Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Bukarest - Bukett ... - *Bulgarien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekrene vid Svarta hafvet, hvarjämte Bulgarien
förband sig att inom två år slopa befästningsverken
vid Russe och Schumen samt i en zon på 20 km.
rundt omkring Baltsjik. – På slottet Cotroceni
utanför B. undertecknades 7 maj 1918 den under
namnet "freden i B." kända fredstraktaten mellan
Rumänien å ena sidan samt centralmakterna
Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet å
den andra. Fredstraktaten utgestaltar närmare de
i Buftea (se d. o. Suppl.) 5 mars s. å.
undertecknade fredspreliminärerna och stadgar bl. a., att
Rumänien skulle till Bulgarien afträda den del af
Dobrudscha, som i fredsfördraget i B. 1913 af
Bulgarien afträdts till Rumänien, samt att den n. om
detta område liggande delen af Dobrudscha upp till
Donau skulle afträdas till centralmakterna
gemensamt. Åt Rumänien tillförsäkrades trygg
handelsväg till Svarta hafvet öfver Černavoda och
Constanza. Vidare skulle Rumänien med
Österrike-Ungern ingå en strategisk gränsreglering, som bl. a.
innebar afträdande af ett område vid
Turnu-Severin och strategiskt viktiga punkter vid passvägarna
öfver Karpaterna. Rumänska armén skulle
omedelbart demobiliseras, tidpunkten för de af
centralmaktstrupper besatta rumänska områdenas
utrymning skulle bestämmas i en senare öfverenskommelse.
Bägge parterna afstodo från ersättning för sina
krigskostnader. Däremot skulle Rumänien ersätta
de skador, som tillfogats civila genom rumänska
militäroperationer på österrikisk-ungerskt område.
Sjöfarten på Donau skulle regleras genom ett nytt aftal
mellan Rumänien och centralmakterna, hvars
allmänna grunddrag angåfvos i traktaten. I Rumänien
skulle alla trosbekännelser för framtiden vara
politiskt likställda och sålunda judarna erhålla
fullständig rumänsk medborgarrätt. Åt
centralmakterna inrymdes slutligen vidtgående ekonomiska
företrädesrättigheter i Rumänien. Omedelbart före
fientligheternas upphörande i Världskriget
förklarade Rumänien (10 nov. 1918) ånyo krig, och i
Versaillesfreden 28 juni 1919 stadgades, att
fredstraktaten i B. samt dithörande följdöfverenskommelser
voro att anse som annullerade.
Hj. P-r. L. W:son M. H. J-dt. V. S-g.
* Bukett. - Kokk., en sammansättning af örter
till att krydda soppor, såser och kötträtter, en enkel
sådan t. ex. 30 gr. persiljekvistar, 2 gr. torr tim-
jan och 2 gr. torra lagerbärsblad.
*Bukfenor. Se Fiskar, sp. 411.
Bukfötter. Se Fjärilar, sp. 511.
Bukgangliekedja 1. Bukmärg, zool. Se In-
sekter, sp. 713, och L e d d j u r.
* Bukmärg. Se hänvisningarna i art. Bukgang-
liekedja. Suppl.
*Buknfjorden heter sedan 1919 officiellt Bokn-
f j or den.
*Bukoba tillhör nu engelska Tanganjikaterri-
toriet.
*Bukovina (rum. Bucovina) ingår nu i
konungariket Rumänien. Arealen beräknas till 10,442
kvkm. med en befolkning af 811,721 pers. (77,7
pr kvkm.). B. är uppdeladt i 11 administrativa
områden. Kriget har åstadkommit betydande
förhärjningar. Så har t. ex. kreatursstocken minskats
till hälften, och den odlade arealen intar numera
blott 28 proc. af landets areal. O. Sjn.
