Buffertfjäder, maskinb. Se Fjäder 2. *Buffon, G. L. L. För en karakteristik af B. som forskare se Zoologi, sp. 839. Bufo'nia, fest. Se Diipolia. Buftea, ort i Rumänien n. v. om Bukarest. Där ingingos 5 mars 1918 fredspreliminärer mellan Rumänien å ena sidan samt Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet å den andra. Fredsförhandlingarna fortsattes därefter i det närmare Bukarest liggande slottet Cotroceni, och där undertecknades 7 maj s. å. den med preliminärerna i B. i allt väsentligt öfverensstämmande fred, som fick namnet freden i Bukarest (se d. o. Suppl.) och sedermera genom fredssluten efter Världskriget förklarades ogiltig. V. S-g. *Bug. 1. Västra B. rinner nu helt på polskt område. Under vissa skeden af Världskriget spelade B. som strategisk hinderlinje en ganska betydelsefull roll. Särskildt var detta fallet i juli och aug. 1915 under de allierades till Brest-Litovskis intagande och Polens eröfring ledande operationerna. Se Världskriget, sp. 190 och 191. -- 2. Östra l. Södra B. rinner genom republiken Ukrainas område. 1. H. J-dt. Buga, stad i sydamerikanska republiken Colombia, vid Rio Cauca. Omkr. 12,500 inv. Betydande handel med socker och kaffe. Bugarmén, under Världskriget 6 juli 1915 bildad tysk armé, ursprungligen bestående af Beskidkåren (se d. o. Suppl.; 3 inf.-fördelningar), 2 reservkårer, 1 inf.- och 1 kav.-fördelning (tills. nominellt omkr. 140,000 man), men sedermera med växlande sammansättning och styrka. B. bildades med uppgift att på 11:e tyska arméns högra flygel framrycka från trakten s. om Cholm (i södra Polen) längs Bug mot Brest-Litovski. Armén, som ställdes under general v. Linsingens befäl och ingick i v. Mackensens armégrupp, utkämpade framgångsrikt bl. a. slagen vid Cholm (1--3 aug.) och Wlodawa (13-- 17 aug.) samt medverkade vid Brest-Litovskis eröfring (26 aug.), hvarefter den förföljde ryssarna öfver Kobrin och intog Pinsk (16 sept.). Arméns uppgift var därmed löst. Den omorganiserades i samband med bildandet af "armégruppen Linsingen" (18 sept.), i hvilken den delvis ingick, men upplöstes -- enligt tyska generalstabsverket -- först 31 mars 1918. Jfr Världskriget, sp. 191. H. J-dt. Bugey [byʃä], förr franskt landskap med titeln grefskap, i prov. Bourgogne, mellan Ain i v., Rhône i ö. och s. och Franche-Comté i n., utgör nu en del af dep. Ain. Hufvudort Belley (se d. o.). *Bugge (sp. 531). - 5. Kr. A. B. Hans för- nämsta arbete är Das christusmysterium. Studien zur revision der geschichte des urchristenthums (i "Videnskapsselskrs skrifter", II, 1915). *Bugge. 1. E. Sophus B. dog 8 juli 1907 på Tonset. B:s namnteckning meddelas på pl. IV till art. Autograf. - 1916-17 stiftades genom insamling af privatpersoner S. Bugges-fondet for fremme av humanistisk forskning. Det har samma styrelse som F. Nansens fond och hade 31 mars 1921 en förmögenhet af 131,000 kr. 2. A l ex an d er B. tog 1912 afsked från pro- fessuren. Af "Vikingerne" utkom 2:a samlingen 1906. Han har vidare utgett bl. a. Altschwedische gilden (1913), de 2 första banden (1910-15), om- fattande tiden till 1319, af "Norges historie frem- stillet for det norske folk", och den till 8 bd be- räknade Illustreret verdenshistorie for hjemmet (sedan 1919). I Nordisk familjebok har han skrifvit art. "Ossian". Bugge-Wicksell, Anna K r i s t i n e Mar- grete. Se Wicksell, J. G. K. Bugiati. Se A l e a. Suppl. *Buglehorn [bjögl-], eng.~mi«. (eg. buffelhorn). Se Bygelhorn. *BuhI, F. P. W., afgick 1921 från sin professur. B. har öfversatt och förklarat "Tobias och Judit" (1919), deltagit i em ny, kritisk öfv. af gamla testamentet, ombesörjt 13:e-16:e uppl. af Gesenius' hebreiska lexikon och utgett Muhammedanismen som verdensreligion (1914) m. fl. arbeten. 1918 vardt B. teol. hedersdoktor i Lund. E. Ebg. Buhre, Karl (Carl) Bertil, läkare, ämbets- man, f. 4 mars 1863 i Stockholm, blef student i Upp- sala 1881, med. kandidat vid Karolinska institutet 1886, licentiat där 1891 och doktor 1897 på afh. Mjölksyrereaktionens betydelse för diagnosen af magkräfta. B. var 1888-92 förordnad som ama- nuens dels vid Karolinska institutet, dels vid Sera- fimerlasarettet och tjänstgjorde 1892 och 1894 som karantänsläkare vid Fe j an i Stockholms skärgård. Han antogs 1894 till amanuens i Medicinalstyrelsen och tjänstgjorde vid skilda tillfällen 1895-1901 dels som adjungerad led. i styrelsen, dels som ombudsman och fiskal. Jämsides härmed utöfvade B. af ven omfattande verksamhet som praktiserande läkare i Stockholm. Men hvad som framför allt gjort honom bemärkt i vår tids medicinska historia är dels hans betydliga insats i fråga om bildandet och utvecklingen af Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos, dels hans medverkan till stiftande af Allmänna svenska läkareföreningen, hvars nuv. fasta organisation till hufvudsaklig del torde vara. hans förtjänst. Denna hans framträdande organisations- förmåga förde honom 1913 fram till den kräfvande posten som generaldirektör och ordf. i Medicinalsty- relsen. B. var 1893 led. af Medicinalstyrelsens särskilda af delning för koleraärenden, 1904 led. af kommittén för utarbetande af förslag till åtgärder mot smittsamma könssjukdomar och 1917 ordf. i kommittén ang. statens bakteriologiska laborato- riums organisation och utveckling. &. W. Buiatrfk 1. Bujatrlk (af grek. bus, nöt- kreatur, och iatriké, läkekonst), läran om nöt- kreaturens sjukdomar. Vid Veterinärhögskolan finns en professur i ämnet. Buijsse, Cyriel. SeBuysse. Suppl. *Buk. - 4. Fys. Slutet af artikeln bör lyda så: En sträng, som ger sin grundton, har svängnings- buken belägen på sin midt; om grundtonens oktav ljuder, uppstå två bukar, den ena på 1/4 och den andra på 3/4 af strängens längd. I en orgelpipa, som ger sin grundton, ligger buken i närheten af pipans mun, om pipan är sluten; den öppna pipan har för grundtonen två bukar, en nära munnen och en vid den öppna ändan. Bukama, ort vid Lualaba i södra delen af Belgiska Kongo, landskapet Katanga, f. n. slutpunkt för järnvägslinjen från Kapstaden (se Afrika. Suppl., sp. 65). *Bukarest, rum. Bucuresți [bokore'ʃt(i)], hufvud-