offentliga diskussioner företräda partiet. Han följde vänstersocialisterna vid deras utbrytning och blef medarbetare i "Folkets dagblad Politiken". Han kvarstod i tidningen, äfven sedan densamma blifvit den kommunistiska gruppens huf-vudorgan. Utom en diktsamling (Årslag) har C. utgett en mängd broschyrer och mindre skrifter (Världskriget, en mansålders stormaktspolitik, 1914, Världskrigets "'kulturfejd", 1915, Ryssland i revolution, 1917, Arbetets rätt, 1921 m. fl.). Carleson, Axel Oskar Konrad (Conrad), brorson till den i hufvudarbetet (sp. 1165) omnämnde Edvard Henrik C., ämbetsman, affärsman, f. 23 aug. 1868 i Döderhult, Kalmar län, aflade 1888 mogenhetsexamen, ingick s. å. i tullverket, inskrefs vid universitetet i Lund 1890 och aflade där hofrättsexamen 1893. Han blef 1897 amanuens i Domänstyrelsen samt var 1900-10 ombudsman och fiskal där och samtidigt 1906-09 sekreterare i bankinspektionen. 1909-10 var C. expeditionschef i Finansdepartementet och erhöll under tiden (1910) fullmakt som kammarrättsråd, men kom aldrig att utöfva ämbetet. Han tog nämligen s. å. afsked och öfvertog platsen som verkställande direktör i A.-b. P. A. Norstedt & söner, i A.-b. Hiertas bokförlag; han är därjämte ordf. i A.-b. Sveriges litografiska tryckerier, i Centraltryckeriets och Iduns tryckeri-a.-b. samt i Svenska bokförläggarföreningen (sedan 1912) och i Svensk förening för industriellt rättsskydd. C. var finansminister i Swartzska ministären 30 mars-19 okt. 1917 samt har dessförinnan och senare verksamt deltagit i skattelagstiftningsarbetet. Han har bl. a. i samarbete med H. Cavalli utfört 1901 års utkast till inkomstskatteförordning och 1906 förarbeten för den skattereform, som afsåg omläggning af beskattningsåret. 1906-10 deltog han som särskildt tillkallad sakkunnig i åtskilliga inom Finansdepartementet igångsatta utredningar och arbeten, bl. a. med utarbetandet af det förslag till inkomst- och förmögenhetsskatteförordning, som framlades för 1910 års riksdag (d. v. s. i hufvudsak den nu i ämnet gällande). Han har därjämte varit led. af pensioneringsfondkommittén 1915 och som sakkunnig 1916 utarbetat förslag till plan för lyxbeskattning. Under krisåren och intill öfvertagandet af finansministerposten var C. led. i Handelskommissionen och ordf. i 1916 tillsatta Krigsberedskapskommissionen. *Carlgren. Vilhelm Maurits C. dog 22 jan. 1919 i Härnösand. - Oskar Henrik C., den föregåendes brorson, blef 1908 led. af Vet. akad., 1912 professor i zoologi vid Lunds universitetet och 1913 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund. Bland hans senare skrifter märkas flera viktiga undersökningar rörande regenerationsföreteelser hos Coelenterata (se d. o.) samt Die tetraplatien (1909). *Carlheim-Gyllensköld, Sigrid, blef 1912 led. af Mus. akad. 2. Vilhelm C., af samma ätt som den föreg., fysiker, f. 17 okt. 1859 i Stockholm, blef 1877 student och 1896 filos, doktor i Uppsala, deltog i 1882-83 års svenska polarexpedition till Spetsbergen, där han särskildt studerade norrskensfenomenen, tjänstgjorde 1894-97 vid astronomiska observatoriet i Stockholm, deltog i den förberedande gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen 1898 och blef s. å. sekreterare i kommittén för svensk-ryska gradmätningen. Han var 1907-11 docent i fysik vid Stockholms högskola och 1907-10 t. f. professor i ämnet samt föreståndare för högskolans fysiska institut, till hvars moderna utrustning han verksamt bidrog. C. blef 1907 led. af Vet. akad., fick 1911 professors n. h. o. v. och är sedan 1910 led. af Vet. akad:s Nobelkommitté för fysik. Han var sekreterare i solförmörkelsekommittén 1914. - Vetenskapligt namn har C. vunnit hufvudsakligen genom sina jordmagnetiska undersökningar. Bl. a. har han magnetiskt utforskat södra Sverige och magnetiskt uppmätt Kiruna järnmalmsfält samt lämnat flera afh. på franska om sina forskningar till Vet. akad:s Handl. m. fl. publikationer. Han blef 1897 led. af internationella permanenta kommittén för jordmagnetism i Paris. Bland hans skrifter märkas vidare den populärt hållna På åttionde breddgraden (1900) och Beskrifning öfver Stockholms högskolas nya fysiska institut (1911). Han har gett ut Aug. Strindbergs "Samlade otryckta skrifter" (2 bd, 1918-19). *Carlisle, A., upptäckte, att vattnet af den elektriska strömmen sönderdelas i syre och väte (se vidare Nicholson, W.). Carloforte [-låfå'rte], stad. Se San Pietro 2. Carlopago, pseudonym. Se Ziegler, Karl. *Carlos. - 4. Don C. Maria de los Dolores dog 18 juli 1909 i Varese. Hans son Jayme de Bourbon, hertig af Madrid, blef efter faderns död partiets ledare. Om hans uppgörelse med Alfons XIII se Bourbon. Suppl. Carlowitz, Hans Karl Adolf von C., sachsisk militär och krigsminister, f. 25 mars 1858 i Kiesa, blef infanteri- och generalstabsofficer, befordrades efter hand till öfverste och chef för lifgre-nadjärreg. n:r 100 (1906), generalmajor och brigadchef samt generallöjtnant och generaladjutant (1913). Från juni 1914 till okt. 1916 var han sachsisk krigsminister. Vid Världskrigets utbrott i aug. 1914 blef han general af infanteriet och chef för 27:e reservkåren (på västfronten), 1915 chef för 3:e reservkåren (på östfronten) och 1917 chef för 19:e armékåren (på västfronten). I aug. 1918 fick han befäl öfver 9:e armén, som han förde under slaget mellan Aisne och Oise (18 aug.-4 sept.), och i sept. s. å. öfver 2:a armén, med hvilken han med största ståndaktighet försvarade Siegfriedsställningen mellan Cambrai och S:t Quentin mot den öfverlägsna 4:e engelska armén (Rawlinson). 1919 erhöll han afsked. Carlquist, Nils Vilhelm Gunnar, historiker, f. 3 febr. 1889 i Knästorp, Malmöhus län, blef 1906 student och 1920 filos, doktor i Lund, 1918 andre och 1920 förste bibliotekarie vid Lunds universitetsbibliotek. Han har författat uppsatser om Karl XII:s-tiden i "Karolinska förbundets årsbok" (1911, 1915) och i den af S. E. Bring utg. "Karl