judar, 293,224 af andra trosbekännelser, hedningar inräknade, och 32,490 utan känd trosbekännelse. Läsåret 1919-20 funnos 22 universitet med 2,998 lärare och 28,486 studenter samt omkr. 43 colleges med 10,902 studerande. Antalet öfriga statskontrollerade skolor var s. å. 27,968 med 53,990 lärare, 1,738,977 lärjungar och 80,602,124 doll. utgifter. 1920 funnos 1,394 periodiska publikationer, hvaraf 120 dagliga, 5 utkommande 3 ggr i veckan, 953 1 gång i veckan, 34 2 och 227 1 gång i veckan. - Författning. Sedan 1917 består senaten af 96 medl. (Ontario 24, Quebec 24, Nova Scotia 10, New Brunswick 10, Manitoba 6, British Columbia 6, Alberta 6, Saskatchewan 6 och Prince Edward island 4), och antalet senatorer får ej öfverstiga 104. Underhuset består f. n. (1923) af 235 medl. (Ontario 82, Quebec 65, Nova Scotia 16, New Brunswick 11, Manitoba 15, British Columbia 13, Prince Edward island 4, Saskatchewan 16, Alberta 12 och Yukon 1). Äfven kvinnor ha rösträtt och äro valbara till parlamentet. Kamrarnas talmän ha 6,000 doll. i årslön, öfriga medl. 4,000 doll. hvar med afdrag af 25 doll. för hvar dag öfver 15, som de äro frånvarande, samt underhusoppositionens ledare dessutom 10,000 doll. Generalguvernörens årslön är 50,000 doll. Rådet (King's privy council) består nu af 18 ministrar, hvar och en med 10,000 doll. i årslön utom premiärministern, som har 15,000 doll. Nordvästterritorierna (North-west territories) styras af en "commissioner" samt ett af guvernören i Ottawa utnämndt 4-mannaråd och Yukon af en "chief executive officer" samt ett folkvaldt verkställande tremannaråd (executive council). E. A-t. Försvarsväsen. Enligt milislagen af 1904 med senare ändringar och tillägg utgöres krigsmakten af en milis, hvilken står under ledning af ett milisråd (militia council), lydande under en minister of militia and naval service samt en inspector general. Milisen delas i aktiva milisen och reserven. Den förra utgöres af en permanent del, bestående af afdelningar af alla truppslag, tillsammans omkr. 6,700 man, värfvade och ständigt tjänstgörande. Den icke permanenta delen, hvars styrka före kriget uppgick till omkr. 68,000 man, rekryteras i första hand genom frivilliga, i den andra genom allmän värnplikt och lottdragning med 3 års tjänst, hvilken kan förlängas två gånger med samma tid; öfning 12-16 dagar om året. Milisen är indelad i regementen och mindre enheter af alla truppslag till stort antal, men med liten numerär. Milisreserven utgöres af alla värnpliktiga mellan 18 och 60 år, som icke på annat sätt tagas i anspråk; den indelas efter lefnadsålder och familjeförhållanden i fyra klasser. Ur militär organisationssynpunkt är landet deladt i 6 divisionsområden och 3 själfständiga militärdistrikt. Officerare vid permanenta milisen erhållas från militärskolan i Kingston med treårig kurs, vid aktiva milisen på olika sätt. C. O. N. Historia. Den långa maktperiod för de konservative, som kännetecknades af sir John Macdonalds (se d. o.) kraftiga ledning af statsärendena (1867-73 och 1878-91), följdes af några års splittring inom både det konservativa lägret och det liberala, hvarefter följde den stora liberala valsegern 1896 och en lång liberal regeringsperiod under sir Wilfrid Laurier som premiärminister (1896-1911; om C :s politiska historia under dessa år se Laurier). C:s rika ekonomiska resurser utvecklades raskt, särskildt i de nordvästra nybyggarprovinserna, tvisten med Nord-Amerikas förenta stater om Alaskagränsen afgjordes genom skiljedom 1903, och ett ekonomiskt närmande till Förenta staterna förmedelst aftal om ömsesidiga tullnedsättningar förbereddes af Laurier, men väckte oppositionens misstro och vållade splittring inom regeringspartiet med den påföljd, att Laurier efter en parlamentsupplösning juli 1911 led ett svårt nederlag vid nyvalen och nödgades afgå. Hans konservative efterträdare Robert Borden (se d. o. i Suppl.) var en ifrig anhängare af den brittiska riksenhetens stärkande och inlade stor förtjänst om C:s effektiva deltagande i riksförsvaret, först genom 1912 års bill om byggandet af slagskepp för rikets gemensamma försvar och sedermera genom sin outtröttliga verksamhet för kraftigt kanadensiskt deltagande i Världskriget. Under detta uppställdes i C. 595,441 man, mestadels genom frivillig rekrytering (en lag om obligatorisk värnplikt trädde i kraft först mot slutet af 1917). Kanadensiska trupper togo ärofull del i striderna i Frankrike 1915-18, särskildt i slaget vid Somme 1916, eröfringen af Vimy-åsen 9 april 1917 och striderna under krigets sista månader. Förlusterna för den till Europa sända "Canadian expeditionary force" upptogo bl. a. mer än 50,000 stupade och omkr. 150,000 sårade. Inemot 1,000 fartyg af olika slag byggdes och utrustades i C. för de allierade regeringarnas räkning, och omkr. 3,000 kanadensiska sjuksköterskor voro i tjänst i England, Frankrike, Belgien, Grekland, Ryssland, Egypten och hemlandet. C:s premiärminister Borden var 1917-18 medlem af brittiska rikskrigskabinettet och 1919 delegerad för C. vid fredsunderhandlingarna i Paris. Ett tecken till C:s nya ställning inom riket var äfven beslutet om dess representation i Washington genom en särskild ambassadör. I parlamentsvalen i dec. 1917 segrade unionisterna, men efter fredsslutet 1919 började det liberala partiet få ökad anslutning bland valmännen för sin frihandelspolitik, och ett "progressivt" landtmannaparti framträdde äfven. Sir R. Borden afgick af hälsoskäl mars 1921, och efterträdaren, A. Meighen, led vid parlamentsvalen dec. s. å. ett förkrossande nederlag mot liberalerna, hvilkas nye ledare, W. L. Mackenzie King (Laurier hade aflidit 1919) nu blef premiärminister (29 dec.). Gen.-guv. är sedan 1921 generalen lord Bing of Vimy. Litt.: W. L. Griffith, "The dominion of C." (1911), A. H. F. Lefroy, "Canada's federal system" (1913), J. White, "Boundary disputes and treaties" (Toronto, 1914), W. H. P. Clement, "The law of the canadian constitution" (1916), J. 0. Miller, "The new era in C." (1917), W. R. Riddall, "The constitution of C. in its history and practical working" (s. å.), P. Hurd, "C., past, present and future" (1918), A. Meighen, "Canada's natural resources and their state control" (i "Geographical journal", 1918), H. E. Egerton, "Historical C. under british rule" (s. å.), W. P. M. Kennedy, "Documents of the canadian constitution, 1759-1915" (s. å.), H. E. Fisk, "The dominion of C." (1920), F. X. Garneau, "Histoire du C. depuis sa découverte jusqu'à nos jours" (5:e uppl. 1921), och H. Nelson, "Kanada, nybyggarlandet" (1922). V. S-g.