<B>Canadahjorten</B> 1. Vapiti, Cervus canadensis, zool., en hjortart, som förekommer i Nord-Amerika från New Mexico till British Columbia och östra Canada, är nära besläktad med, men större än kronhjorten (se d. o.). L-e. <B>Canada steamship lines</B>, sammanslagning af de största rederibolagen i Canada, Kichelieu and Ontario navigation co. samt Quebec steamship co. Se Ångfartygslinjer. <B>Canadensiska</B> (Kanadensiska) litteraturen föreligger dels på engelska, dels på franska språket. I. Den engelskspråkiga litteraturen är af jämförelsevis ganska sen upprinnelse och har väsentligen stått i beroende af Englands litteratur. Den första canadensiska romanen i egentlig mening var John Richardsons "Wacousta" (1832), en skildring från indianernas lif och kriget 1812. Th. Ch. Haliburton (se denne) gaf i sina humoresker om Samuel Slick (1837 ff.) ytterst karakteristiska karikatyrer af yankeelif och -lynne, liksom bilder af kolonialt föreställningssätt och lefnadssätt, och med William Kirbys (1817-1906) "The golden dog" (1877) fick Canada en historisk roman af genuin halt. JamesDeMille (1833-80) och sir Gilbert Parker (f. 1862), som hämtat motiv ur Canadas historia, tillhöra de högst skattade af de många romanförfattarna. Versdikten har haft sina ryktbaraste representanter i bl. a. Archibald Lampman (1861-91), W. W. Campbell (f. 1861), Bliss Carman (se denne. Suppl.) och W. H. Drummond (1854- 1907), hvars motiv äro hämtade från den franska befolkningen i Nedre Canada. Dramatiken är fattigare; nämnas må Ch. Heavyseges (1816-76), "Saul" (1857). Bland det sista årtiondets stora litterära alstring ha bl. a. berättelser af Basil King, Norman Duncan och C. W. Gordon (signaturen Ralph Connor), dikter av Duncan Campbell Scott och Robert William Service (se denne. Suppl.) gjort sig gällande. Se A. Mac. Murchy, "Handbook of canadian literature" (1906), Campbell, "Oxford book of canadian verse" (1913), och R. P. Baker, "History of english canadian literature" (1920). II. Den franskspråkiga litteraturen innesluter som sin äldsta skatt en hel del gamla folkvisor, af hvilka en stor samling, "Les chansons populaires du Canada", utgafs af E. Gagnon 1865. Den fransk-canadensiska patriotismen fick sitt första betydande uttryck i F. X. Garneaus (se denne) ''Histoire du Canada''. A. Gérin-Lajoie skref den omtyckta sången "Le canadien errant" och den innehållsrika nybyggarskildringen "Jean Rivard" (1874), med hvilken Philippe de Gaspés historiska roman "Les anciens canadiens" (1863) täflar som målning af den inhemska verkligheten. Bokhandlaren Octave Crémazie (1827-79) besjöng moderlandet, Canada och moderkyrkan i uppskattade tillfällighetsvers. Andra skalder från senare hälften af 1800-talet äro Pierre Chauveau (1820-90) och Louis Honoré Fréchette (se denne; d. 1908), de franske kanadensernas oratoriske epiker. Af de senaste årtiondenas författare ha särskildt lyrikerna framträdt: Nerée Beauchemin, Blanche Lamontagne, Charles Gill, Jean Nolin m. fl. Se P. Gagnon, "Essai de bibliographie canadienne" (1895), J. Fournier och O. Asselin, "Anthologie des poètes canadiens" (1920), och A. Rivard, "Études sur les parlers de France au Canada". III. Pressen i Canada började med de franska tidningarna "Halifax gazette" (1751) och "Montreal gazette" (1765). Af betydelse voro under 1800-talets förra hälft "The colonial advocate", som förde reformernas talan, "The banner" och än mer "The globe" (1844) i Toronto, som var liberalernas inflytelserika hufvudorgan under ett halft århundrade, men fick medtäflare i "Toronto daily star". "The Montreal star", "The gazette" (1864) i Quebec, "The Toronto telegram" och "Manitoba free press" tillhöra en senare tids mera bemärkta politiska tidningar. Af de franskspråkiga tidningarna ha särskildt "La devoir", utgifven af H. Bourassa, och "L'action franacise", utg. af Lionel Groulx, företrädt franska ytterlighetsståndpunkter. - Jfr G. Langenfelt, "Det brittiska imperiets koloniala litteraturer" (i "Vår tid", VII, 1922). <B>Canadian pacific ocean services</B>, engelskt rederibolag. Se Ångfartygslinjer. <B>*Canadian-Pacific-railway</B> omfattar numera hela sträckan öfver Nord-Amerika, från Vancouver, i v., vid Stilla hafvet, till S:t John, New Brunswick, vid Atlanten, 5,419 km., med sidolinjer 21,417 km., d. v. s. 34 proc. af Canadas hela järnvägsnät (enl. "Statesman's yearbook" 1922). Af järnvägen gå 232 km. genom Förenta staternas område. <B>Canadit</B>, miner., eleolitsyenit, som är rik på albit. <B>Canal de Gap</B> 1. de Drac. Se Gap. <B>Canal de l'Ourcq</B>. Se Oureq. <B>Canale</B>, by i italienska prov. Udine vid Isonzo, 16 km. n. om Goriza (Görz), tillhörde före freden i S:t Germain 1919 Österrike. Som landsvägen utefter Isonzo mellan Goriza och Tolmino (Tolmein) där öfvergår floden - ett af dennas få öfvergångsställen -, kom C. att spela en taktiskt viktig roll under striderna vid Isonzo 1915-17. Under 11 :e Isonzoslaget eröfrades byn 19 aug. 1917 af italienarna (2:a armén, Capello), som där öfvergingo floden, men den återtogs af de förbundne (14:e tyska armén, O. v. Below) 25 okt. s. å. under slaget vid Caporetto. Jfr Världskriget, sp. 229. H. j-dt. <B>*Canalejas y Méndez, J</B>., mördades af en anarkist 12 nov. 1912 i Madrid. Sedan jan. 1912 var han ministerpresident. <B>Canalis Sylvii</B>, Sylviska kanalen, anat. Se Hjärnan, sp. 829. <B>*Cañar</B> är äfven en provins i republiken Ecuador med omkr. 64,000 inv. (1903). Hufvudstad Azogues. <B>Canberra</B>, stad. Se Yass-Canberra. <B>*Cancan</B>. Se Dans, pl. III. <B>Candaba</B>. stad i prov. Pampanga, ön Luzon, Filippinerna, vid floden Pampanga, 21 km. n. ö. om Bacolov. Väfnadsindustri och fiske. 11,783 inv. (1919). <B>Candala</B>. Se Chandala. <B>Candia</B>, markis di. Se Mario, G. <B>*Candidatus</B>. Cand. mag., i Norge (= candidatus magisterii 1. c. philologice), beteckning för den, som aflagt filologisk kandidatexamen, i Danmark (= c. magisterii) för den, som aflagt