951 Cæcilianus-Caillaux 952 maj 1915), anförtroddes honom hela ledningen. Han samlade hufvudkrafterna på den östra sidan och af- såg att genom en kraf- tig framryckning bryta motståndet vid gränsen, i första hand intaga Trieste och i Kärnten söka ett af görande, un- der det att gränsen mot Syd-Tyrolen iakttogs med svagare styrka. C. gick emellertid alltför långsamt och metodiskt till väga, så att öster- rikarna hunno göra sig beredda till motstånd utefter floden Isonzo, något innanlör grän- sen. Elf va kraftiga anfall förmådde endast in- trycka deras ställning, men icke bryta deras mot- stånd (se vidare Världskriget, sp. 195, 196, 213, 214, 228 och 229). Det österrikiska anfallet från Syd-Tyrolen i maj 1916 bröts och måste upp- ges efter ryssarnas anfall i Yolynien i juni. Genom det kraftiga tysk-österrikiska anfallet vid Caporetto 24 okt. 1917 (se Världskriget, sp. 229) ka- stades italienarna hufvudstupa tillbaka bakom Piave, hvilken händelse föranledde C:s aflägsnande från befälet. Han blef därefter Italiens represen- tant i ententeförbundets högsta krigsråd, men af- gick som sådan i febr. 1918. Kommissionen för undersökning af orsakerna till nederlaget vid Capo- retto (Caporettokommissionen, se d. o. Suppl.) ansåg, att C. gjort sig skyldig till oskick- lighet och försummelse vid ifrågavarande tillfälle, hvilket dock icke ådrog honom någon särskild be- straffning. Sept. 1918 tog han afsked ur krigs- tjänsten. C. har af ven verkat som militärskrift- ställare och utgett bl. a. Attacco frontale e am- maestramento tatlico (1912) samt La guerra alla fronte italiana (2 bd, 1921), där han utförligt bemöter den mot hans krigföring riktade kri- tiken. C. O. N. Cæcilianus, C æ c i l i a n e r. Se D o n a t i s t e r. Cæellius, fornromersk släkt. Se M et e l lus. Cæle^tius. Se P ©l a g i a nism, sp. 352. *Caen. I C. fanns 1919-22 en svensk-fransk studiekurs med svensk lärare, afsedd för svenska ynglingar. Den flyttades sistnämnda år till Grenoble. 53,743 inv. (1921). Cænoptera, zool. SeLånghorningar. Caer Isc [kär], stad. Se E x et er 1. Cafuzos (af po<rt. capuz, hätta), afkomlingar af brasilianska indianer och negrer, igenkännliga på sitt grofva och lätt krusiga hår. Cagni . [ka'nji], Umberto, italiensk polar- farare, sjömilitär, f. 24 febr. 1864 i Asti, blef 1881 officer, åtföljde 1897 hertig Ludvig af Abruz- zerna på dennes expedition för bestigning af S:t Eliasberget i Alaska (se Ludvig, sp. 1233), och då denne 1899 begaf sig ut på sin stora expedi- tion för att från Frans Josefs land söka nå nord- polen, blef C. åter hans närmaste man. Sedan prinsen vid en slädfärd förfrusit sina fingrar, kom det på C:s lott att leda framstöten med slädar mot polen, och han lyckades därvid 25 april 1900 (ej 1901) nå 86° 34', den nordligaste punkt, som dittills någon människa uppnått. C., som 1911 blef konteramiral och 1916 viceamiral, tjänstgjorde under Världskriget som chef för marinstaben och är f. n. högste befälhafvare öfver sjöstridskrafterna i Medelhafvet. - C. är utländsk led. af Svenska sällsk. f. antrop. o. geogr. (1901). O. N-d. Cagsana. Se D a r a g a. * Cahier. Om de franska riksståndens riksdagsbe- svär, cahiers de doléance (särskildt tredje ståndets år 1789 äro ryktbara), seÉtats généraux, sp. 973. Cahier [kajé], Sara Jane (m:me Charles C.), amerikansk sångerska, född Layton-Wal- k e r, f. 8 Jan. 1875 i Nashville, Tennessee, utbildad i Tyskland och af J. de Eeszke i Paris, var an- ställd vid Wiens hof- opera 1907-11. Hon hade gift sig 1905 med svenske massören Gott- frid Carlsson (f. 1868), som ändrade sitt namn till Charles Cahier. Hon hade vidare enga- gemang vid Prinzre- genten-teatern i Mun- chen och Metropolitan opera house i New York samt har gett gästspel och konserter i alla Europas och Amerikas musikcentra. I Sverige, där hon genom sitt giftermål fått svenskt medborgar- skap, har hon sedan 1915 uppträdt i flera omgån- gar, dels med romanskonserter, dels (1915-17) på K. teatern som Carmen, Amneris i "Aida", Azu- cena i "Trubaduren", Ortrud i "Lohengrin" och Valkyrian. - Fru C. är en af nutidens yppersta sångerskor. En praktfull, mjuk altröst, som förmår att svinga sig upp äfven till skimrande sopranhöjder, samt tonbildning och frasering af fulländad art tjäna som bärare af betagande dramatisk styrka och huld innerlighet i hennes romanssång, som behärskar stämningar af vidt skilda slag, alltid tolkade med lika intelligens och konstnärliga jämnmått. I sina operaroller utvecklar hon mycken styrka i person- gestaltning och själsskildring. Äfven som oratorie- sångerska har hon i utlandet vunnit högt an- seende. E- F-t. Cahu [kay7], Theo do re, fransk författare, f. 1853 i Beaugency, Loiret, var först kavalleriofficer, men tog afsked som löjtnant för att egna sig åt författarskap. Han har skrifvit ett stort antal romaner, ofta skildrande militärlif och starkt fär- gade af tyskhat. R-n B. Canun. Se G a h n. Caillaux [kaja], Joseph Marie August e, fransk statsman, f. 30 mars 1863 i Le Mans, var son till den i hufvudarbetet nämnde Alexandre Eugène C., blef 1888 finansinspektör och 1892 lä- rare vid École libre des sciences politiques samt val- des 1898 till deputerad för Mamers i dep. Sarthe. Han var finansminister juni 1899-juni 1902 i Wal- deck-Kousseaus, okt. 1906-juli 1909 i Clemen- ceaus första ministär samt mars-juni 1911 i mi- nistären Monis. Efter den sistnämndas fall blef han