913 Burts lodboj-Butikstängning 914 geringen och återvände i detta syfte till Ryssland, men blef genast häktad och för majestätsbrott de- porterad till Sibirien. Han benådades febr. 1915 på franska regeringens hemställan, egnade sig därpå i Petersburg åt krigspropaganda, men fängslades af bolsjevikerna vid deras eröfring af makten nov. 1917. Frigiven april 1918, återvände B. till Paris, där han sedermera bedrifvit en ytterst liflig anti- bolsjevikisk propagandajournalistik. V. S-s. Burts lodboj. Se L o d n i n g, sp. 960. Burvattnet, Stora och Lilla, sjöar i Jämtland, på gränsen mellan Kalls och Offerdals socknar, belägna 561 m. ö. h. och skilda af ett kort strömt sund. Areal sammanlagdt 10 kvkm. De afrinna söderut öfver Mjölkvattnet till Långan och Indalsälfven och omges af 1,100--1,266 m. höga berg. O. Sjn. Bury [be'ri], Richard do. Se Rikard från Bury. Suppl. Burön, ö i Örnsköldsviksfjärden, Ångermanland, 8 km. ö. om Örnsköldsvik. Areal 3,5 kvkm. O. Sjn. *Buscaino-Campo, A., dog 1895. *Busch, W., dog i Mechtshausen 9 jan. 1908. Busch [bo'J], Adolf, tysk violinist, f. 1891 i Siegen, gaf som underbarn konsert redan vid 4 års ålder, utbildades vid Kölns konservatorium 1902- 07, har sedan konserterat och var 1911-14 i Wien förste konsertmästare vid konsertföreningens orkester samt bildade där en stråkkvartett. Vid besök i Stockholm 1919 och 1921 spelade han med stor fin- het och mognad Beethovens och Brahms' violin- konserter. E- F-t. Busenfreund [bōsenfråjnt], ty. (af busen, barm), hjärtevän. *Bushey park, oriktig form för Bushy park. Bushman [bu'ʃman], eng., i Australien gängse namn på en kolonist, som lefver i the bush, d. v. s. boskapsdistrikten i motsats mot jordbrukstrakterna. *Busi. Denna ö tillerkändes i Rapallo-fördraget 1920 Jugo-Slavien. Busjön. 1. En 6 kvkm. stor sjö i Äppelbo socken, Dalarna, belägen 270 m. ö. h., afrinner genom en 2 km. lång å förbi Äppelbo kyrka till Väster-Dalälfven. På dess östra strand ligger bergshöjden Hundflen (482 m.). -- 2. En omkr. 8,5 kvkm. stor sjö i Ekshärads socken, Värmland, 3 km. v. om Klarälfven, belägen 128 m. ö. h. -- 3. Sjö i samma socken, belägen 10 km. ö. om älfven. Se Knon. Suppl. 1--3. O. Sjn. *Busk tillhör nu Polen. *Busk, Jens, dog 29 aug. 1908. *Buskerud. -- 3. Amtet heter fr. o. m. 1919 Buskerud fylke. Buskerud fylke, fr. o. m. 1919 det officiella namnet på Buskerud amt (se Buskerud 3). Busklafvar, bot., det slag af lafvar, hvilkas bål är buskformig (se Lafvar, fig. 2, 3). *Buskmus, zool. Dess utbredningsområde på Skandinaviska halfön har på senare tider påvisats omfatta äfven Jämtland, Lappland och Norge från Gudbrandsdalen och Valdres till Trondhjemsfjorden. Buskmusen är en djurart, som inkommit till västra Europa österifrån under stäpptiden. L-e. *Buskovius, D. J. 23 juni 1919 aftäcktes på Särna gamla kyrkogård en ståtlig sten till hans minne. Buskträd, trådg. Se Dvärgträd 2. Buskär, blixtfyr på skäret B., ö. om Vinga, på 57° 38' 17" n. br. och 11° 40' 40" ö. lgd fr. Gr., med hvitt, 7,5 m. högt torn af järn och betong, uppfördt 1843. Fyrlågans höjd öfver medelvatten är 22 m. E. A-t. 'Busnach, \V. B., dog 1907. 'Busolt, G., dog 2 sept. 1920. "Busoni [bosåni], F. B., var vidare pianolärare vid konservatoriet i Wien 1907-08, blef 1913 förestån- dare för Liceo musicale i Bologna, vistades under Världskriget i Zürich och vardt 1920 kompositions- professor vid konstakadrs konservatorium i Berlin. Han blef 1912 led. af Mus. akad. i Stockholm. Hans edition af Bachs "Das wohltemperirte kla- vier" ger anvisningar om bearbetning för piano af de Bachska orgelverken. B:s Fantasia contrappun- tistica är byggd på ett Bachtema. Andra nyare verk af honom äro operan Die brautwahl (1912), orientaliserande musik till Gozzis "Turandot" och scenstycket Capriccio arlecchino (1916). Som diri- gent och som författare till Entwurf einer neuen ästhetik der tonkunst (1907; 2:a uppl. 1916) har B. ställt sig som ifrig förespråkare för modernistiska ytterligheter (futuristisk nihilism) inom komposi- tionsväsendet. Biogr. öfver honom af Leichentritt (1916). E. F-t. *Busse, K., dog 3 dec. 1918 i Berlin-Zehlendorf. Buss-ön l. Buss' sjunkna land, en bank eller ö, som under 1600- och 1700-talen antogs ligga s. ö. om Grönland på 57 1/2° n. br. och som skulle ha upptäckts af ett af Frobishers (se d. o.) skepp på hans tredje resa 1578. O. Sjn. Bustame^nte [bo-], Antonio Sanchez de, kubansk rättslärd, f. 1865 i Habana, professor i folkrätt och privat internationell rätt vid universi- tetet där 1891, tillhör sedan 1895 Institut de droit international och blef 1921 led. af Nationernas för- bunds fasta internationella domstol. Hans veten- skapliga arbeten röra sig på såväl privat- och straff- rättens som den internationella rättens område, men falla väsentligen inom den privat internatio- nella rätten. Rid. Butadièn, kem. o. tekn., ett omättadt kolväte, hvars kemiska formel är CH2 : CH . CH : CH?. Det är vid vanlig temperatur gasformigt, men förtätas redan vid 4- 1° till flytande form. Det kan fram- ställas på många olika sätt, t. ex. ur butylalkohol, C4 H9 . OH, eller ur fenol (karbolsyra). Ur buta- dien kan man lätt framställa ett slags konstgjord kautschuk, men bättre sådan erhålles medelst de närbesläktade kolvätena metylbutadièm (iso- pren), CH2 : C(CH8) . CH : CH2, samt d i m et y 1- b u t a d i e n, CH2 : C(CH3) . C(CHS) : CH2. Jfr Gummifabrikation, sp. 628, äfvensom i Suppl. K. A. V-g. Butan, kem. Se Kolväte, sp. 615, samt Metanserien. Butbro, sågverk och hyfleri. Se Finspång. *Butcher, S. H., var från 1906 (unionistisk) underhusrepresentant för Cambridges universitet och deltog ofta i debatterna om irländska och uni- versitetsfrågor. Han blef 1909 president i British academy och afled 29 dec. 1910 i London. V. S-g. Buteljstenar, geol. petrogr. Se Glasmeteo- riter. Suppl. Butnus occinätus, zool. Se Skorpiongift.