877 (i BrändÖfjarden-Brännkyrka 078 makterna Sverige och Danmark vid inspektio- nen af dessa läger. Hennes verksamhet i dessa egenskaper kan näppeligen of verskattas. Med en utomordentlig uthållighet, som icke stäcktes ens, sedan hon vid fläcktyfuslägret i Stretensk smittats af farsoten och efter vintertransport till Irkutsk legat svårt och länge sjuk där, med en lika utomor- dentlig energi, hvarmed hon ingrep mot missbruk och vanvård och lyckades förbättra tillståndet för och hjälpa mängder af krigsfångar, fortsatte hon år efter år sitt arbete för och bland de fångna. Hon deltog i organiseringen af den svenska Rödakors- verksamheten i Moskva, begaf sig ånyo till Sibirien, där vid den tjecho-slovakiska resningen våren 1918 ännu 300,000 langar vistades, förbjöds till en bör- jan att vidare fortsätta sitt arbete, men lyckades slutligen öfvervinna af ven detta motstånd. Efter Världskrigets slut vardt det hennes hufvuduppgift att söka utverka tillstånd för hemsändningen af krigsfångar och internerade Rödakorskommissioner samt att få till stånd verkstäder och skapa förvärfs- möjligheter för kvarhållna fångna, hvarvid hennes hufvudkvarter länge var Krasnojarsk. Efter åter- komsten till Sverige juli 1920 var hon oaflåtligt verksam för att genom löredrag och insamlingar m. m. skaffa medel att bispringa de nödlidande, alltjämt till stort antal i Sibirien befintliga tyska och österrikiska fångarna. Genom att anslå hela behållningen af sin skildring Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 19U-1920 (3 uppl. 1921) och genom andra gåfvor kunde hon 1922 inköpa kuranstalten Marienborn i Sachsen och landtegen- domen Schreibermiihle i Brandenburg för att där inrätta ett arbetssanatorium för fysiskt och psykiskt brutna hemkomna krigsfångar. Bland de många uttrycken af erkänsla och beundran för hennes verk- samhet äro en i Tyskland slagen plakett och Sera- fimermedaljen. 1. H. J-dt. 2. R-n B. BrändÖfjarden, vik af Bottniska viken innanför Brändön (se d. o. SuppL), står genom Strapösundet i förbindelse med hafvet och fortsattes mot n. af Furuöfjärden, mot s. af Granöljärden med flera sund ned till Gammelstadsviken vid Luleå. I B. ut- mynnar genom Altersundet den stora sjön, f. d. hafs- viken Persfjärden (1,2 m. ö. h.) O. Sjn. Brändön, förr ö, numera halfö, belägen utanför Brändöfjärden (se d. o. Suppl.) i Nederluleå soc- ken, Norrbottens län. Areal omkr. 14 kvkm. O- Sjn. Brändön, Stora, ö i Luleå skärgård, Neder- luleå socken, Norrbottens län, omkr. 18 km. s. ö. om Luleå. Areal omkr. 8 kvkm. O. Sjn. Brandö villastad, socken i Helsinge domsaga och härad, Nylands län, Finland, afskildes 1921 från Helsinge till egen kommun och själfständigt pastorat, Helsingfors kontrakt, Borgå stift. 1,2 kvkin.; omkr. 1,000 inv. (1920). B. omfattar huf- vudsakligen Brandö holme invid Helsingfors, hvarest sedan 1907 ett villasamhälle uppstått, bebodt af personer tillhörande de burgnare samhällsklas- serna. O. B-n. Brännfors, hamn och lastageplats i Byske soc- ken, Västerbottens län, vid Äby älfs utlopp i Å by- fjärden af Bottniska viken. I B., som har stor export af trävaror och träkol, erlades 1919 i grund- penningar 1,394 kr. i inrikes och 1,277 kr. i ut- rikes fart. E. A-t. Bränninge, herrgård i T veta socken, Stockholms län, 5 km. s. om Södertälje, vid Hallsfjärden och sjön Lånaren, omfattar 3 mtl med en areal af 687 har, hvaraf 164 har åker och 444 har skog, tax.