Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bracelet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Bracelet-Bradley
780
Bracelet [braslä], fr., armband.
*Brachelytra 1. Staphylinidæ, Kort-
vingar. Den af täckvingarna blott närmast roten
dolda bakkroppen är mycket rörlig och kan böjas
uppåt och framåt. Med dess tillhjälp hopvikas
efter flykten flygvingarna i sitt hviloläge under de
korta täckvingarna. Larverna, som erinra om jord-
löparnas, lefva af hvarjehanda ruttnande växt- och
djurämnen, några af ven af samhällsbildande insek-
ters (steklars och termiters) ägg och larver. Så är
bl. a. fallet med släktena Dinarda, Myrmedonia,
Atemeles och Lomechusa, af hvilka de två sist-
nämnda lyckats så innästla sig hos vissa myrarter,
att såväl de fullbildade skalbaggarna som deras
larver matas och vårdas af myrorna. Att de, trots
de härjningar, som de anställa bland myrornas
af komma, röna vänligt bemötande i myrbona, beror
därpå, att de afsöndra några för myrorna angenämt
smakande ämnen, som dessa med största begärlighet
uppslicka. Velleius dilatatus, en stor, svart art
med metallglänsande ryggsköld, lefver i getingbon
af ur cellerna utfallna larver och skyddas genom
en obehaglig lukt för getingarnas angrepp. - Kort-
vingarnas familj är mycket artrik. Omkr. 11,000
arter äro beskrifna, men långt flera torde finnas. I
Sverige ha anträffats mer än 800 arter, fördelade
på 136 släkten. Artrikast äro bland dessa släktena
Atheta (1. Homalota), Stenus, Philonthus, Oxy-
poda, Quedius och Omalium. Storleken växlar hos
våra arter från några få mm. ända till 30 (Ocypus
olens). Färgerna äro vanligen mörka och kroppen
glatt. Stundom äro täckvingarna röda, och några
af våra största arter, Emus hirtus, Creophilus
maxillosus och Leistotrophus nebulosus, äro starkt
filtludna. G. A-z.
Brachiopodskiffern, geol. Se Silursyste-
m e t, sp. 549.
*Bracht, E., dog 15 nov. 1921 i Darmstadt.
Brachyce^phalusgruppen, zool. Se Nötkrea-
turet.
*Brachycera, zool. Beskrifningar af hithörande
flugförmer lämnas i art. Asilus, Muscidæ,
S lamfluga, Styngflugor och Syrphidæ.
Brachyrcerosgruppen? zool. Se Nötkreatu-
ret, sp. 379.
Brachyderes incanus, gråvifveln, zool. Se Vif-
lar, sp. 349.
Brachydiagonal, Brachydiagonalt plan-
par, miner. Se K r i s t a 11 o gr a f i, sp. 1337.
Brachydöma, miner. Se Kristallografi,
sp. 1337.
Brachymerus, zool. Se R o f s t e k l a r, sp. 611.
Brachyserie, miner. Se Kristallografi,
sp. 1337.
*Brachyura, zool. Om i sött vatten lefvande
krabbor se Telphusa.
*Brachyurus, zool. Se P rim a tes, sp. 255
-256 och fig. 2.
Bracket, skpsb. Se Knäplåt.
*Bracquemond, J. F., dog 29 okt. 1914 i Paris.
Bradbury [brä’dbri], sir John Swanwick,
engelsk ämbetsman, f. 23 sept. 1872, inträdde 1896
i förvaltningstjänst och steg inom finansministeriet
till permanent understatssekreterare 1913; s. å.
erhöll han knightvärdighet. B. utsågs 1919 till
förste brittisk delegerad i skadeståndskommissionen
och har som sådan öfvat stort inflytande på den
brittiska politiken under de senare årens förhand-
lingar om utkräfvande af det tyska krigsskade-
ståndet. V. S-g.
*Braddon, M. E., dog 4 febr. 1915 i Richniond.
*Bradford. 1. Stad. Om Cartwright memorial
hall se Cartwright 2, sp. 1239.
Bradley [brä’dli], Henry, engelsk lexikograf,
språkforskare, f. 3 dec. 1845 i Manchester, genom-
gick latinläroverket (grammar school) i Chesterfield,
sysselsatte sig med enskild undervisning, blef med-
arbetare i "Academy" (redaktör 1884-85), "Athe-
næum", "Dictionary of national biography", m. m.
B. har flera gånger varit vald till president i Philo-
logical society i London och är sedan 1907 medlem
af Brittiska akademien. Han kallades till honorary
master of arts i Oxford 1893 och till filos. heders-
doktor i Heidelberg 1903. Af hans skrifter är sär-
skildt att märka hans populärt hållna The making
of english (1904); dessutom texteditioner af medel-
engelska verk. De senaste trettio åren af sitt lif har
B. egnat så godt som uteslutande åt det stora Oxford
english dictionary. Ensam redaktör af detta verk
var till en början doktor (från 1908 sir) James
Murray (se bd XVIII, sp. 1408, och Suppl.),
som 1884 utgaf l:a bandets l:a afd. (A-Ant). Men
redan 1889 inträdde B. som Murrays inedredaktör,
och 1891 utkom det första af honom redigerade
partiet, E-Every af bd III. B. har nu utgett
bokstäfverna E, F, G, L, M, S-Sh, St, W-
Wash. Efter Murrays död 1915 är B. "senior
editor" (äldste redaktör) för ordboken. Vid hans
sida stå professor W. A. C r a i g i e, som 1906 ut-
gaf l:a afd. (Q-Ree) af bd VIII och nu har
redigerat bokstäfverna Q, R, Si-Sq, U-Unfor-
seeable, V, samt C. T. O n i o n s, som, efter
att ha i nära 20 år tillhört Murrays stab, efter
dennes död inträdde som själfständig redaktör och
1918 utgaf afd. Su-Sz af bd IX. Outgifna äro
ännu (dec. 1922) större delen af U och W samt
X, Y, Z. Bradley beräknar, att dessa af delningar
(ungefär hälften af bd X) skola vara fullbordade
inom tre år. A. E.
Bradley [brä’dli], Francis Herbert, engelsk
filosof, f. 1846, fellow vid Merton college i Oxford,
är den främste representanten för den mera kri-
tiska och idealistiska riktning, som särskildt i
Oxford under de senare årtiondena aflöst den
empirism, som förut från Locke till Spencer utgjort
den stora grundströmmen inom engelska filosofien.
B. är starkt påverkad af Kant och anser sig själf
ha rönt inflytande af Hegel. Enligt B. ha vi alla
en känsla af beröring med något, som är högre än
den sinnliga världen, något, som både lyfter och
ödmjukar oss. För honom är det filosofiska tän-
kandet särskildt den naturliga vägen att söka närma
sig denna högre verklighet. Den sinnliga världen
är endast fenomen; fatta vi den som själfständig
verklighet, komma vi till olösliga motsägelser.
Sådana begrepp som materia, tid, rum och energi,
med hvilka naturvetenskapen arbetar, äro endast
relationsbegrepp, med hvilka man ej kommer åt
verkligheten, som står i dessa relationer. Af ven
själen är till i vår uppfattning såsom fenomen;
redan motsättningen mellan själ och kropp kan ej
falla inom den sanna verkligheten. Psykologien
som specialvetenskap för därför lika litet direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
