ekonomiska tillgångar. Fredsslutet var sålunda egnadt att göra B. utrikespolitiskt betydelselöst. Den genom turkarnas framgångar mot grekerna 1922 framtvingade revisionen af det af Världskrigets utgång skapade läget i den främre Orienten ökade dock i någon mån B:s möjligheter att vinna beak- tande för sina önskemål. Dessa framfördes af Stamboliisky vid fredskonferensen i Lausanne, nov. 1922--jan. 1923. B. upptogs 1920 i Nationernas förbund. Litt.: E. af Wirsén, "Balkanfolken och stormakterna" (1909), S. Radev, "Stroitelite na sovremenna Blgarija" (1910--11, referat i "Zeitschrift für osteuropäische geschichte", 3), Guérin Songeon, "Histoire de la Bulgarie" (1912), I.-E. Guéchoff (Gesjov), "L'alliance Balkanique" (1915), Balkanicus, "The aspirations of B." (1915, fransk uppl. 1916), R. W. Seton-Watson, "The rise of nationality in the Balkans" (1917), D. Rizoff, "Die bulgaren in ihren historischen, etnographischen und politischen grenzen" (atlas, 1917), M. Ehrenpreis och A. Jensen, "Bulgarerna" ("Nationernas bibliotek": 1, 1918), E. C. Corti, "Alexander von Battenberg" (1920), A. Nekljudov, "Diplomatic reminiscences" (1920; "En diplomats minnen", 1921). Jfr äfven under Balkankrigen och Världskriget citerade arbeten. H. B-n. Bulgarisk surmjölk, med. Se Yoghurt. Bulgarus. SeGlossatorer. Bulghar dag, det högsta partiet (3,560 m. ö. h.) af Taurus (se d. o.), ligger omkr. 50 km. n. v. om staden Mersina. Bulkhead [b^lkhed], eng., s/cpsb., skott. Se Skott, skpsl. *Bull. - 2. G. A. B. dog l febr. 1917 i Bestum vid Kristiania. - 3. N. E. B. dog 31 jan. 1915 i Kristiania. - 4. 0. B. B. dog 1916. - 6. E. H. B. af gick som finansminister 7 nov. 1906. Han re- presenterade Åker i stortinget 1910-18 och var därunder sedan 1913 högergruppens ledare. Han har haft stort inflytande på redigeringen af flera viktiga lagar (t. ex. "civilprocesreformen" och "rettergangsmaaden i tvistemaal"). - 8. H. B., f. 1864, är sedan 1912 direktör för statens handt- verks- och industriskola i Kristiania. - 10. E d- vard B., son till B. 5, historiker, f. 4 dec. 1881, filos. doktor 1912 på afh. Folk og kirke i middelal- deren, blef docent 1913 och professor 1917 i hi- storia vid Kristiania universitet. Bland hans arbeten må f. ö. nämnas Bidrag til Jemtlands historie (i "Hist. afh. tilegnet prof. J. E. Särs", 1905), Åkers historie (1918) och Leding (1920). Sedan 1915 redigerar han tills, med A. W. Brögger "St. Hallvard. Tidsskr. f. Oslos og Kristianias hi- storie' '. .-. 11. OlafMarthin Luther Bre- da B., son till Jakob Breda B. (sp. 575-576), norsk skald, f. 10 nov. 1882 i Kristiania, där han vardt student 1902, tidningsman, har med Dig te (1909), Nye digte (1913) och Digte og noveller (1916) vun- nit namn som en betydande lyriker. Samlede digte 1909-1919 utkom 1919. - 12. F r a n c i s B., lit- teraturhistoriker, f. 1887, vardt cand. mag. 1911, universitetsstipendiat 1913 och professor i nordisk litteratur vid Kristiania universitet 1920. B. har för- fattat Holberg som historiker (1913), Fra Holberg til Nordal Brun (1916) och smärre afhandlingar samt gett ut en ny upplaga af Bj. Björnsons verk. *Bulla. Om cirkumskriptionsbulla se Konkordat. Bullard [bö7l9d], Robert Lee, amerikansk militär, f. 15 jan. 1861 i Youngsboro (Alabama), blef 1885 officer vid infanteriet, deltog som kapten 1898 i kriget på Cuba och efter dettas slut i bekäm- pandet af upproret på Filippinerna. 