Ekrene vid Svarta hafvet, hvarjämte Bulgarien förband sig att inom två år slopa befästningsverken vid Russe och Schumen samt i en zon på 20 km. rundt omkring Baltsjik. -- På slottet Cotroceni utanför B. undertecknades 7 maj 1918 den under namnet "freden i B." kända fredstraktaten mellan Rumänien å ena sidan samt centralmakterna Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet å den andra. Fredstraktaten utgestaltar närmare de i Buftea (se d. o. Suppl.) 5 mars s. å. undertecknade fredspreliminärerna och stadgar bl. a., att Rumänien skulle till Bulgarien afträda den del af Dobrudscha, som i fredsfördraget i B. 1913 af Bulgarien afträdts till Rumänien, samt att den n. om detta område liggande delen af Dobrudscha upp till Donau skulle afträdas till centralmakterna gemensamt. Åt Rumänien tillförsäkrades trygg handelsväg till Svarta hafvet öfver Černavoda och Constanza. Vidare skulle Rumänien med Österrike-Ungern ingå en strategisk gränsreglering, som bl. a. innebar afträdande af ett område vid Turnu-Severin och strategiskt viktiga punkter vid passvägarna öfver Karpaterna. Rumänska armén skulle omedelbart demobiliseras, tidpunkten för de af centralmaktstrupper besatta rumänska områdenas utrymning skulle bestämmas i en senare öfverenskommelse. Bägge parterna afstodo från ersättning för sina krigskostnader. Däremot skulle Rumänien ersätta de skador, som tillfogats civila genom rumänska militäroperationer på österrikisk-ungerskt område. Sjöfarten på Donau skulle regleras genom ett nytt aftal mellan Rumänien och centralmakterna, hvars allmänna grunddrag angåfvos i traktaten. I Rumänien skulle alla trosbekännelser för framtiden vara politiskt likställda och sålunda judarna erhålla fullständig rumänsk medborgarrätt. Åt centralmakterna inrymdes slutligen vidtgående ekonomiska företrädesrättigheter i Rumänien. Omedelbart före fientligheternas upphörande i Världskriget förklarade Rumänien (10 nov. 1918) ånyo krig, och i Versaillesfreden 28 juni 1919 stadgades, att fredstraktaten i B. samt dithörande följdöfverenskommelser voro att anse som annullerade. Hj. P-r. L. W:son M. H. J-dt. V. S-g. * Bukett. - Kokk., en sammansättning af örter till att krydda soppor, såser och kötträtter, en enkel sådan t. ex. 30 gr. persiljekvistar, 2 gr. torr tim- jan och 2 gr. torra lagerbärsblad. *Bukfenor. Se Fiskar, sp. 411. Bukfötter. Se Fjärilar, sp. 511. Bukgangliekedja 1. Bukmärg, zool. Se In- sekter, sp. 713, och L e d d j u r. * Bukmärg. Se hänvisningarna i art. Bukgang- liekedja. Suppl. *Buknfjorden heter sedan 1919 officiellt Bokn- f j or den. *Bukoba tillhör nu engelska Tanganjikaterri- toriet. *Bukovina (rum. Bucovina) ingår nu i konungariket Rumänien. Arealen beräknas till 10,442 kvkm. med en befolkning af 811,721 pers. (77,7 pr kvkm.). B. är uppdeladt i 11 administrativa områden. Kriget har åstadkommit betydande förhärjningar. Så har t. ex. kreatursstocken minskats till hälften, och den odlade arealen intar numera blott 28 proc. af landets areal. O. Sjn. Bukra'nion (af grek. bus, oxe, och krani'on, huf- vudskål), bygnk., oxkranium, en symbol, som i den senare antikens konst anbragtes som prydnad på altaren, grafvar och af ven på metoper. Vid hornen hänga offerband. En följd af dylika oxhufvud, för- bundna medelst slingor, kallas bukranionfris. Bukrefben, zool. SeAbdominalsternum. Suppl. Buksamlare, zool. Se Samlingshår. Buksimmare, zool. Se Vattenskinnbaggar. Buksnes, härad och pastorat omfattande B. och Hol socknar i Lofoten, Nordland fylke, Norge. 169,oi kvkm. 3,183 inv. (1920). Flera af Lofotens större fiskelägen ligga inom häradet (Balstad, Mört- sund, Ure, Steine och Stamsund). Fiske. K. G. G. .Bukspottkörtel. Se äfven Sekret in. Bukullarna, bergshöjd nående inemot 150 m. ö. h., i Forshälla socken, Bohuslän, med vidsträckt utsikt. Enligt uppgift skall man därifrån kunna se ända till Kinnekulle. O. Sjn. *Bulair. Befästningarna tvärs öfver Gallipoli- halföns smalaste del vid B. förstärktes och moderni- serades under Första Balkankriget 1912-13 för att sätta den till halföns försvar afdelade turkiska här- afdelningen i stånd att möta bulgarernas anfall. Ett allvarligt sådant uteblef dock; i stället vidtog efter den turkiska motoffensivens misslyckande (8 febr. 1913) ett långvarigt ställningskrig utan resul- tat (se B a l k a n k r i g e n, sp. 441-442. Suppl.). Under Världskriget beskötos vissa delar af befäst- ningarna 3 mars 1915 utan större verkan af franska örlogsfartyg, men något anfall från landsidan kom icke heller under detta krig till stånd. H. J-dt. Bulala, landskap. Se Fittri. *BulbUS Scillæ, bot. farm. Se U r g i n e a. *Bulgarien, sedan 1908 konungarike, gränsande till Svarta hafvet, Rumänien, Jugo-Slavien, Grekland och Turkiet, hade 1921 en areal af 105,329 kvkm. med en folkmängd af 4,861,439 inv. (46 per kvkm.). Dess gränser ha under det senaste årtiondet undergått betydande förskjutningar. Efter Balkankrigen 1912--13 fick B. en areal af 114,017 kvkm. och vann tillträde till Egeiska hafvet, där kuststräckan mellan Mesta och Maritza med hamnen Dede-Agatsch blef bulgarisk, under det att Silistria med omnejd (8,340 kvkm.) afträddes till Rumänien. Genom Världskriget och freden i Neuilly (1919) förlorade det åter egeiska kustlandet äfvensom en del af Strumitzadalen och några andra smärre områden på serbiska gränsen i n. v. samt fick därigenom sin nuv. omfattning. -- Folkbildningen har under sista årtiondena gjort stora framsteg. 1915 hade analfabeterna bland de värnpliktige gått ned till omkr. 17 proc. 1904 utvidgades högskolan i Sofia till universitet med 4 fakulteter (sedan 1918, då till de historisk-filologiska, fysisk-matematiska och juridiska lades en medicinsk) med öfver 7,000 stud. (1921). -- Jordbruk är alltjämt landets hufvudnäring och sysselsätter 2/3 af befolkningen. Åkerarealen uppskattas till omkr. 3,716,000 har, hvete- och majsodling upptar största arealerna. Landets export, som 1913 var 93 mill. lev mot en import af 189 mill., uppgick 1920 till 1,643 mill. mot 2,214 mill. import. De viktigaste exportvarorna äro tobak, majs, hudar, hvete och rosenolja, de största importvarorna textilier och maskiner. -- Om B:s flagga se Flagga (pl.). O. Sjn. Försvarsväsendet. Genom fredsfördraget