921 Byggnadsstyrelsen 922 Byggnadsstyrelsen, ett under Kommunikations- departementet sorterande ämbetsverk, är den cen- trala statsmyndigheten på husbyggnadsväsendets, däri inbegripet stadsplaneväsendets, område. Sty- relsen trädde i verksamhet med ingången al 1918 efter omorganisation af det förutvarande öfver- intendentsämbetet. Jämlikt instr. af 31 dec. 1917, hvari vissa änd- ringar vidtagits genom kung. 31 dec. 1921, åligger det Byggnadsstyrelsen, som till främsta uppgift har att verka för sund utveckling af husbyggnads- väsendet, att of va högsta inseendet öfver det offent- liga husbyggnadsväsendet i riket samt uppgöra eller granska förslag och i öfrigt handlägga ären- den, som därmed ega sammanhang. Styrelsen bör med uppmärksamhet följa företeelserna och utveck- lingen på dess verksamhetsområde såväl inom lan- det som ock, i den mån det är möjligt, i utlandet samt själf vidtaga eller hos K. M:t föreslå de åtgärder, som styrelsen finner påkallade. Styrelsen skall vidare tillhandagå offentliga myndigheter, menigheter och institutioner med af dem äskade råd och upplysningar, som ligga inom området för styrelsens verksamhet, äivensom i öfrigt, i den mån så lämpligen kan ske, till myndigheter och institu- tioner lämna meddelanden i under styrelsens verk- samhet fallande spörsmål. Det åligger ock styrel- sen att förvalta de kronans för civilt ändamål an- slagna hus och byggnader, som icke äro ställda under annan myndighets inseende, förvalta eller taga befattning i särskilda afseenden med annan kronans egendom, fast eller lös, samt handlägga administrativa frågor ang. ifrågavarande statsegen- doms vård och underhåll eller densamma eljest rörande förhållanden. Styrelsen utgöres af en generaldirektör och chef (sedan 1918 K. 0. Möller) samt såsom ledamöter 5 byråchefer, af hvilka 4, cheferna för de tekniska byråerna, benämnas byggnadsråd (f. n. I. G. Cla- son, G. A. Nilsson, S. Curman och F. Lilljekvist) och den 5:e (f. n. Chr. Loven) är chef för den ad- ministrativa byrån. A de särskilda byråerna hand- läggas i allmänhet följande ärenden: å byggnads- byrån ärenden, som röra nybyggnads- och dit hän- förliga frågor, byggnadsstatistiken och den genom styrelsen utöfvade upplysningsverksamheten å hus- by ggnadsområ det; å intendentsbyrån ärenden ang. förvaltning m. m. af staten tillhörig egendom samt ang. förhyrning af lokaler och tillsyn öfver förhyrda sådana; å kulturhistoriska byrån ärenden rör. den kultur- och konsthistoriska byggnadsvården och där- med sammanhängande ämnen; å stadsplanebyrån ärenden ang. stadsplaneväsendet med hvad därmed sammanhänger; samt å administrativa byrån ären- den, som röra styrelsens medelsförvaltning, af ytt- ring och förvärf af tomtmark, styrelsens organisa- tion och personal samt redigeringen af meddelande och berättelser äfvensom administrativa ärenden, som ej tillhöra annan byrå. Inom styrelsen föres statistik öfver statens husbyggnadsväsen i hvad det afser dels i städer och stadsliknande samhällen samt deras omedelbara närhet belägna, staten till- höriga eller af staten helt eller delvis disponerade fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, dels ock statens annorstädes belägna fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, i den mån som de ej äro afsedda uteslutande för jord- eller skogsbruk. Styrelsen utger årligen berättelse om byggnads- väsendet i riket, särskildt det offentliga byggnads- väsendet i allmänhet, samt om styrelsens funktionä- rers verksamhet. På grundvalen af det kunskaps- material på husbyggnadsväsendets område, som samlas hos styrelsen, har denna att genom publika- tioner utöfva upplysningsverksamhet, omfattande nyare erfarenheter och rön, som gjorts vid hus- byggnadsföretag. Under det att förslag till nya kyrkor och kapell stadfästas af K. M:t, fastställer Byggnadsstyrelsen förslag till grafkor, begrafnings- kapell, klockstaplar, församlingshus eller annan för kyrkligt ändamål af sedd byggnad eller förslag till anläggning eller utvidgning af kyrkogård eller begrafningsplats. Dylik byggnad eller till den- samma hörande inredning må ej i sin helhet eller delvis rifvas, flyttas eller förändras, med mindre tillstånd därtill meddelats, i fråga om med ny- byggnad jämförlig förändring af kyrka eller kapell, af K. M:t och i öfriga fall af Byggnadsstyrelsen efter samråd, där ärendets beskaffenhet därtill för- anleder, med riksantikvarien. Byggnadsstyrelsens verksamhet för den kulturhistoriska byggnadsvår- den och därmed sammanhängande ämnen utöfvas i samarbete med riksantikvarien. Den styrelsen biträdande ord. personalen består af 6 intendenter, l sekreterare och l kamrerare. Bland styrelsens extra personal är f. n. att nämna assistenter, statistiker, arkitektbiträden, ingenjörs- biträden, amanuenser m. fl. Till den extra per- sonalen är att räkna de styrelsen biträdande arki- tekterna utom stat (f. n. 51). Efter samråd med vederbörande länsstyrelse förordnar styrelsen läns- arkitekter i de olika af K. M:t bestämda distrikten. Länsarkitekternas uppgift är att i fråga om bygg- nadsväsendet, däri inbegripet stadsplaneväsendet, bevaka det allmännas bästa, i syfte att gällande be- stämmelser efterlefvas och en sund utveckling af byggnadsväsendet befordras. Vården om kronans byggnader jämte kronogod- sen tillhörde i äldre tider riksskattmästaren och räknekammaren. Efter 1634 hade öfverståthållaren inseende öfver såväl kungl. slottet som öfriga kro- nans hus och lägenheter i Stockholm, och för det arkitektoniska förordnades särskilda h of arkitekter. Simon De la Vallée fick 1639 fullmakt som hof- arkitekt, och Jean De la Vallóe erhöll 1651 särskild instruktion, hvarigenom åt honom upp drogos in- spektionen och inseendet "med alla K. M:ts och kronans civil byggnad på en och annan ort i riket*'. Den egentlige arkitekten i riket på denna tid var dock N. Tessin d. ä., som förordnades till k. "architecteur" och byggmästare 1646 och till hof- arkitekt 1676. I anledning af den nya slotts- byggnaden blef hans son N. Tessin d. y. 21 juni 1697, samtidigt med att hans ritning till slotts- byggnaden gillades och fastställdes, "öfver- intendent öfver H. K. M:ts hus, slott, träd- gårdar, möbler m. m.", men något särskildt äm- betsverk inrättades ej ännu på lång tid. öfver- ståthållaren hade fortfarande hufvuduppsikten öfver slottet och kronans byggnader i hufvudstaden till 1727, då en särskild, af ständerna förordnad Slottsbyggnadsdeputation, med öfver- intendenteoi till led., förordnades och fortfor till 1766, hvarefter en Slottsbyggnadsdirek-