Carbonas guajacolicus, farm. Se Guajako1karbonat. Carbonas lithicus, farm. med. Se Litiumsalter. Carcar, stad på östkusten af ön Cebu, Filippinerna, vid järnvägen 37 km. s. v. om staden Cebu. 31,895 inv. (1918). Handel med socker, majs och fisk. C. anlades 1624. Carchi, provins i norra Ecuador, på gränsen till Columbia. Omkr. 5,700 kvkm. med 36,000 inv. Landet är öfvervägande bergigt. Boskapsskötsel, jordbruk och fruktodling äro hufvudnäringar. Hufvudstad: Tulcan. *Cardiff omfattar 26,26 kvkm. med 200,262 inv. (1921). Arealen af de mest betydande dockorna: Bute east, Bute west, Queen Alexandra och Roath, är omkr. 810 har. 1916 blef C. säte för det då nyupprättade katolska ärkestiftet Wales. 1920 upprättades i C. ett walesiskt nationalmuseum. *Cardinal von Widdern, G., dog 20 juli 1920 i Berlin. Cardiocondyla, zool. Se Myror, sp. 103. Cardot [-dä], Jules, fransk botanist, f. 1860 i Stenay (dep. Meuse), förut bosatt i Charleville, nu i Paris som ekonomisk tjänsteman i styrelsen för Indo-Kina. C. är en af de förnämste nu lefvande mosskännarna. I "Wissenschaftliche ergebnisse der schwedischen südpolar-expedition 1901-03" har han författat La flore bryologique des Terres magellaniques, de la Georgie du sud et de l'Antarctide (1908). *Carducci, G., dog 16 febr. 1907 i Bologna. - 1906 fick C. Nobelpriset i litteratur. S. samlade Opere utkommo i 20 bd 1889-1909. Se biogr, af G. Chiarini (1908) och B. Croce i "La critica" (med bibliografi, 1910). Carduus Marianus, bot., detsamma som Silybum Marianum (se Silybum). Cardwell [kā'dωel], stad vid Rockingham bay, Queensland, Australien, omkr. 1,300 km. n. n. v. om Brisbane. Det har en af de tryggaste hamnarna på Australiens nordöstkust, export af cederträ, dugongolja och kött. Omkr. 300 inv. Carebara, zool. Se Myror, sp. 104. Carelscroon. Se Dumont, Jean. Carême [karäm], Marie Antoine, framsk kökskonstnär, f. 1784 i Paris, d. där 1833, en af den franska kokkonstens ryktbaraste företrädare, kökschef hos Napoleon I, Talleyrand, prinsen-regenten Georg af England, kejsar Alexander I af Ryssland m. fl. Hans namn har öfvergått till slagord för att beteckna höjdpunkten af kokkonst, af honom utvecklad till vetenskap. C. utgaf auktoritativa arbeten, bl. a. Le pâtissier pittoresque (1815; 4:e uppl. 1842), Le maitre d'hôtel français (1822; ny uppl. 1842), Le cuisinier parisien (1828; 3:e uppl. 1842) och L'art de la cuisine au XIX:e siècle (5 bd, 1833 ff.). Carêmes skinka [karäms], fr. jambon glacé en surprise, kokk., en af mästerkocken Carême (se denne. Suppl.) först använd attrappartad efterrätt. Sockerkaka gräddas i en stor oval form och får skapnad af en skinka. Af garneringsdeg göres ett handtag, som föreställer benet och som prydes med en krusad pappersremsa. Svålen bildas af chokladglasyr. Ett lock utskäres ofvanpå kakan, som urholkad fylles med chokladkräm. Med gräddskum o. s. v. ges åt rätten ännu större likhet med en verklig, dekorerad skinka. Carency [karãsi'], by i franska dep. Pas de Calais, 12 km. nordväst om Arras, i en sänka strax s. om Lorettohöjden. Efter slaget vid Arras i okt. 1914 kom gränsen mellan tyska och franska fronten sydväst om Lens att gå öfver C., hvars östra del tyskarna intagit. Under de allierades offensiv i dec. s. å. eröfrade tyskarna genom ett motanfall hela byn och gjorde den till en stark stödjepunkt i sin försvarsställning Lorettohöjden--Ablain--Carency --Neuville. Under de långvariga och synnerligen förlustrika striderna sydväst om Lens mellan den anfallande 10:e franska armén (d'Urbal) och den försvarande 6:e tyska armén (kronprinsen af Bajern) på försommaren 1915 ("Lorettoslaget") var C. föremål för upprepade anfall först (9--11 maj) af de afrikanska trupperna och, sedan dessa på grund af de oerhörda förlusterna måst föras ur striden, af 3:e franska kåren, som (12 maj) omringade den fullständigt sönderskjutna byn och tvang de öfverlefvande (700 man) af dess besättning, tillhörande 14:e (badensiska) armékåren, att ge sig fångna. C. förblef sedan i fransk ego. Jfr Världskriget, sp. 169, 172 och 184. H. J-dt. Carezzando [-etsa'ndå], Carezze'vole, it., mus., smekande, med ömhet. Cargados-Garájos-öarna. Se Saint Brandon. Cariama och Cariamidæ, zool. Se Ormstorksläktet. Cariceae, bot., detsamma som Caricoideæ (se Cyperaceæ). Caries dentis, med. Se Tändernas sjukdomar och vård, sp. 756. Carigara, stad på norra kusten af ön Leyte, Filippinerna, omkr. 32 km. v. n. v. om Tacloban. Det har fiskerier, bomullsfabriker och 16,382 inv. (1918). *Carisien, K. E. von, var 1785-86 minister-resident i Petersburg och 1787-94 envoyé vid preussiska hofvet. Carisbrooke [kä'risbruk], markis af. Se Battenberg. Suppl. Caritas (lat., kärlek), Verband für das katolische Deutschland, stiftadt i Köln 9 nov. 1897, har till uppgift att planmässigt främja nästankärlekens verk i teori och praktik genom nära sammanslutning af alla på den katolska kärleksverksamhetens område verksamma krafter, såväl enskilda som föreningar och institutioner. Dess hufvudsäte är Freiburg im Br., där såväl centralstyrelsen och centralrådet som centralutskottet sammanträda. 1920 räknade C. 40,000 direkta medlemmar; de till C. anslutna organisationerna omfattade s. å. öfver 600,000 personer. Verksamheten omfattar sjukvård, fattigvård, vård af sinnessvaga och barnavård, hjälp för tyska katolska utvandrare, själavård, missionsverksamhet, spridning af litteratur m. m. Af dess publikationer må särskildt nämnas månadsskriften "Caritas". * Carlander. - 2. K. M. C., f. 24 sept. 1837, dog 27 juni 1911 i Stockholm. Carlander, affärsmän och donatorer. 1. Johan Kristofer C., brorsons son till den i hufvudarbetet omnämnde läkaren Kristofer C., f. 10 mars 1838 i Hofva, student i Uppsala 1856, innehade kontorsplats i utlandet och Göteborg samt bildade