<table> <td> <td c>Spänn- <td c>Båg- <td> <td c>vidd <td c>höjd <td> <td c>meter <td c>meter <td>Kempten, bajerska reg.-omr. Schwaben, <td> järnvägsbro öfver Iller (1906) <td c>50 <td c>9,1 <td>F. Bågbroar af armerad betong: <td>Rouen, gatubro öfver Seine, vid <td> Saint-Pierre-du-Vauvray, franska dep. <td> Eure (i arbete) <td c>131 <td c>26 <td>Minneapolis, Minn., Förenta staterna, <td> gatubro öfver Mississippi (1921) <td c>122 <td c>26,8 <td>Rom, Risorgimentobron, gatubro öfver <td> Tiber (1911) <td c>100 <td c>10 <td>Langwies, schweiziska kantonen <td> Graubünden, järnvägsviadukt (1914) <td c>96 <td c>42 <td>Auckland, Nya Zeeland, Graftonbron, <td> gatubro (1910) <td c>96 <td c>25,6 <td>Pittsburg, Pa., Larimerbron, gatubro <td> öfver Ohio (1912) <td c>91,6 <td c>20,4 <td>Öre älf, järnvägsbro öfver (1919) <td c>90,7 <td c>29 <td>Bern, Schweiz, Halenbron, gatubro öfver <td> Aar (1912) <td c>87,2 <td c>33,5 <td>Gründjetobelbron, nära Langwies, <td> schweiziska kantonen Graubünden, <td> järnvägsbro på linjen Chur-Arosa <td> (1913) <td c>85,4 <td c>18 <td>Olten, schweiziska kantonen Solothurn, <td> gatubro öfver Aar (1914) <td c>80,8 <td c>9,1 <td>Nacka socken, Stockholms län, Skurubron <td> (se Skurusund), gatubro (1915) <td c>71 <td c>22,8 </table> P. Ax. L. Brobygård, herrgård nära Faaborg på Fyn, Danmark, hufvudgård i grefsk. Muckadell, upprättadt 1784 och tillhörigt släkten Schaffalitzky de Muckadell. B., som omtalas redan 1351, tillhörde bl. a. släkterna Rantzau, Rosenkrantz, Bille och Trolle. Från B. härstammar släkten Pontoppidan. Broby kyrkoby, municipalsamhälle (enligt k. bref 27 Jan. 1911) i Kristianstads län, Östra Broby socken, vid järnvägslinjen Hästveda--Kristianstad, 29 km. fr. Kristianstad. 619 inv. (1921). Tax.-värde å bevillningsskyldig fast egendom 1,075,200 kr., till bevillning tax. inkomst 632,560 kr. (1921). På platsen finnas läkare, tuberkulossjukhus, distriktsveterinär, apotek, bankkontor och 2 sparbanker. L. Wll. Broccoli l. Sparriskål (se Brassica, sp. 29), kokk., tillagas på alla de sätt, som komma i fråga med blomkål och sparris. I synnerhet är det de köttiga blomstjälkarna, som användas som sparris. Broch, fornskotska vakttorn eller borgar. Se Shetlandsöarna, sp. 298. Brochera. Se Broschera. Brock, Frits Per Hansson, nationalekonom, f. 18 jan. 1877 i Landskrona, blef 1896 student samt 1901 juris kandidat och 1909 licentiat i Lund, disputerade för juris doktorsgrad vid Uppsala universitet s. å. på afh. Om den ekonomiska fördelningen och kriserna samt blef då docent i nationalekonomi där och 1910 i Lund samt utnämndes till professor i nationalekonomi och finansrätt vid Uppsala universitet 1921 efter att ha upprätthållit professuren sedan höstterminen 1919. Bland hans öfriga arbeten märkas Om tullarna samt om den lämpligaste metoden för vår sockerbeskattning (1917) och Den nationalekonomiska betydelsen af allmänt rusdrycksförbud (1916; i Nykterhetskommitténs betänkande X). Som nationalekonom sluter han sig närmast till den s. k. österrikiska skolan. E F. K. S-n. *Brock, sir Thomas, dog 22 aug. 1922. B. adlades 1911. Han utförde vidare bl. a. ryttarstaty af Svarte prinsen (i Leeds, 1902) och (jämte sir Aston Webb) nationalmonumentet för drottning Viktoria (framför Buckinghampalatset i London, 1911). Brockdorff-Rantzau, Ulrich, grefve von, tysk diplomat, f. 29 maj 1869 i Schleswig, var officer till 1894, då han öfvergick i diplomatiens tjänst. Han blef 1909 generalkonsul i Budapest, 1912 envoyé i Köpenhamn och dec. 1918 statssekreterare för utrikes ärenden. B. var som utrikesminister (till 21 juni 1919) ledare af tyska fredsdelegationen i Versailles, där han 7 maj höll ett mycket uppmärksammadt tal vid mottagandet af de allierades för Tyskland bestämda fredsvillkor. Sedan okt. 1922 är han tyskt sändebud hos ryska sovjetregeringen i Moskva. *Brockhaus. 1. F. A. B. Hans son Heinrich Eduard B. dog 11 jan. 1914 i Leipzig. -- 3. Heinrich B. frånträdde 1912 ledningen af konsthistoriska institutet i Florens. Bland hans senare skrifter märkas Deutsche städtische kunst und ihr sinn (1916). Brocklebank, T. & J. (Anchor-Brocklebank line), engelskt rederibolag. Se Ångfartygslinjer. Brockway [brå'kwei], Z. R. Se Elmira. *Brod. 1. Tillhör nu Jugo-Slavien. Brod [bråt], Max, tysk författare, f. 4 sept. 1884 i Prag, juris doktor, gjorde sig hastigt känd som författare. B. har skrifvit noveller (Tod den toten, 1906, Experimente, 1907, Die erziehung zur hetäre, 1909, Weiberwirtschaft, 1913) och romaner (Schloss Nornepygge, 1908, Ein tschechisches dienstmädchen, 1909, Jüdinnen, 5 uppl. 1911, Arnold Beer, 1912, Tycho Brahes weg zu Gott, 1916, Das grosse wagnis, 1919), dramer som Abschied von der jugend (1912), Eine königin Esther (1918) och Die fälscher (1920) och diktsamlingar (Das gelobte land, 1917). B. skildrar karakteristiskt de judiska förhållandena och påminner ibland om Wassermann. I sin sökan efter fördjupadt andligt lif, genom det musikaliska och bildrika språket erinrar han båda om romantiken och moderna författare som Rilke och Maeterlinck. B. har öfversatt Laforgue och Catullus; kåserande är hans "brevir" Über die schönheit hässlicher bilder (1913). Politiskt kulturellt har han tagit till orda i Sozialismus im zionismus (1920) och Im kampf um das judentum (s. å.). R-n B. *Broddetorp. Om det i B:s kyrka förut befintliga mensalet se Antependium (med 2 fig.). Broderip [brå'drip], J. Se Brod. *Brodfeld tillhör nu Rumänien. Brodmann [brå't-], Korbinian, tysk hjärnforskare, f. 1868 i Hohenzollern, d. 1918 (af blodförgiftning) i München, besökte universiteten i München, Würzburg, Berlin och Freiburg och antog 1896 en assistentanställning vid en nervkuranstalt i Alexanderbad i Fichtelgebirge. Där sammanträffade han med O. Vogt, som införde honom på det neurologiska forskningsområde, där han