rätt i Sverige" (1836). Litt: V. Chydenius, "C. såsom civilrättslärare" (1909--10) och K. A. Wredes stora monografi (1917). Calopterygidæ, zooL SeJungfrusländor. *Calopteryx, zool. Se Jungfrusländor (ej Trollsländor). Calotermes, zool. Se Termiter, sp. 904. Calotermitinæ, zool. Se Termiter, sp. 904. *Calotes, zool. Se vidare Kaloten. Calsabigi [-Idji], Raniero da, italiensk li- brettförfattare, f. 1715 i Livorno, d. 1795 i Neapel, blef på 1760-talet bekant med Gluck (se denne) och diktade värdefulla texter till dennes reform- operor "Orfeus" och "Alceste", senare till "Paride ed Elena". Gluck tillerkände honom en hufvudsaklig förtjänst om den märkliga operareformen. E. F--t. Calurus resplendens, zool. Se Kvesalen. *Calwagen, E. G., dog 8 nov. 1906 i Uppsala. Calvaria, anat. Se Hufvudskål, sp. 1224. Calwer, Richard, tysk publicist, f. 21 jan. 1868 i Esslingen, Wurttemberg, inträdde efter några års universitetsstudier (i teologi och därefter i statsvetenskaperna) uti socialdemokratiska par- tiet, inom hvilket han anslöt sig till den revi- sionistiska riktning (se Revisionism), som hade sitt starkaste stöd i Syd-Tyskland. Flitig medarbetare i tidningar och tidskrifter, behandlade han med förkärlek det statistiska materialet till belysning af samhällsekonomien. Han kom där- vid till en personlig och fördomsfri uppfattning om samhällsförhållandena, som förmådde honom att utträda ur partiet 1908. Han var led. i tyska riksdagen 1898-1903. Hans Einführung in den sozialismus (1894) utkom 1907 i svensk öfv., "Socialismen, en kortfattad framställning". Efter utträdet ur partipolitiken har C. helt egnat sig åt ekonomiskt skriftställen och utgett ekonomisk-statistiska publikationer, som tilldragit sig mycken uppmärksamhet, bl. a. "Jahrbuch der weltwirtschaft" (1905 ff.). Das sozialdemokratische programm (1914) utgör ett af hans mera bemärkta arbeten. E. F. K. S--n. *Calvo, C., dog 1906 (ej 1893) i Paris. Calycanthaceæ, bot., växtfamilj af ser. Ranales, underser. Magnoliineæ. Blommorna äro acykliska, tvåkönade, med bägarlik axel och talrika korolli- niska hylleblad. Ståndare och de fria fruktbladen äro många. Frukten är nöt. Familjen omfattar endast l släkte, Calycanthus (se d. o.). G. L-m. Calyceraceæ, bot. Se Campanulatæ. Suppl. Calymnia, zool. Se Fjärilar, sp. 512. Calymnia trapezina, zool. Se Fruktträdsflyet. Calzini [kaltslni], Raffaele, italiensk författare, f. 29 dec. 1887 i Milano, jurist, tjänstgjorde under Världskriget vid infanteriet i Monastir och har sedan haft officiella uppdrag i Österrike och Tjecho- Slovakien. Utom teaterpjäser (La fedeltà, Il debutto di don Giovanni, La diva m. fl.) har C. författat ett stort antal smärre noveller (La vedova scaltra 1919, Uamore escluso, L'ultima maniere lamare, Le tre grazie 1920 m. fl.). R-n B. Camagüey [kamagwej]]. 1. Provins i republi- ken Cuba. 27,529 kvkm. 228,913 inv., 8 på l kvkm. (1919). -- 2. Officiellt namn på Puerto Principe (se Puerto 17). 98,193 inv. (1919). Camajore [kamajåre], stad i italienska prov. Lucca, 19 km. n. v. om Lucca, vid en smalspårig järnväg från Viareggio. Berömd olivodling. 18,822 inv. (1911). Forntidens Campus major. Camarina, fornstad på Sicilien, prov. Siracusa, 72 km. s. v. om Siracusa, grundlades 599 f. Kr. af syrakusaner, förstördes af dem 552, koloniserades ånyo från Gela 492 och 461, förstördes af kartagerna 405, koloniserades än en gång, af Timoleon, 339, eröfrades af romarna 258 och blef slutligen för- stördt af araberna under Abbas-ibn-Fadhl år 853 e. Kr. C. var omkr. 7 km. i omkrets och låg vid floden Camarina, forntidens Hipparis. E. A-t. Camassia Lindl., bot., örtsläkte af fam. Liliaceæ, underfam. Lilioideæ, skildt från Stilla genom fleraerviga kronblad. C. esculenta från västra Nord-Amerika med vackra blåa blommor i gles klase odlas som prydnadsväxt i trädgårdarna. Dess lök är ätlig. G. L-m. Cambarus, zool. Se Kräftsläktet. Camberwell [kä'mb9oel], stad i staten Victoria, Australien, 9 km. ö. om Melbourne. 12,551 inv. (1920). *Cambi, U., dog 1895 i Florens. Cambodunum, stad. Se Kempten (äfven i Suppl.). *Cambon. 1. Diplomaten Paul C. hade vä- sentlig andel i tillkomsten af fransk-engelska enten- ten 1904 och arbetade sedan framgångsrikt på den engelska utrikespolitikens allt intimare närmande till den, som fördes af Frankrike och Ryssland. Särskildt utöfvade ham starkt inflytande på utrikes- ministern Grey, med hvilken han 1912 skriftligen öfverenskom om gemensamma fransk-engelska öfver- läggningar vid krigsfara (se Världskriget, sp. 135). C. var äfveoi nitiskt verksam i juli 1914 för solidaritet mellan England och Frankrike-Ryss- land i den kris, som ledde till Världskriget, och inlade 1919 stor förtjänst om utjämning af engelsk- franska meningsskiljaktigheter under fredsunder- handlingarna. Han af gick i nov 1920 från den ambassadörspost i London han innehaft sedan 1898. -- 2. Den föregåendes broder Jules C. blef 1907 fransk ambassadör i Berlin och var där en misstroget vaksam iakttagare af tyska regeringens politik. Han kvarstod på denna post till krigsutbrottet aug. 1914 och var sedermera generalsekreterare i utrikesministeriet under ministären Briand 1915--17. Efter Versaillesfreden 1919 har C. fungerat som ordförande i den af segrarmakterna med vidsträckt befogenhet i fredsverkställighetsfrågor utrustade ambassadörskonferensen. Han invaldes 1918 i Franska akademien. 1--2. V. S--g.