1911 blef han öfverste. Vid Förenta staternas inträde i Världs- kriget (1917) blef han brigadjär och i jan. 1918 chef för l:a arméfördelningen (på västfronten). I okt. s. å. erhöll han generallöjtnants grad och utnämndes till chef för l:a amerikanska armén, hvilket befäl han bibehöll till i april 1919. H. J-dt. Bulla regia, fornstad (nu Hammarn Darradj), nära järnvägen Alger-Tunis, ej långt från Med- jerda (se d. o. Suppl.). Många fornminnen (termer, teater, amfiteater, Apollontempel m. m.). Gräf- ningar (af Carton m. fl.) fortgingo ännu 1917. J-C. Bullecourt [byllkör], by i franska dep. Pas de Calais, 16 km. s. ö. om Ärras. Under Världskriget besattes B. af tyskarna (6:e armén) i slutet af sept. 1914 och ingick sedermera i Siegfriedsställningen (Hindenburgslinjen).. Under slaget vid Ärras (2 april-20 maj 1917) eröfrades B. (17 maj) af engelsmännen (5:e armén, Gough) efter hård kamp, men återtogs af tyskarna (17 :e armén, 0. v. Below) 21 mars 1918. B. intogs slutligen af engelsmännen (3:e armén, Byng) 2 sept. s. å., i samband med de allierades offensiv. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 218, 235 och 240. H. J-dt. Bullen [bu'lin], Arthur Henry, engelsk ut- gifvare, f. 1857 i London, d. 1920 i Stratford-on- 'Avon, utöfvade en synnerligen betydelsefull verk- samhet som utgifvare och förläggare af äldre engel- ska vitterhetsarbeten. Sålunda utgaf han för första gången de samlade arbetena af John Day (1881) och Thomas Campion (1889), en af honom själf verkställd samling, "Lyrics from the song books of the elizabethan age" (1886-87), vidare en "Collection of old english plays" (1882-84) m. m. och grundlade 1904 i Stratford-on-Avon The Shakespeare head press, hvarifrån han utgaf Strat- f ord-editionen af Shakspere m. m. R-n B. *Buller, Eedvers Henry, d. 2 juni 1908, blef 1901 befälhafvare för l:a armékåren, Aldershot, och tog afsked 1906. Biogr. af Lewis Butler (1909). Bullerforsen, kraftverk i Dalälfven, omkr. 20 km. nedom öster- och Väster-Dalälf varnas förening vid Djurås. Fallhöjden är omkr. 11 m., och den installerade m askineffekten omkr. 22,000 kw. Kraft- verket, uppfördt 1907-10, utvidgadt 1913, tillhör Stora Kopparbergs bergslags a.-b., som under sam- drift med bolagets öfriga kraftanläggningar utnytt- jar kraften för järn-, cellulosa- och elektrometallur- gisk industri äfvensom i mindre utsträckning för allmän kraftdistribution. (Se fig. 14 i art. Vat- tenkraftverk.) C. K. Bullerlag, jur. Stadganden mot otillbörligt buller å gata eller annan allmän plats förekomma i Straff- lagen 11: 15, där bötesstraff utsatts för bl. a. "oljud eller oväsende" å "väg, gata, torg eller annan plats, som är upplåten för allmän samfärdsel eller eljest allmänneligen befares, eller där allmän mark- nad eller auktion hålles", m. fl. ställen; vidare i Ordningsstadgan för rikets städer § 12, som med böter belägger störande af närboendes nattro ge-