817 Bremen-Bresjko-Bresjkovskaja 818 medhjälpare. Till konsistoriet i Flensburg inskic- kade han en skarp straffpredikan mot prästerna och lät trycka den (Speculum seu Lapis lydius). I anledning däraf fängslades han af superintenden- ten, men flydde 1660 till Holland, blef präst i Zwolle och utvecklade där vidare den mystiska läran om "Kristus i oss" i Mysterium magnum m. fl. skrifter. Då han upptagit en sinnessjuk ung flicka i sitt hus (hon blef sedan hans hustru), af- sattes han 1668 från ämbetet, lifnärde sig en tid som korrekturläsare, fördjupade sig ytterligare i mystikens teologi och förberedde pietismen genom kraf på lifvets fromhet. Med G. Arnold trädde han i förbindelse och lämnade bidrag till dennes "Unpartheyische kirchen- und ketzerhistorie". Se L. Moltesen, "F. B." (1893). Hj. H-t. *Bremen hade 1919 311,266 inv., hvaraf i staden B. 257,424 och i Bremerhafen 21,204. Under årtiondet närmast före Världskriget uppblomstrade B:s handel ytterligare, från 1912 dock något hejdad af konkurrensen med den preussiska hamnen Emden (se d. o., af ven i Suppl.) samt Hamburg. Stora kostnader nedlades på B:s hamnanläggningar, farleden i Weser fördjupades till 7 m., hamnarna utvidgades såväl i B. som Bremerhafen, där frihamnsområdena nu omfatta resp. 1,08 och 2,75 kvkm. Bland nyare framstående byggnader märkas Norddeutsche Lloyds hus (uppf. 1904 med ett 76 m. högt torn), nya teatrar (1910 och 1913), nytt rådhus (1913; gamla rådhuset är afbildadt å pl. XVI till art. Byggnadskonsten) samt nybyggnad af Kaiserbrücke (1913). Den i hufvudarbetet, sp. 90, omnämnda Rolandsbilden är återgifven i art. Rolandsstod. Från B. utgick handelsundervattensbåten "Deutschland" (se Undervattensbåt, sp. 999). O. Sjn. Historia och författning. Hösten 1918 anslöt sig B. på ett tidigt stadium till den revolutionära rörelsen. Resningen där utbröt redan 6 nov., allmän rösträtt infördes, och från 14 nov. var makten helt i händerna på ett efter ryskt mönster bildadt arbetar- och soldatråd. De i B. särskildt talrike kommunisterna utropade 10 jan. 1919 en "socialistisk republik B.", styrd af folkkommissarier, men riksregeringen ingrep, och dess trupper besatte 4 febr. staden, hvarpå en af högersocialister bestående regering öfvertog styrelsen. Den följdes efter val i mars s. å. af en koalitionsregering. Stadens nya författning antogs 18 maj 1920. Enligt denna utgöres representationen (bürgerschaft) af 120 genom allmän rösträtt med proportionella val utsedda medlemmar, hvilka i sin ordning välja regeringsmaktens utöfvare, senaten, som består af 14 medlemmar och inom sig utser 2 borgmästare. Dessa presidera omväxlande ett år i sänder i senaten. Kyrkan är skild från staten. Författningen stadgar äfven om en rad intresserepresentationer: arbetskammare, de affärsanställdes kammare, jordbruks-, detaljhandels- och grosshandelskammare. -- Jfr H. Burgdorff, "Die freie hansestadt B." (12:e uppl. 1920), och J. Achelis och J. Focke, "Bremer chronik van 870--1871" (s. å.). V. S-g. *Bremer, Fredrika. Hennes Brev utgåfvos, rikt kommenterade, af Klara Johanson och Ellen Kleman i 4 bd 1915--20, och England hösten 1851 (1922) af Klara Johanson. Smärre monografiska arbeten om henne äro småskrifter af S. Ek (1912) och Fanny Månsson (2:a uppl. 1920), samt en uppsats af Lydia Wahlström i hennes "Svenskar" (2:a delen, 1916). Se vidare "F. B:s bild" (1913, utg. af Sigrid Leijonhufvud och Ellen Kleman). -- Det i hufvudarbetet, sp. 93, nämnda Årsta ligger i Österhaninge socken och är ej det med Stockholm införlifvade Årsta. Bremnes, härad och socken i Fin-nås pastorat, n. om Haugesund, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 119,89 kvkm. 3,406 inv. (1920). Fiske. K. G. G. Bremsnes, härad och socken under Kvernes pastorat, s. om Kristiansund, Möre fylke (före 1919 Komsdals amt), Norge. 119,?i kvkm. 4,426 inv. (1920). Fiske och jordbruk. K. G. G Brennan [bre/n9n], Louis, engelsk uppfinnare, f. 28 jan. 1852 i Castlebar, Irland, vistades 1861 -80 i Melbourne, Australien. B. egnade sig tidigt åt konstruktion af torpeder och har inom området gjort värdefulla uppfinningar. Han var 1887-96 superintendent för Government Brennan torpedo factory och kvarstod som detta företags konsulte- rande ingenjör till 1907. Under de följande åren var B. sysselsatt med utarbetande af ett system för enspåriga järnvägar, grundadt på gyroskop- principen. Han togs under Världskriget i anspråk för ansvarsfulla arbeten inom ammu-nitionsdeparte- mentet och inom flygväsendet samt är sedan 1919 anställd vid engelska luftfart-ministeriet. Fmn. * B ren n er. Gränsen mellan Österrike och Italien går nu of ver passet. Invid detta ligger på ita- lienskt område den lilla byn B. med bad och varma källor. *Brenning, E., dog 24 jan. 1915 i Weener, Ost- friesland. *Brenta. Under Världskriget spelade Val Su- gana, hvarigenom B. i sitt of re lopp flyter, en viktig roll som förbindelseled bakom österrikiska arméns högra flygel. Under österrikiska offensiven på Tyrolerfronten i nov. och dec. 1917 utkäm- pades hårda strider på ömse sidor om B. mellan lire österrikiska armén (v. Scheuchen- stuel) och l:a italienska armén (Pecori-Giraldi), hvilken senare slutligen lyckades hejda anfallet i höjd med Valstagna. Jfr Världskriget, sp. 230. H.J-dt. *Brentano. - 3. Lujo B. lämnade 1916 pro- fessuren. I dec. 1918 blef han bajersk folkkom- missarie för handel och industri, men lämnade snart denna post. Brenz [brents], biflod till Donaj (fr. n.) i Württemberg och Bajern, 65 km. lång, utfaller vid Lauingen, 40 km. n. v. om Augsburg. Bre'phidæ, zool. Se F l i c k f j ä r i l a r. Brerphos, zool. Se F l i c k f j ä r i l a r. Bresjko-Bresjkovskaja, Jekaterina, rysk revolutionär förgrundsfigur, f. 1844, dotter till en godsegare, greps tidigt af den sociala medkänsla för den ryska bondeklassen och den önskan att höja den ur dess förnedring, som karakteriserade det bildade ryska samhället under Alexander II:s första regeringstid, och öfvergaf efter några års äktenskap med godsegaren Bresjko-Bresjkovskij man och barn för att enligt tidens sed "gå till folket". Som medlem af en revolutionär sammanslutning