Bukra’nion (af grek. bus, oxe, och krani’on, huf-
vudskål), bygnk., oxkranium, en symbol, som i den
senare antikens konst anbragtes som prydnad på
altaren, grafvar och af ven på metoper. Vid hornen
hänga offerband. En följd af dylika oxhufvud, för-
bundna medelst slingor, kallas bukranionfris.
Bukrefben, zool. SeAbdominalsternum.
Suppl.
Buksamlare, zool. Se Samlingshår.
Buksimmare, zool. Se Vattenskinnbaggar.
Buksnes, härad och pastorat omfattande B. och
Hol socknar i Lofoten, Nordland fylke, Norge.
169,oi kvkm. 3,183 inv. (1920). Flera af Lofotens
större fiskelägen ligga inom häradet (Balstad, Mört-
sund, Ure, Steine och Stamsund). Fiske. K. G. G.
.Bukspottkörtel. Se äfven Sekret in.
Bukullarna, bergshöjd nående inemot 150 m.
ö. h., i Forshälla socken, Bohuslän, med vidsträckt
utsikt. Enligt uppgift skall man därifrån kunna se
ända till Kinnekulle. O. Sjn.
*Bulair. Befästningarna tvärs öfver Gallipoli-
halföns smalaste del vid B. förstärktes och moderni-
serades under Första Balkankriget 1912-13 för att
sätta den till halföns försvar afdelade turkiska här-
afdelningen i stånd att möta bulgarernas anfall.
Ett allvarligt sådant uteblef dock; i stället vidtog
efter den turkiska motoffensivens misslyckande (8
febr. 1913) ett långvarigt ställningskrig utan resul-
tat (se B a l k a n k r i g e n, sp. 441-442. Suppl.).
Under Världskriget beskötos vissa delar af befäst-
ningarna 3 mars 1915 utan större verkan af franska
örlogsfartyg, men något anfall från landsidan kom
icke heller under detta krig till stånd. H. J-dt.
Bulala, landskap. Se Fittri.
*BulbUS Scillæ, bot. farm. Se U r g i n e a.
*Bulgarien, sedan 1908 konungarike, gränsande
till Svarta hafvet, Rumänien, Jugo-Slavien,
Grekland och Turkiet, hade 1921 en areal af 105,329
kvkm. med en folkmängd af 4,861,439 inv. (46 per
kvkm.). Dess gränser ha under det senaste årtiondet
undergått betydande förskjutningar. Efter
Balkankrigen 1912–13 fick B. en areal af 114,017 kvkm.
och vann tillträde till Egeiska hafvet, där
kuststräckan mellan Mesta och Maritza med hamnen
Dede-Agatsch blef bulgarisk, under det att Silistria med
omnejd (8,340 kvkm.) afträddes till Rumänien.
Genom Världskriget och freden i Neuilly (1919)
förlorade det åter egeiska kustlandet äfvensom en del
af Strumitzadalen och några andra smärre områden
på serbiska gränsen i n. v. samt fick därigenom sin
nuv. omfattning. – Folkbildningen har under sista
årtiondena gjort stora framsteg. 1915 hade
analfabeterna bland de värnpliktige gått ned till omkr. 17
proc. 1904 utvidgades högskolan i Sofia till
universitet med 4 fakulteter (sedan 1918, då till de
historisk-filologiska, fysisk-matematiska och juridiska
lades en medicinsk) med öfver 7,000 stud. (1921). –
Jordbruk är alltjämt landets hufvudnäring och
sysselsätter 2/3 af befolkningen. Åkerarealen
uppskattas till omkr. 3,716,000 har, hvete- och majsodling
upptar största arealerna. Landets export, som 1913
var 93 mill. lev mot en import af 189 mill.,
uppgick 1920 till 1,643 mill. mot 2,214 mill. import.
De viktigaste exportvarorna äro tobak, majs, hudar,
hvete och rosenolja, de största importvarorna
textilier och maskiner. – Om B:s flagga se Flagga
(pl.).
O. Sjn.
Försvarsväsendet. Genom fredsfördraget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
