korad. I London stiftades särskilda boxningsregler, London price rings regler, som gällde till omkr. 1880. Man slogs utan boxhandskar ännu så sent som till 1890. På grund af stridernas ofta blodiga utgång och de våldsamma uppträdena bland de vadhållande åskådarna blef boxningen i midten af 1800-talet vid straffpåföljd förbjuden både i England och i Amerika. Den kunde dock icke utrotas, men reglerna blefvo omarbetade, de skyddande boxhandskarna infördes, och numera är boxningsförbudet upphäfdt i England, där idrotten särskildt som amatöridrott vunnit stor utbredning. De nu tillämpade reglerna, "den stoppade handskens regler", utarbetades urspr. af markisen af Queensberry. I Sverige har boxningen som idrottsöfning vumnit insteg i någon större omfattning först 1919, då Svenska boxningsförbundet bildades. Dem är dock hittills så godt som uteslutande amatöridrott. Offentliga täflingar af professionella boxare tillåtas icke af myndigheterna. -- S. k. fransk boxning, som tillåter äfven stötar och sparkar med fötterna, har aldrig bedrifvits i nämnvärd grad utom Frankrikes gränser och kan numera anses utdöd äfven i detta land. Boxningen försiggår efter nutida regler i omgångar om 2 eller 3 minuter hvardera med en minuts hvilopaus emellan. Hvarje sådan omgång kallas rond. Före täflingen bestämmes, huru många ronder matchen skall omfatta. Afgörandet sker antingen genom poängberäkning för antalet utdelade stötar under det bestämda antalet omgångar eller genom "knock-out" (se nedan). Undantagsvis kan äfven vid täfling mellan professionella boxare bestämmas, att matchen pågår utan begränsadt antal ronder, tills endera är utslagen genom knock-out. Sådan täflan tillåtes dock numera knappast af något ledande boxningsförbund. Knock-out är termen för afgörande utslagning vid boxning. Utslagen anses en boxare vara, då han liggande eller knästående icke förmår resa sig på fötter, innan domaren med en sekunds intervaller räknat till tio. Knockoutslaget förorsakar antingen medvetslöshet eller paralysering för kortare eller längre tid. De vanligaste knockoutslagen äro sådana, som träffa på hakspetsens sida eller vid örat så våldsamt, att en lindrig hjärnskakning uppstår, samt öfver mellangärdet (solar-plexus-slaget), hjärtat eller under refbenen så våldsamt, att paralysering inträder under tillräckligt lång tid. Ett slag, som fäller den träffade till marken, men icke hindrar honom att resa sig före tio sekunder, benämnes knock-down. Boxningen försiggår antingen som afståndsboxning, då båda boxarna hålla sig på minst armslängds afstånd från hvarandra, eller som närkamp (infighting), då de kämpa kropp emot kropp. Då boxarna omfatta (blockera) hvarandra med armarna, gå de i clinch, hvarvid domaren skall skilja dem åt. Foul är otillåtet slag (under mellangärdet, i nacken eller å njurarna) eller krokben eller öfver hufvud taget fel mot reglerna. Hvarje slag har sin särskilda benämning. Rak stöt är den, som utdelas i rak linje från axeln emot motståndarens hufvud. Swing är ett slag med omvänd knuten hand, hvarvid armen föres så godt som rak i en halfcirkelformig sväng ut från kroppen. Hook l. krokslag är ett slag med till hälften uppåtvänd knuten hand och med armen böjd. Uppercut är ett slag nedifrån och uppåt. Armen är böjd i vinkel med omvriden handlofve. Alla slag måste utdelas med knogarna för att kunna poängvärderas af domaren. Tidigare fanns ingen viktklassindelning, men numera indelas boxarna vid täflingar i olika klasser efter sin kroppsvikt. Denna viktklassindelning, som är lika i alla länder, är fastställd sålunda: <table> <td>Flugvikt <td c>upp <td c>till <td r>50,802 <td c>kg. <td>Bantamvikt <td c>» <td c>» <td r>53,524 <td c>» <td>Fjädervikt <td c>» <td c>» <td r>57,152 <td c>» <td>Lättvikt <td c>» <td c>» <td r>61,235 <td c>» <td>Weltervikt <td c>» <td c>» <td r>66,678 <td c>» <td>Mellanvikt <td c>» <td c>» <td r>72,574 <td c>» <td>Lätt tungvikt <td c>» <td c>» <td r>79,378 <td c>» <td>Tungvikt <td 2 l>öfver <td r>79,378 <td c>» </table> I amatörboxning sekunderas hvarje boxare af en medhjälpare, som benämnes sekond; i professionell boxning får hvarje täflande ha två à tre sekonder till sitt förfogande. E. B-ll. Boxtel, stad i Holland, prov. Noord-Brabant, med pappers- och textilindustri. Omkr. 8,200 inv. Vid B. besegrades 1794 en engelsk-holländsk armé af fransmännen. Boxvikskilen, en 4 km. lång hafsvik å Orust, Bohuslän, innanför Lyrön, står genom Tånge och Lyrö sund i förbindelse med hafvet och Stegfjorden. O. Sjn. *Boy, W., kallas 1560 i Stockholms slotts räken- skaper "bildemästare", d. v. s. bildhuggare. Un- der sin Nederlandsvistelse gjorde han en kortare återresa till Sverige 1565, då han sysselsatte sig med att "alconterfeije 3 conterfeij af H. K. M:tz egen person"; och äfven 1568 hade han återkallats till Sverige, där han ledde en del anordningar för den k. förmälningen och sedan, efter Eriks af sätt- ning, tog tjänst som "hof conterfeij are" hos konung Johan, och först 1570 återvände B. till Nederlän- derna, där han sedan vistades till 1575. Han gjorde 1579 en skamplun till ett nytt torn öfver Stock- holms norra stadsport, hvarjämte han nu äfven fick att göra med hufvudstadens befästande och gick dess borgmästare och råd till hända i hvad som rörde stadens bebyggande och prydande. Han syss- lade nu äfven med Finska kyrkans i Stockholm förbyggning, med S:ta Claras kyrkobyggnad, med förändring af gråmunkeklosterkyrkans tornspets, med en vattenkonst och med stadsbron. B. utarbe- tade också en "afmålningh" till en Heliga tre- faldighetskyrka, hvilken dock blott påbörjades, utan att sedermera fullföljas. Vidare medverkade han dels från 1579 vid förfärdigandet af S:t Eriks för- gyllda silfverskrin i Uppsala domkyrka och sedan äfven af det gallerskrank med af pelare uppburet marmortak, inom hvilket skrinet sedan sattes vid högaltarets sida; dels från 1580 vid uppförandet af en stenbyggnad vid Kungsör, nya huset vid Staket och Köpingsborg. Och slutligen hade B. nog äfven haft att göra med tillkomsten af en del sarkofager och grafvårdar. Jfr L. W:son Munthe, "Kungl. Fortifikationens historia", VI, l (1916). L. W:sonM. * Boyen, numera (sedan 1919) spärrfäste mot Polen, afspärrande passet vid det närliggande Löt- zen (mellan Löwen- och Mauer-sjöarna). Under Världskriget inneslöts B. 23 aug. 1914 af en rysk