-v. 314,000 kr. (1921). B. var tidigare järnbruk med mek. verkstad. Villasamhällena Pershagen och Bränningestrand äro belägna å från B. afsöndrad mark. Egare är sedan 1921 ingenjör H. Hall- ström. O- SJn. Bränningen, Norra och Södra, sjöar i Skogs socken, Hälsingland, belägna resp. 43 och 38 m. ö. h. med en sammanlagd areal af omkr. 9 kvkm., afrinna genom en omkr. 10 km. lång kustå till Bottniska viken. O- Sjn. Bränningeän, å i öknebo härad, Södertörn, ut- faller i Hallsfjärden och bildar aflopp för sjöarna Måsnaren (28 m.) och Lånaren (15 m.). O. Sjn. * Brännkyrka är sedan l jan. 1913 i judiciellt och administrativt samt sedan l maj 1914 i eck- lesiastikt hänseende införlifvadt med Stockholm och bildar där nu B. församling omfattande 3 rotar (32:a 1. Enskede-, 33:e 1. Liljeholms- och 34:e 1. Årstaroten) med 8,003 har areal, hvaraf 281 har trädgård, 1,630 har åker och annan odlad jord, 107 har naturlig äng, 4,622 har skogs- och håg- mark, 889 har öfrig mark (vägar, allmänna platser, impediment m. m.) samt 474 har vatten (oberäk- nadt Saltsjöns samt 371 har af Mälarens vatten). 35,262 inv. (1922). Samtidigt med den ecklesia- stika inkorporeringen skildes B. från Huddinge pastorat. I B. eger Stockholms stad landtegendo- marna Grundsborg (sedan 1883), Ärsta holmar (se- dan 1886), Sundsta (sedan 1889), utnyttjade för stadens vattenledning, Skrubba (sedan 1894; skydds- hem för gossar), delar af Långbro (sedan 1902; sinnessjukhus), Enskede (sedan 1904), Årsta med undantag al vissa områden, Mossen 1. Lineberg och Svedmyran (alla tre sedan 1905), Gubbängen (se- dan 1908), Södertörns villastad (sedan 1912), Or- hem samt delar af Herrängen (sedan 1913), Eols- häll (sedan 1916; barnhem), Johannelund med till- hörande del af Svartvik (sedan 1919) och Skarp- näck (sedan 1922), tills. 3,203,03 har, för hvilka i inköpspris erlagts 10,547,348 kr. B. inneslu- ter förstadssamhällena Aspudden, Blommensberg, Ekensberg, Enskede, Fridhem, Gröndal, Herrängen, Hägersten, Klubben, Liljeholmen, Midsommarkran- sen, Mälarhöjden, Pettersberg, Reymersholm, Sö- dertörns villastad, Ärstadal och örby. - För folk- undervisningen är B. indeladt i 4 öfverlärardistrikt: Enskede, Alf sjö, Liljeholmens och Blommensbergs med tills. 9 skolor (Enskede, Gubbängen, Långbro- dal, Södertörn, Midsommarkransen, Liljeholmen, Årsta, Blommensberg och Johannesdal) med 20 byggnader. Lärarnas och lärarinnornas antal var 177 och lärjungarnas 4,889 vårterminen 1921. I B. ligga Brännkyrka kyrka, nära Älfsjö järnvägs- station, Enskede kyrka och det af Samfundet för kyrklig själavård underhållna S:t Sigfrids kapell, hvarjämte olika sekter ha ett flertal egna prediko- lokaler. - IB. ligga flera stora industriella verk. Det förenas med Stockholms centrala delar genom Västra stambanan, som i B. har stationerna Lilje- holmen och Älfsjö, med sidobana från Midsommar- kransen till Enskede, Stockholm-Nynäs järnväg (linjen Älfsjö-Nynäshamn), med stationerna Älf- sjö och Södertörns villastad samt Fagersjö hållplats,