ver Lauefenomenen (i <img r>

"Cambridge philosophical society's proceedings") gaf B. ett synnerligen fruktbärande uppslag till detta fenomens tydning (se vidare B. 1). Tills. med fadern erhöll B. därför 1915 års Nobelpris i fysik. 1--2. ^{E. R--dt.} Braha, dryck. Se Hirs. *Brahe, biflod till Weichsel, rinner nu nästan helt på polskt område. *Brahe, danska ätten. -- 3. Tyko B. 1913 började direktören för Armaghobservatoriet på Irland J. E. L. Dreyer utge Tychonis Brahe Dani opera omnia. B:s namnteckning återges å pl. IV till art. Autograf. *Brahe, svenska ätten. -- 6. Per B. d. y. En byst af B. (mod. af Börje Börjeson) aftäcktes 24 juni 1916 i Grenna, åstadkommen genom den 1903 i Grenna bildade Braheföreningen. Om B:s verksamhet för undervisningen se C. M. Schybergson, "P. B. och Åbo akademi" (1915). I den af C. M. Schybergson utg. "P. B:s brevväxling rörande Åbo akademi" (utgörande bd CLXIV af "Skr. utg. af Sv. litt. sällsk. i Finland") innehåller d. I (1922) P. B:s bref, sammanlagdt 309, omfattande tiden 1637--80. -- 8. Af Ebba B. finns intet säkert dokumenteradt porträtt, men 3--4 på svenska herresäten befintliga målningar ha traditionsvis ansetts framställa hennes person, bl. a. det i hufvudarbetets art. om henne införda, som är taget efter en på Skokloster förvarad replik af en porträttmålning i Gripsholmssamlingarna, hvilken numera befunnits albilda en engelsk prinsessa, Henriette Anne, dotter till Karl I och gift med hertig Filip af Orléans. *Brahm, O., dog 28 nov. 1912 i Berlin. Ett urval af hans kritiker utgafs 1913--14 i 2 bd af P. Schlenther. *Brahmaputra. I sitt öfre lopp, där kallad Tsang-po, framrinner B. i den stora längsdalen mellan Himalaya i s. och Transhimalaya i n. Tsang-po är Tibets pulsåder. Efter S. Hedins sista resa har det blifvit fastställdt, att Tsang-po kommer från de stora glaciärerna i Kubi-gangri, en af Himalayas fjällryggar. En af dessa glaciärers smältvattensälfvar lämnar iskanten på 4,864 m. ö. h. och kan sägas vara Tsang-pos och B:s verkliga källa. Nedanför Kubi-gangri utvidgar sig Tsang-po. Dalen och floden likna på sina ställen en sjö. Vid Tradum (4,563 m. ö. h.) äro dalen och floden mycket breda; därefter afsmalnar dalen, men vidgar sig åter vid hufvudorten Schigatse (3,871 m. ö. h.). En rad större och mindre bifloder upptas från Himalaya och Transhimalaya. De medföra löst material, som till stor del kommer till afsättning i Tsang-po-dalen. Under den regnfattiga vintern krymper Tsang-po ihop, och dess gamla bädd intas af sanddyner, som af vinden transporteras ned genom dalen; från juli till sept. råder högvatten. Tsang-po-dalen är Tibets viktigaste och tätast bebyggda område. Vid densamma ligga, utom hufvudorten Schigatse, Ye och Tradum samt en rad större och mindre kloster med kringliggande boplatser. Se S. Hedin, "Southern Tibet" och tidskriften "Ymer" (1918). Om B:s genombrott genom Himalaya samt lopp i Assam och Bengalen se hufvuduppl. B. trafikeras från Dibrugarh i öfre Assam (1,300 km. från Calcutta) med ångbåtar, från Gauháti af större fartyg. ^{H. A--nn.} Brahmaputrafolk. Se Lohitafolk. Brahmasampradayin-sekten. Se Madhva-sekten. *Brahms, J. Hans musik med sitt djup i innehåll och form har under de senaste årtiondena blifvit allt bättre förstådd och uppskattad äfven i Sverige, där särskildt T. Aulin banat väg för hans kammarmusik och där symfonierna (i C-moll, D-dur, F-dur och E-moll) och violinkonserten gjorts förtroliga för hufvudstadens allmänhet genom Konsertföreningens verksamhet, hvarjämte B:s innerliga solosånger höra till romanskonserternas prydnader. I Meiningen restes 1899 hans bronsbyst (mod. af Ad. Hildebrand), i Wien 1903 ett grafmonument (komp. af Ilse Conrat) och 1908 en sittande staty (mod. af R. Weyr). Nyare biografier öfver B. ha skrifvits af Jenner (1905), W. Pauli (1907) och Thomas-San Galli (1912) samt en fransk af Imbert (1906), engelska af Florence May (2 bd, 1905), Fuller-Maitland (1911) och Lee (1916), en svensk, af A. Hillman (1918). En beskrifvande analys af B:s verk utgafs af Evans (1912). *Braila. Under Världskriget kastades ryssarna af Donauarmén (Kosch) 31 dec. 1916 in i sitt vid B. anordnade brohufvud, hvilket sedan jämte B. 5 jan. 1917 intogs af den senare, som i s. m. äfven bemäktigade sig den n. v. om B. belägna byn Michaela. Jfr Världskriget, sp. 213. ^{L. W:son M.} Braisne [br<over>ä</over>n], Braine, köping i franska dep. Aisne, vid Vesle, 15 km. s. ö. om Soissons, med en berömd kyrka från 1100-talet och ett historiskt slott. Omkr. 1,500 inv. Under Världskriget besattes B. 2 sept. 1914 af tyskarna (2:a armén, v. Bülow), men återtogs efter förbittrade gatustrider 12 s. m. af engelsmännen. Under tyska offensiven i maj 1918 intogs B., som då var besatt af fransmännen, ånyo af tyskarna (7:e armén, v. Boehn), hvilka dock, i samband med Veslelinjens uppgifvande, än en gång, 4 sept. s. å., måste utrymma detsamma. Jfr Världskriget, sp. 166, 237 och 240. ^{H. J--dt.} Braknut. Se Knut. *Brakteat. Den största kända guldbrakteaten är afbildad å pl. III till art. Guldsmedskonsten. Brakteoid, bot. Se Homoioklamydeisk. Brakteola, bot. Se Förblad. Brakvedsbark, bot. farm. Se Frangula. Bramatherium, paleont. Se Giraffdjur, sp. 1196. *Brambeck, A. E., som under sina sista år var bosatt i Köpenhamn, dog 28 sept. 1919 i Fjälkinge. Hans sista stora arbete var den fredsförhärligande gruppen Pax. *Bramsen, L. E., dog 20 juni 1914 i Köpenhamn. *Bramsen, H., dog 28 jan. 1919 i Köpenhamn.