XII" (1918), Carl Fredrik Scheffer och Sveriges politiska förbindelser med Danmark 1752--65 (gradual. afh. 1920) m. m. samt utgett bl. a. "Ur Henning Hamiltons brefsamling" (l--2, 1914), "Sockenbeskrifningar från Frosta härad författade af häradets präster 1746--1747" (1920) och "Landshöfdingen G. W. Hamilton och hans anteckningar ifrån Karl Johanstiden" (1921). E. N-nn. * Carlsbergfonden. Under det att Carlsbergfonden befordrar vetenskapen, skall den 1901 stiftade Ny Carlsbergfonden främja konsten, hvari inbegripas konstvetenskap, konstindustri och trädgårdsodling; som särskilda ändamål nämnas inköp af konstverk, upprättande af konstsamlingar och uppförande af monumentala byggnader. Årliga öfverskottet från bryggerierna fördelas så, att Carlsbergfonden får 5/9 och Ny Carlsbergfonden 4/9; af sistnämnda belopp skall under 50 år från 1901 1/3 tillfalla K. Jacobsen eller hans lifsarfvingar. Ny Carlsbergfonden är tillförsäkrad en årlig inkomst af 150,000 kr., men dessutom har stiftaren donerat inalles omkr. 1,400,000 kr. Vid öfverlåtelsen beräknades bryggeriets värde till 6 1/2 mill. kr., men dels hvilade därå flera pekuniära förpliktelser, dels skulle efter hand göras afdrag för en skuld på 2 1/2 mill. kr. till K. Jacobsen och hans arfvingar, hvarjämte de skulle erhålla särskildt vederlag för förefintlig behållning af öl och råämnen. Ny Carlsbergfonden öfvertog förpliktelsen att fullborda glyptotekets nya byggnad och har senare bekostat bl. a. uppförandet af Nikolaitornets spira. 1908--12 har det för sina syften utanordnat omkr. 1,600,000 kr. Carlsbergfonden eger, utom de fasta egendomarna, bryggerierna m. m. till ett uppskattadt värde af 35 mill. kr., ett kapital af omkr. 20 mill. kr. Årliga utgiften till understöd åt vetenskapsmän och författare -- dels för undersökningar, dels för utgifning af skrifter -- stiger till omkr. 1/2 mill. kr. Ny Carlsbergfonden uppger sin grundfond till 1,049,000 kr. och sin årliga utgift till omkr. 150,000 kr., företrädesvis till inköp af konstverk till Ny Carlsbergglyptoteket.<tab>E. Ebg. *Carlsen, Elling, dog 1900. Carlsen, Camillo, dansk tonsättare, f. 1876, elev af Köpenhamns konservatorium, blef 1900 organist vid Krist-kirken där och 1911 vid Roskildes domkyrka. Han har komponerat stråkkvartetter, pianokvintett, orgel, piano- och violinstycken, andliga sånger, sångkvartetter m. m. Carlson. 1. Oskar Fredrik C., grundläggare af Sveriges elektrokemiska industri, f. 30 jan. 1844 i Norrköping, d. 9 nov. 1916 i Stockholm, blef student i Uppsala 1861, aflade där bergsexamen 1865 och afgångsexamen från Falu bergsskola 1866. Under en studieresa 1866--68 till Böhmen, Österrike och Bajern arbetade han inom sockerindustrien i laboratorier och fabriker samt studerade agrikulturkemi, och på en studieresa till England 1869 förvärfvade han kännedom om tillverkning af saltsyra, klor, kaliumkarbonat, svafvelsyra och superfosfat. S. å. inträdde han som volontär på L. J. Hiertas kontor med bokföring och köpmanskap som arbetsmål. På C:s förslag tog Hierta, som vid Liljeholmens stearinfabrik tillverkade äfven svafvelsyra i liten skala, initiativet till grundande af Stockholms superfosfatfabriks a.-b. med fabrik vid Gäddviken (se d. o.) för tillverkning af svafvelsyra i större skala och af superfosfat. Denna första svenska superfosfatfabrik utvecklades betydligt, och 1884 inköpte bolaget för ytterligare superfosfattillverkning fabriken "Ceres" i Göteborg. Af 1913 års superfosfatproduktion i Sverige, 184,000 ton med ett tillverkningsvärde af 9,9 mill. kr., kom omkr. 1/3 på ofvannämnda två anläggningar. C:s förnämsta insats blef dock hans grundläggande arbete för den elektrokemiska industrien. Af förenämnda bolag grundades ett flertal företag på detta nya område, så att den ursprungliga verksamheten, superfosfattillverkningen, kom att spela en mindre roll än de öfriga. C. kom tidigt att vid Gäddviken experimentera med elektrolytisk framställning af klor och alkali. Härigenom leddes han in på enahanda framställning af kaliumklorat (första patentet uttogs 1890), och 1894 igångsatte bolaget en kloratfabrik vid Månsbo (se Avesta), Sveriges första storindustriella elektrokemiska anläggning och den första elektrokemiska kloratfabriken i världen. Sedermera blefvo äfven natriumklorat och perklorat föremål för tillverkning, och 1916 igångsattes vid Trollhättan en filialfabrik för framställning af perklorat på elektrokemisk väg. Ur vid Månsbo anställda experiment af bl. a. C:s söner Birger och Fredrik C. framgick en metod för framställning af kalkkväfve (karbidkväfve) genom upphettning af karbid i kväfgas (idén af Frank och Caro). En försöksfabrik för kalkkväfve uppfördes 1906 under ledning af Fredrik C., och 1911 igångsattes vid vattenfall i Ljungan omkr. 75 km. från Sundsvall Ljungaverken med en kraftstation om 18,000 hkr kapacitet, med karbidverk, verk för karbidens elektrotermiska öfverföring i kalkkväfve i ugnar af egen konstruktion, anläggning för framställning af flytande luft (för erhållande af kväfve) samt ammoniak- och svafvelsyrefabriker för framställning af ammoniumsulfat. Vid Ljungaverken införde C. i Sverige äfven tillverkning af salpetersyra. Dessa verk är Superfosfatbolagets största anläggning: tillverkningen utgjorde 1916 omkr. 23,000 ton karbid (normalt värde omkr. 4 mill. kr.) och 10,000 ton karbidkväfve (normalt värde omkr. 2 mill. kr.). Bolagets utveckling under C:s styrelse belyses bäst af, att ursprungliga aktiekapitalet, 75,000 kr., hade vid hans frånfälle stigit till 9 mill. kr. I fråga om de konstgjorda gödselmedlen fosforsyra och kväfveföreningar har C. gjort vårt land ovärderliga tjänster. Han var en märkesman äfven beträffande vattenkraftens tillgodogörande.

I Kemistsamfundet var C. vice ordf. från 1890 till sin död, i Svenska teknologföreningens arbete deltog han med intresse, äfven som ordf. i dess afdelning för kemi och bergsvetenskap. I Vattenkraftsföremingens styrelse var han led. från föreningens stiftande till sin död. Han var den ledande