905 Burdach-Burgstaller 906 der sclachier als grundlage j ur eine phylogenie des vertebratenhirnes, 1907, m. fl.). Till zoologiens historia har han lämnat flera värdefulla bidrag, såsom Geschichte der zoologie (1907). L-e. Burdach [bör-], Konrad, sonsons son till Karl Friedrich B. (sp. 608), tysk germanist, f. 29 maj 1859 i Königsberg, vardt 1887 e. o. och 1892 ord. professor i tysk filologi i Halle, kallades 1902 till ord. led. af Vet. akad. i Berlin, där han dessutom verkar som universitetsprofessor. B. har framför allt bearbetat det tyska skriftspråkets, den medel- tida och nyaro tyska litteraturens historia. Bland hans många arbeten kunna nämnas Reinmar der alte (1880), V om mittelalter zur reformation (I, 1893), Walther von der Vogelweide (I, 1900), Satzrhythmus der deutschen prosa (I, 1909), Renaissance, reformation, humanismus (1916; 2:a uppl. 1918), Deutsche renaissance (1916), Die entdeckung des minnesangs und der deutschen sprache (1918) och Vber den ursprung des mittel- alterlichen minnesangs, liebesromans und jrauen- dienstes (s. å.). B. har af ven varit mycket verk- sam som utgifvare, bl. a. af Goethe. B-n B. *Burdett. - 2. Angela Georgina B.- Coutts dog 30 dec. 1906 och begrofs i West- minster abbey. Burdon-Sanderson [b-5'dn sä^ndosn], John, engelsk fysiolog, f. 1828 i Newcastle, d. 1905 i Oxford, blef 1851 med. doktor i Edinburgh, idkade 1856-70 medicinsk praktik i London, kallades 1871 till professor vid Brown institution, 1874 till fysiologie professor vid University college i Lon- don, 1882 till Waynflete professor i fysiologi och 1894 till Regius-professor i Oxford. B. utöfvade omfattande vetenskaplig verksamhet, som tidigare hänförde sig till frågor inom den kliniska medici- nens och den allmänna patologiens område, men senare inskränkte sig uteslutande till den experi- mentella fysiologien. Bland dessa arbeten märkas Report on epidemic cerebro-spinal meningitis (1865), Report on the origin, symptoms and pro- pagation of the cattle plague (1866), Handbook of the sphygmograph (1867), Handbook for the phy- siological laboratory (1872), Electromotive proper- ties of the leaf of Dionæa (1882), Electrical pheno- mena of the excitatory process in the heart of the frog (1881, 1883). B. T-dt. *Burdur är namn äfven på ett sandjak i turkiska vilajetet Konia. 153,565 inv. (1912), hvaraf 149,968 turkar, 2,565 greker, 987 armenier och 45 judar. Burdus (af ty. bardauz, pladask), framfusig; utan omsvep, rakt fram, öfveriladt. *Bure (Bureå) har äfven hamn och lastageplats, hvarest i grundpenningar erlades 3,014 kr. för inrikes och 77 kr. för utrikes sjöfart 1919. 'Buren, A. 0. G., afgick 1907 från chefskapet för k. operascenen. *Burenstam, K. J. R., dog 17 juni 1907 på Tjälfvesta. *Bureus, Johan. -- B:s Sumlen är tryckt i "Svenska landsmålen" 1886. Jfr G. E. Klemming i "Ur en samlares anteckningar" (1883--86), H. Hildebrand i "Svenska akad:s handl. ifrån år 1886", XXIII (1910), och Hj. Lindroth, "I. Th. B." (1911--12). Bureå, socken i Västerbottens län, Skellefteå tingslag. 31,500 har. 5,142 inv. (1921). B., som 1 jan. 1914 afskildes från Skellefteå landskommun och därefter bildade egen kommun och jordebokssocken, utgör från 1 jan. 1922 äfven egen församling i Luleå stift, Västerbottens norra kontrakt. O. Sjn. Bureå tuberkulossjukstuga, Västerbottens län, öppnades 1917 och har plats för 15 patienter. Bure älf, kustälf i Västerbottens län, har sin källa i nordvästra delen af Burträsks socken, genomflyter under sydöstligt lopp Burträsket (se d. o. Suppl.) och Bodaträsket och vänder därifrån mot n. ö. och n., hvarunder den genomflyter Mjödvattsträsket (42 m.), Hjåggböleträsket (42 m.), Falmarksträsket (38 m.) och Bodaträsket (se d. o. Suppl.), hvarpå den återtar ett sydöstligt lopp och vid Bureå utfaller i Bottniska viken i yttre delen af Ursviksfjärden omkr. 20 km. s. ö. om Skellefteå. I de nedre delarna af dess dalgång ligga stora byar och vid dess mynning Bureå hamnplats och sågverk. O. Sjn. *Burg. -- 2. Slottet hemsöktes 1920 af en eldsvåda, hvarvid det där inrymda museet delvis förstördes. -- 4. Stad på tyska ön Femerns sydkust, 3 km. från sjön. Med sina 3,192 inv. är den öns största ort. Bur Gandak. Se Gandak 2. Burgenland [bo'rgenlant], gränsområdet mellan Österrike och Ungern kring Neusiedlersjön och Oedenburg, bildande västra delarna af de gamla ungerska komitaten Moson (Wieselburg), Sopron (Oedenburg) och Vas (Eisenburg), tillerkändes genom freden i S:t Germain 1919 Österrike. Staden Oedenburg med omnejd kvarstannade dock enligt ambassadörkonferensens beslut, efter en där hösten 1921 partiskt anordnad folkomröstning, hos Ungern; återstoden öfverlämnades till Österrike. Areal 4,343 kvkm. 345,073 inv. (1910). *Burger, J o h a n n, dog 2 maj 1912 i Mimenen. *Burger, S c h a l k W i 11 e m, dog i dec. 1918. *Burgess, James, dog 5 okt. 1916. Burgess [bàMjis], John William, ameri- kansk historiker, f. 26 aug. 1844 i Giles county, Tennessee, blef advokat 1869, studerade historia och statsvetenskap i Göttingen, Leipzig och Berlin 1871-73, var 1873-76 professor i historia och statsvetenskap i Amherst och är sedan 1876 pro- fessor i statsvetenskap och författningsrätt vid Co- lumbia-universitetet i New York. Han tjänstgjorde 1906-07 som professor i amerikansk historia vid universitetet i Berlin och föreläste 1914-15 vid österrikiska universitet. Bland B:s skrifter mär- kas Political science and comparative constitutional law (2 bd, 1890), The civil war and the constita- tion (2 bd, 1901), Reconstruction and the constitu- tion 1866-76 (1902), The administration of pre- sident Rutherford B. Hayes (1915), America's rela- tions to the great war (1916) och Russian revolu- tion and the soviet constitution (1919). V. S-g. Burgstaller [borrgstaller], A l o i s, tysk opera- sångare, f. 1871 i Holzkirchen, Bajern, utbildades från 1894 af J. Kniese i Baireuth, där han vid Wagnerfestspelen fick uppträda som Siegfried (1896), Siegmund och Parsifal (1899); efter hand har han på gästspelsresor i olika länder utfört samt- liga wagnerska tenorroller och betecknats som den