Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calopterygidæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt i Sverige" (1836). Litt: V. Chydenius, "C.
såsom civilrättslärare" (1909–10) och K. A.
Wredes stora monografi (1917).
Calopterygidæ, zooL SeJungfrusländor.
*Calopteryx, zool. Se Jungfrusländor (ej
Trollsländor).
Calotermes, zool. Se Termiter, sp. 904.
Calotermitinæ, zool. Se Termiter, sp. 904.
*Calotes, zool. Se vidare Kaloten.
Calsabigi [-Idji], Raniero da, italiensk li-
brettförfattare, f. 1715 i Livorno, d. 1795 i Neapel,
blef på 1760-talet bekant med Gluck (se denne)
och diktade värdefulla texter till dennes reform-
operor "Orfeus" och "Alceste", senare till "Paride
ed Elena". Gluck tillerkände honom en hufvudsaklig
förtjänst om den märkliga operareformen.
E. F–t.
Calurus resplendens, zool. Se Kvesalen.
*Calwagen, E. G., dog 8 nov. 1906 i Uppsala.
Calvaria, anat. Se Hufvudskål, sp. 1224.
Calwer, Richard, tysk publicist, f. 21 jan.
1868 i Esslingen, Wurttemberg, inträdde efter
några års universitetsstudier (i teologi och därefter
i statsvetenskaperna) uti socialdemokratiska par-
tiet, inom hvilket han anslöt sig till den revi-
sionistiska riktning (se Revisionism), som
hade sitt starkaste stöd i Syd-Tyskland. Flitig
medarbetare i tidningar och tidskrifter, behandlade
han med förkärlek det statistiska materialet till
belysning af samhällsekonomien. Han kom där-
vid till en personlig och fördomsfri uppfattning om
samhällsförhållandena, som förmådde honom att
utträda ur partiet 1908. Han var led. i tyska
riksdagen 1898-1903. Hans Einführung in den
sozialismus (1894) utkom 1907 i svensk öfv., "Socialismen,
en kortfattad framställning". Efter utträdet ur
partipolitiken har C. helt egnat sig åt ekonomiskt
skriftställen och utgett ekonomisk-statistiska publikationer,
som tilldragit sig mycken uppmärksamhet, bl. a.
"Jahrbuch der weltwirtschaft" (1905 ff.). Das
sozialdemokratische programm (1914) utgör ett af
hans mera bemärkta arbeten.
E. F. K. S–n.
*Calvo, C., dog 1906 (ej 1893) i Paris.
Calycanthaceæ, bot., växtfamilj af ser. Ranales,
underser. Magnoliineæ. Blommorna äro acykliska,
tvåkönade, med bägarlik axel och talrika korolli-
niska hylleblad. Ståndare och de fria fruktbladen
äro många. Frukten är nöt. Familjen omfattar
endast l släkte, Calycanthus (se d. o.).
G. L-m.
Calyceraceæ, bot. Se Campanulatæ. Suppl.
Calymnia, zool. Se Fjärilar, sp. 512.
Calymnia trapezina, zool. Se Fruktträdsflyet.
Calzini [kaltslni], Raffaele, italiensk författare,
f. 29 dec. 1887 i Milano, jurist, tjänstgjorde under
Världskriget vid infanteriet i Monastir och har sedan
haft officiella uppdrag i Österrike och Tjecho-
Slovakien. Utom teaterpjäser (La fedeltà, Il debutto
di don Giovanni, La diva m. fl.) har C. författat
ett stort antal smärre noveller (La vedova
scaltra 1919, Uamore escluso, L’ultima maniere
lamare, Le tre grazie 1920 m. fl.).
R-n B.
Camagüey [kamagwej]]. 1. Provins i republi-
ken Cuba. 27,529 kvkm. 228,913 inv., 8 på l
kvkm. (1919). – 2. Officiellt namn på Puerto
Principe (se Puerto 17). 98,193 inv. (1919).
Camajore [kamajåre], stad i italienska prov.
Lucca, 19 km. n. v. om Lucca, vid en smalspårig
järnväg från Viareggio. Berömd olivodling. 18,822
inv. (1911). Forntidens Campus major.
Camarina, fornstad på Sicilien, prov. Siracusa,
72 km. s. v. om Siracusa, grundlades 599 f. Kr. af
syrakusaner, förstördes af dem 552, koloniserades
ånyo från Gela 492 och 461, förstördes af kartagerna
405, koloniserades än en gång, af Timoleon, 339,
eröfrades af romarna 258 och blef slutligen för-
stördt af araberna under Abbas-ibn-Fadhl år 853
e. Kr. C. var omkr. 7 km. i omkrets och låg vid
floden Camarina, forntidens Hipparis.
E. A-t.
Camassia Lindl., bot., örtsläkte af fam. Liliaceæ,
underfam. Lilioideæ, skildt från Stilla genom
fleraerviga kronblad. C. esculenta från västra
Nord-Amerika med vackra blåa blommor i gles
klase odlas som prydnadsväxt i trädgårdarna. Dess
lök är ätlig.
G. L-m.
Cambarus, zool. Se Kräftsläktet.
Camberwell [kä’mb9oel], stad i staten Victoria,
Australien, 9 km. ö. om Melbourne. 12,551 inv.
(1920).
*Cambi, U., dog 1895 i Florens.
Cambodunum, stad. Se Kempten (äfven i Suppl.).
*Cambon. 1. Diplomaten Paul C. hade vä-
sentlig andel i tillkomsten af fransk-engelska enten-
ten 1904 och arbetade sedan framgångsrikt på den
engelska utrikespolitikens allt intimare närmande
till den, som fördes af Frankrike och Ryssland.
Särskildt utöfvade ham starkt inflytande på utrikes-
ministern Grey, med hvilken han 1912 skriftligen
öfverenskom om gemensamma fransk-engelska öfver-
läggningar vid krigsfara (se Världskriget,
sp. 135). C. var äfveoi nitiskt verksam i juli 1914
för solidaritet mellan England och Frankrike-Ryss-
land i den kris, som ledde till Världskriget, och
inlade 1919 stor förtjänst om utjämning af engelsk-
franska meningsskiljaktigheter under fredsunder-
handlingarna. Han af gick i nov 1920 från den
ambassadörspost i London han innehaft sedan 1898.
– 2. Den föregåendes broder Jules C. blef
1907 fransk ambassadör i Berlin och var där en misstroget
vaksam iakttagare af tyska regeringens politik. Han
kvarstod på denna post till krigsutbrottet aug. 1914
och var sedermera generalsekreterare i utrikesministeriet
under ministären Briand 1915–17. Efter Versaillesfreden
1919 har C. fungerat som ordförande i den af segrarmakterna
med vidsträckt befogenhet i fredsverkställighetsfrågor utrustade
ambassadörskonferensen. Han invaldes 1918 i Franska akademien.
1–2. V. S–g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
