- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
949-950

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caazapá ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Caazapá, hufvudstad i ett liknamndt departe-
ment i republiken Paraguay, vid järnvägen
35 km. s. om Villa Kica. Liflig handel med
jordbruksprodukter. Omkr. 10,000 inv.

*Cab. Jfr Hansom. - Äfven benämning på
den främre, taklagda delen af ett lokomotiv; en
modern personbil kallas taxicab.

*Cabaliero, M. F., dog 1906.

*Cabanis, J. L., dog 20 febr. 1906.

Cabatuan, stad i prov. Iloilo, på ön Panay, Fi-
lippinerna, vid floden Tigum, 23 km. n. v. om Iloilo.
Omkr. 17,000 inv. I trakten odlas majs, ris, tobak,
socker, kaffe och kokosnötter.

Cablllaud [-bijå7], fr. Se T orskrätt er.

Cabo de FinisteYre [ka’bå]. Se Finisterre.

Cabo de Gata [ka’bå]. Se Gata.

Cabo;mba, Cabomboideæ, bot. Se N y m-
p hæ a c eæ.

Cabotsundet [kä7bot-], eng. Cabot strait, ett
omkr. 97 km. bredt sund mellan Newfoundland i
n. ö. och Cape Breton is. v., som förenar Atlanti-
ska hafvet i s. ö. med Saint Lawrence in. v., upp-
kalladt efter G. Cabot. E. A-t.

Cabroer, dets. som sam boer (se d. o.).

Cacaaca, vulkan. Se Huaiwa Potosi.

*Cacak besattes under Världskriget l nov. 1915
af 3:e österrikiska arméns (v. Kövess) vänstra
flygel såsom en följd af det nordöst därom belägna
Grn Milanovacs intagande föregående dag. Jfr
Världskriget, sp. 197. H. J-dt.

Ca’canny [kåWni], eng. (af skotsk, call, ca, låta
sig pådrifvas, och canny, säflig), "gå (på) försik-
tigt", en form af striden för bättre arbetsvillkor,
ett slags sabotage (se d. o.), bestående däri,
att arbetarna genom minskad arbetsintensitet (lång-
samt bedrifvet arbete) vid timlön vålla arbetsgif-
varen förlust och sålunda söka tvinga honom till
eftergift för deras fordringar.

Cacatuidæ, zool. Se Papegojor, sp. 1487.

"Caccianiga, A., dog 1909.

"Càceres, A. A. (sp. 933), president i Peru (f.
1831; landsflyktig 1895). Huruvida eller när C. af-
lidit är okändt.

Cáceres [ka’dseres], Ra mön, president i Do-
minikanska republiken, mördad 19 nov. 1911. Se
Dominikanska republiken i Suppl.

*Cachet (äfven bildligt): stämpel, särprägel, per-
sonlig stil.

Cachexia, med. Se K a k e x i.

*Cachoeira. 1. Som kommun hade C. 61,980
inv. 1920. Staden C., som ligger vid järnvägen till
Bahia, 89 km. n. v. därom, har omkr. 14,000 inv.

Cactales, bot. Se Opuntiales.

Cactifloræ, bot. Se Opuntiales.

Cad., mus., förkortning för it. cadenza (se Ka-
dens).

"Cadbury, G., dog i okt. 1922. Han blef 1901
egare af tidningen "Daily news" och var sedan
1909 starkt intresserad i "Står" samt flera andra
frihandelsvänliga radikala tidningar ("cacao-pres-
sen"; C. var chokladfabrikant).

Cade;nas, José Juan, spansk skald och dra-
matiker, f. 1872, är i synnerhet framstående i
"genero chico", i h vilken genre han skrifvit sina
flesta arbeten, t. ex. La dolora, La tragedia de
Pierrot, Dona Inez de Castro, El famoso Colirón,
El primer pleito, Los obreros, Los husares del
Kaiser, al abánico de la Pompadour (1916). Andra
arbeten af C. äro La vida alegre en Madrid (1905)
och El corte del Kaiser. Ad. H-n,

Cade7nte, it., förliden (dag, månad o. s. v.).

"Xadogan [kodaren], G. H., earl C., dog 6
mars 1915.

*Cadol, V. E., dog 1898.

CadoYna, L u i g i, grefve, son till den i hufvud-
arbetet (sp. 940) omnämnde Raffaele C., italiensk
militär, f. 4 sept. 1850 i Pallanza, inträdde redan
1866 i krigstjänst och blef 1875 kapten vid general-
staben, 1892 öfverste och chef för 10: e bersaglieri-
reg. och 1905 generallöjtnant och divisionschef.
Han deltog verksamt i arbetet på italienska arméns
utveckling och ansågs som en af dess dugligaste
ledare. Chef för 4:e armékåren (i Genua) 1910,
kallades C. l juli 1914 till chef för generalstaben
och förberedde därefter på allt sätt Italiens inträde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free