923 Byggnadstomt-Biilow 924 gen af slottsbyggnaden jämte öfriga publika hus i hufvudstaden. Såväl öfverintendenten som Slotts- byggnadsstaterna voro underordnade denna direk- tion. Sistnämnda stater förändrades dock redan 1769 till ett eget ämbetsverk under riksmarskal- ken, och på 1790-talet tillsattes ©n särskild be- fallningsman på Stockholms slott, hvarefter Slotts- byggnadsdirektionen upplöstes 1795. Kronans öf- riga hus i hufvudstaden skulle förvaltas af öfver- ståthållaren efter därtill gifna utkast och förslag af öfverintendenten. För kortare tid (1810-18) återställdes sedermera Slottsbyggnadsdirektionen, och till dess biträde organiserades 1810 ett särskildt öfverintendentsämbete, som dittills (från 1772) varit som ett "kontor" uppfördt på slottsbyggnadsstaten, som efter hand fått bestyret såväl med kronans civila byggnader i Stockholm (utom slottet och hofstallet) som ock med kronans för civilt ändamål anslagna publika hus och bygg- nader utom hufvudstaden, hvilka icke voro ställda under annat ämbetsverk, äfvensom med kronans magasinsbyggnader i hufvudstaden och landsorten. Under öfverintendentsämbetet hörde K. museum 1801-68 samt Lifrustkammaren och Klädkamma- ren 1866-68. öfverintendenter ha varit Nik. Tessin 1697-1728, K. G. Tessin 1728-41 (sedan 1735 därjämte konstakademiens preses, hvilken post sedan var förenad med öfverintendentssysslan till 1882), K. Hårleman 1741-53, K. J. Cronstedt 1753-67, K. F. Adelcrantz 1757-95 (1757-67 funnos 2 öfverintendenter), K. F. Fredenheim 1795 -1803, Fr. M. Piper (tillförordnad) 1803-05, A. N. Edelcrantz 1805-13, Fr. S. Silfverstolpe 1813-36, Fr. Blom (tillförordnad) 1836-44, M. G. Anckarsvärd 1844-58, G. Söderberg 1858-64, F. L. Dardel 1864-82, H. N. Zettervall 1882- 97, A. T. Gellerstedt 1897-1904 och K. 0. Möller 1904-17. l nov. 1915 öfverlämnade sak- kunnige, som enligt k. bemyndigande 24 okt. 1913 för ändamålet tillkallats, betänkande ang. om- organisation och lönereglering af öfverintendents- ämbetet, och 25 juni 1917 fastställde K. M:t ny stat för öfverintendentsämbetet under förändradt namn af Byggnadsstyrelsen att tillämpas fr. o. m. 1918. Chr. L. Byggnadstomt. Se T om t. Jfr Byggnadsstadgan 12:1, 17, 19-26 och lag om fastighetsbildning 12 maj 1917. N. H. Byggnadsämnesförbundet. Se Svenska ar- betsgifvareföreningen. Bygland, härad och pastorat, omfattande B., Sandnes, Austad och Årdal socknar omkring den stora insjön Byglandsfjorden, n. om Kristiansand, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge. 1,356,90 kvkm. 2,315 inv. (1920). Boskapsskötsel och skogsbruk. K. G. G. Byglandsfjorden, en omkr. 30 km. lång insjö i södra Setesdalen, Norge, 203 m. ö. h., består egent- ligen af 5 sammanhängande sjöar: Årdalsfjord, Fanefjord, den egentliga Byglandsf jord, Sandnes- fjord och Åraksfjord. Mellan den egentliga B. och Sandnesfjord går en kort ström. Hela arealen är 37 kvkm. B. har aflopp genom Otra (se O 11 e r a a e n). Vid södra ändan ligger B., station på Setesdalsbanan. Längs stranden går landsväg, och B. trafikeras af ångbåtar. Vackra omgifningar. Vid Östra stranden ligger ett tuberkulossanatorium. K. G. G. Bykle, härad och socken i Valle pastorat, längst i n. i Setesdalen, Aust-Agder fylke (före 1919 Ne- denes amt), Norge. 1,551,59 kvkm. 568 inv. (1920). Boskapsskötsel och jakt. K. G. G. *Bylandt-Rheidt. - 2. Arthur B. afgick 1906 från inrikesministerposton och dog 6 juli 1915 i Ba- den vid Wien. Biilbring, Karl Daniel, tysk språkforskare, f. 24 juli 1863 i Voerde, Westfalen, d. 23 mars 1917, vardt docent 1890, professor i engelsk filo- logi i Groningen 1893 och i Bonn 1900. Af B:s många arbeten må nämnas Geschichte des ablauls der starken zeitwörter innerhalb der sudenglischen (1889), Wege und ziele der englischen philologie (1893), Altenglisches elementarbuch (1902), Vber erhaltung des altenglischen kurzen und lagen æ- tautes im mittelenglischen (1904), Untersuchungen zur mittelenglischen metrik (1913) och upplagor af äldre engelska texter. R-n B. Bulow. 1. K ristian B., tidningsman, f. 28 okt. 1833 i Ingelstad, Kristianstads län, d. 20 j an. 1921 i Lund, medarbetare i "Folkets röst" 1854 -55, redaktör och utgifvare af "Folkets tidning" i Lund dec. 1856-nov. 1891, hvilken han upp- satte och gaf en radikal och aggressiv prägel. - 2. Kristian Albin Valdemar B., den före- gåendes son, tidningsman, f. 14 jan. 1864 i Lund, student där 1886, ingick s. å. som medarbetare i "Folkets tidning", som hvars redaktör och utgif- vare han efterträdde sin fader dec. 1891 och där hans satir gjort sig gällande. Utom som tidnings- man har B. varit verksam både i det kommunala lifvet och som främjare af svampkunskapen genom att ordna ett stort antal svamputställningar och det utmärkta arbetet Svampar (1916; 3:e uppl. 1917). lo. 2. Br-nB. * Bulow (sp. 764). 4. Furst Bernhard von B. afgick från rikskanslersposten och från minister- presidentsämbetet i Preussen 14 juli 1909. Om de senare åren af hans kanslerstid se Tyskland, sp. 686-690, om hans preussiska politik Preus- sen, sp. 229-231. Tysklands nederlag i Världs- kriget har föranledt stränga omdömen särskildt of ver B:s utrikespolitik, hvarvid man ej minst före- brått honom, att han af visade de engelska samför- ståndstrefvare, som förekommo under åren mellan boerkrigets utbrott 1899 och tillkomsten af Eng- lands "entente" med Frankrike 1904. Af ven hans preussiska "ostmarkpolitik" har rönt mycket klan- der såsom egnad att reta de polska befolknings- elementen till fientlighet mot Preussen och Tyska riket, utan att afsevärdt stärka tyskheten i gräns- provinserna. Däremot erkännes alltjämt B:s stora diplomatiska smidighet, genom hvilken han lyc- kades finna för Tyskland relativt gynnsamma till- fälliga utvägar ur konflikter, som sedermera åter- kommo och blefvo hans diplomatiskt oerfarne efter- trädare öfvermäktiga. Hans förtroliga samarbete med kejsar Vilhelm II fick en obotlig knäck under de kritiska "novemberdagarna" 1908, då kejsaren ansåg sig besviken på det stöd han väntat af B. vid de angrepp i riksdag och press, som kejsarens oför- siktiga intervjuuttalanden i "Daily telegraph" (se Tyskland, sp. 689-690) framkallat, och där- efter var hans af gång endast en tidsfråga. B. drog sig sedan tillbaka till privatlifvet och vistades