], kromgarfvadt kalfskinn, numera mycket användt till ofvanläder i skodon. Benämningen torde ha uppkommit därigenom, att den amerikanska läderfabrik, som först (frampå 1890-talet) lyckades åstadkomma god sådan vara, utsände den med en låda (eng. box) som firmamärke (järnbandad exportlåda). *Boxning. Ang. den hos antikens greker öfvade knytnäfsstriden må tilläggas, att regelrätt idrottslig sådan skildras i både "Iliaden" och "Odyssén". Reglerna voro i åtskilliga afseenden liknande de nuv., men i stället för nutidens boxhandskar, som äro afsedda att mildra slagen, hade de forntida grekiske boxarna sina händer och underarmar lindade med remmar af skarpkantadt läder, hvilka tillika voro klädda med spikhufvuden och blykulor. Under sådana förhållanden blef boxningen en mycket hård idrott, som icke dess mindre bibehöll sin ställning som den hos grekiska folket mest populära under hela antiken. Det ansågs skickligt att kunna undvika slagen, och de olympiske kämparna sträfvade efter att vinna, utan att ha mottagit ett enda slag. Afgörandet skedde dock därigenom, att ene kämpen slogs sanslös. Skedde detta icke inom rimlig tid, tillgreps s. k. klimax, hvarvid kämparna slogo turvis utan att parera, tills den ene föll. Boxningen fortlefde, utan att vinna större popularitet, hos romarna; med romarväldets fall dog den ut, men återupptogs sedermera i England, där den nådde hög utveckling. 1719 blef den förste världsmästaren i boxning, James Figg, officiellt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 3 22:56:05 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free