Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breddcirklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1908, då han 75-årig öfverflyttade till Skörby, i
södra delen af Uppsala län, hvilken han arren-
derade till 1917.
B. vann redan tidigt stort förtroende i landt-
mannakretsar, blef 1884 led. af Stockholms läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott, 1883 led.
af Landtbruksakad. och var 1884-89 en af
de 2 "för kunskap och erfarenhet i jordbrukets
tjänst utmärkte män", som i akademiens förvalt-
ningskommitté skulle deltaga i administrativa ären-
dens behandling. 1889-1907 var han ledamot af
styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut och hade
tillsyn öfver institutsegendomens förvaltning. Hans
stora anseende som klok administratör af jordbruk
tillförda honom dessutom en mängd enskilda upp-
ckag af denna art. Framför allt intresserade B.
sig för hästafvel och åtnjöt stort anseende för sak-
kunskap på detta område. Af K. M:t kallades
han 1868 till ledamot af den kommitté, som upp-
gjorde förslag till en organisation af stuteriväsen-
det och hästpremiering, hvilken sedan i hufvudsak
varit gällande, och 1896 till led. af en kommitté
för utredning angående den centrala ledningen af
landets hästväsen. Själf lycklig uppfödare af
gröfre arbetshästar och initiativtagare till bildandet
af en af rikets första och lifskraftigaste hästafvels-
föreningar, var han under en lång följd af år led.
af hästpremieringsnämnden samt prisdomare eller
ordf. i af delningen för hästar vid de allmänna landt-
bruksmötena samt led, af styrelsen för hästutställ-
ningarna i Stockholm. Den svenska af delningen
vid den nordiska konst-, industri- och landtbruks-
utställningen i Köpenhamn 1888 hade honom till
ledare. H. J. Dft.
Breddcirklar, geogr. Se Parallellcirk-
lar 2.
Bredgrund, blixtfyr i Öresund på ett liknämndt
grund, omkr. 7 km. n. om Skanör, på 55° 287 4iV
n. br. och 12° 49’ 15" ö. Igd fr. Gr. med hvitt
fyrhus, uppfördt 1894.
*Bredichin, F. A. Om hans kometteori se Ko-
meter, sp. 627.
Bredkyrklig, en riktning inom Englands kyrka.
Se Broad church, England, sp. 596, och
Episkopalkyrkan.
Bredning, da., namn på fjärdarna i Limfjorden
(se d. o.).
*Brednäbbad strandvipa, zooL, detsamma som
myrvipa (se Strandvipsläktet).
Bredsands udde, den nordvästra udden af Gotska
sandön (se d. o.), med fyr.
Bredsjö, herrgård i Järlåsa socken, Uppsala
län, omfattar 294 har, hvaraf 102 har åker; tax.-v.
98,200 kr. Säteriet, som förr var betydligt större,
omtalas redan 1398 som sätesgård, innehades under
1500-talet af släkten Bölja, senara Eosenhane,
Kruse, Duvall, Lagerberg, Gripensvärd och Leijon-
hufvud m. fl. Nuv. egare är Karl Hanson. O- Sjn.
*Bredsjö, bruk. Se därom utförligare i art.
Stjärnfors.
Bredsjön. 1. Sjö, belägen 418 m. ö. h. på
gränsen mellan Dalby socken i Värmland och
Malungs socken i Dalarna, af rinner genom Halgån
till Klarälfven. Areal omkr. 5 kvkm. - 2. Sjö
i Tyngsjö kapellförsamling, Dalarna, 277 m.
ö. h., af rinner öfver sjön Nain och Ufån till Klar-
älfven. Areal omkr. 6 kvkm. 1-2. O. Sjn.
Bredskär, Norra och Södra, två fyrar, don
förra blixt-, den senare klippfyr, på Obbola ö vid
Bredskärssund och sydvästra inloppet till Umeå,
på 63° 39’ 52" n. br. och 20° 19’ l" ö. Igd
fr. Gr. Den förra är 15 m. hög med rödt fyr-
hus, den senare 7,5 m. hög med hvitt, rundt fyr-
torn af järn och betong. Båda äro uppförda 1877.
Bredspärig, Bredspåriga banor. Se
Järnväg, sp. 423.
*Bredsätra, socken, tillhör Växjö stift.
Bredåkra–Tingsryds järnväg är efter
ommätning 40,3 km. lång.
Breftarteletter, kokk. Se T arteletter.
Breftelegram. Se Telegrambref.
Bregenzerwald [-e’ntservalt], västra delen af
Algaualperna inom Vorarlberg, Österrike, genom-
fluten af Bregenzer Ach. Högst når H o h e r
I f en (2,232 m. ö. h.).
Brehungen, en omkr. 8 kvkm. stor sjö i Bodsjö
socken, Jämtland, belägen 335,5 m. ö. h., af rinner
öfver Mehungen och Hungesjön till Bodsjön och
Gimån. O. Sjn.
BreiÖamerkurjökull, en omkr. 24 km. bred glaciär
på Island, som från Vatnajökulls isplatå sträcker
sig mot s. ö. ned mot hafvet, där dess rand slutar
omkr. 20 m. ö. h. och ger upphof till den vatten-
rika och för sina förhärjande verkningar illa be-
ryktade Jökulsá a BreiÖamerkursandi. Af ven jökeln
har åstadkommit stor skada på bygden, som for-
dom varit större än nu. O. Sjn.
Breim, härad och socken under Gloppen pastorat
i Nordfjord, Sogn og Fjordane fylke (före 1919
Nordre Bergenhus amt), Norge. 358,26 kvkm.
l ,894 inv. (1920). Jordbruk och fruktodling. K. G. G.
*Breisach. - 2. (Neu-Breisach), som är
beläget i Elsass, tillhör nu Frankrike.
*Breitenfeld. Egaren till herresätet B., F.
Gruner-Bliimner, lät 1831 till minne af slaget 1631
resa en låg, fyrkantig stenpelare med inskriften:
"Glaubensfreiheit fur die welt rettete bei Breiten-
feld Gustav Adolph christ und held am 7. septem-
ber 1631".
’Breitholtz, E. J., dog 23 maj 1912 i Stockholm.
Breithorn [bra;jthårn], namn på flera alptoppar
i Västalperna. 1. B. i Monte-Rosamassivet på
schweizisk-italienska gränsen s. om Zermatt, 4,171
m. ö. h., från hvilken Gornergletschern går mot n.
- 2. B. i Bernalperna s. v. om Die Jungfrau,
3,784 m. ö. h. - 3. B. i Bernalperna invid
Aletschhorn, 3,783 m. ö. h. 1-3. O. Sjn.
Breitschwantz, ett slags pälsverk liknande per-
sian, men af finare kvalitet. Det erhålles af ofull-
gånget foster af lamm.
Brekke, härad och socken under Lavik pastorat
i yttre delen af Sogn, Sogn og Fjordane fylke
(före 1919 Nordro Bergenhus amt), Norge. 185,59
kvkm. 949 inv. (1920). Jordbruk och fiske. K. G. G.
Brekling, F r e d e r i k, dansk mystiker, f. 1629,
d. 1711 i Haag, prästson från trakten af Flens-
burg, drogs under studier i Giessen och sedermera
genom umgänge med en apotekarlärling i Ham-
burg in i mystikens strömfåra och vände sin kritik
särskildt mot det ortodoxa prästerskapet och dess
döda tro. Efter hemkomsten till Danmark 1656
profeterade han om en nära förestående straff-
dom, hvilken ock kom med Karl X Gustafs krig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
