779 Bracelet-Bradley 780 Bracelet [braslä], fr., armband. *Brachelytra 1. Staphylinidæ, Kort- vingar. Den af täckvingarna blott närmast roten dolda bakkroppen är mycket rörlig och kan böjas uppåt och framåt. Med dess tillhjälp hopvikas efter flykten flygvingarna i sitt hviloläge under de korta täckvingarna. Larverna, som erinra om jord- löparnas, lefva af hvarjehanda ruttnande växt- och djurämnen, några af ven af samhällsbildande insek- ters (steklars och termiters) ägg och larver. Så är bl. a. fallet med släktena Dinarda, Myrmedonia, Atemeles och Lomechusa, af hvilka de två sist- nämnda lyckats så innästla sig hos vissa myrarter, att såväl de fullbildade skalbaggarna som deras larver matas och vårdas af myrorna. Att de, trots de härjningar, som de anställa bland myrornas af komma, röna vänligt bemötande i myrbona, beror därpå, att de afsöndra några för myrorna angenämt smakande ämnen, som dessa med största begärlighet uppslicka. Velleius dilatatus, en stor, svart art med metallglänsande ryggsköld, lefver i getingbon af ur cellerna utfallna larver och skyddas genom en obehaglig lukt för getingarnas angrepp. - Kort- vingarnas familj är mycket artrik. Omkr. 11,000 arter äro beskrifna, men långt flera torde finnas. I Sverige ha anträffats mer än 800 arter, fördelade på 136 släkten. Artrikast äro bland dessa släktena Atheta (1. Homalota), Stenus, Philonthus, Oxy- poda, Quedius och Omalium. Storleken växlar hos våra arter från några få mm. ända till 30 (Ocypus olens). Färgerna äro vanligen mörka och kroppen glatt. Stundom äro täckvingarna röda, och några af våra största arter, Emus hirtus, Creophilus maxillosus och Leistotrophus nebulosus, äro starkt filtludna. G. A-z. Brachiopodskiffern, geol. Se Silursyste- m e t, sp. 549. *Bracht, E., dog 15 nov. 1921 i Darmstadt. Brachyce^phalusgruppen, zool. Se Nötkrea- turet. *Brachycera, zool. Beskrifningar af hithörande flugförmer lämnas i art. Asilus, Muscidæ, S lamfluga, Styngflugor och Syrphidæ. Brachyrcerosgruppen? zool. Se Nötkreatu- ret, sp. 379. Brachyderes incanus, gråvifveln, zool. Se Vif- lar, sp. 349. Brachydiagonal, Brachydiagonalt plan- par, miner. Se K r i s t a 11 o gr a f i, sp. 1337. Brachydöma, miner. Se Kristallografi, sp. 1337. Brachymerus, zool. Se R o f s t e k l a r, sp. 611. Brachyserie, miner. Se Kristallografi, sp. 1337. *Brachyura, zool. Om i sött vatten lefvande krabbor se Telphusa. *Brachyurus, zool. Se P rim a tes, sp. 255 -256 och fig. 2. Bracket, skpsb. Se Knäplåt. *Bracquemond, J. F., dog 29 okt. 1914 i Paris. Bradbury [brä'dbri], sir John Swanwick, engelsk ämbetsman, f. 23 sept. 1872, inträdde 1896 i förvaltningstjänst och steg inom finansministeriet till permanent understatssekreterare 1913; s. å. erhöll han knightvärdighet. B. utsågs 1919 till förste brittisk delegerad i skadeståndskommissionen och har som sådan öfvat stort inflytande på den brittiska politiken under de senare årens förhand- lingar om utkräfvande af det tyska krigsskade- ståndet. V. S-g. *Braddon, M. E., dog 4 febr. 1915 i Richniond. *Bradford. 1. Stad. Om Cartwright memorial hall se Cartwright 2, sp. 1239. Bradley [brä'dli], Henry, engelsk lexikograf, språkforskare, f. 3 dec. 1845 i Manchester, genom- gick latinläroverket (grammar school) i Chesterfield, sysselsatte sig med enskild undervisning, blef med- arbetare i "Academy" (redaktör 1884-85), "Athe- næum", "Dictionary of national biography", m. m. B. har flera gånger varit vald till president i Philo- logical society i London och är sedan 1907 medlem af Brittiska akademien. Han kallades till honorary master of arts i Oxford 1893 och till filos. heders- doktor i Heidelberg 1903. Af hans skrifter är sär- skildt att märka hans populärt hållna The making of english (1904); dessutom texteditioner af medel- engelska verk. De senaste trettio åren af sitt lif har B. egnat så godt som uteslutande åt det stora Oxford english dictionary. Ensam redaktör af detta verk var till en början doktor (från 1908 sir) James Murray (se bd XVIII, sp. 1408, och Suppl.), som 1884 utgaf l:a bandets l:a afd. (A-Ant). Men redan 1889 inträdde B. som Murrays inedredaktör, och 1891 utkom det första af honom redigerade partiet, E-Every af bd III. B. har nu utgett bokstäfverna E, F, G, L, M, S-Sh, St, W- Wash. Efter Murrays död 1915 är B. "senior editor" (äldste redaktör) för ordboken. Vid hans sida stå professor W. A. C r a i g i e, som 1906 ut- gaf l:a afd. (Q-Ree) af bd VIII och nu har redigerat bokstäfverna Q, R, Si-Sq, U-Unfor- seeable, V, samt C. T. O n i o n s, som, efter att ha i nära 20 år tillhört Murrays stab, efter dennes död inträdde som själfständig redaktör och 1918 utgaf afd. Su-Sz af bd IX. Outgifna äro ännu (dec. 1922) större delen af U och W samt X, Y, Z. Bradley beräknar, att dessa af delningar (ungefär hälften af bd X) skola vara fullbordade inom tre år. A. E. Bradley [brä'dli], Francis Herbert, engelsk filosof, f. 1846, fellow vid Merton college i Oxford, är den främste representanten för den mera kri- tiska och idealistiska riktning, som särskildt i Oxford under de senare årtiondena aflöst den empirism, som förut från Locke till Spencer utgjort den stora grundströmmen inom engelska filosofien. B. är starkt påverkad af Kant och anser sig själf ha rönt inflytande af Hegel. Enligt B. ha vi alla en känsla af beröring med något, som är högre än den sinnliga världen, något, som både lyfter och ödmjukar oss. För honom är det filosofiska tän- kandet särskildt den naturliga vägen att söka närma sig denna högre verklighet. Den sinnliga världen är endast fenomen; fatta vi den som själfständig verklighet, komma vi till olösliga motsägelser. Sådana begrepp som materia, tid, rum och energi, med hvilka naturvetenskapen arbetar, äro endast relationsbegrepp, med hvilka man ej kommer åt verkligheten, som står i dessa relationer. Af ven själen är till i vår uppfattning såsom fenomen; redan motsättningen mellan själ och kropp kan ej falla inom den sanna verkligheten. Psykologien som specialvetenskap för därför lika litet direkt