dels med en mångfald offentliga uppdrag, dels med medarbetarskap i "Svenska dagbladet", genom hvilket han bröt väg för den ekonomiska journalistiken i vårt land. F. ö. utgaf han den mycket uppmärksammade skriften Riksbanken under krisen 1907-1908 (1908) och egnade sig under denna tid åt utarbetandet af det stora verket Theoretische sozialökonomie (färdigt i manuskript 1914 vid krigsutbrottet, tr. 1918). Sin mest kända insats har C. gjort under och efter Världskriget. Tidigare än någon annan insåg han den stora prisstegringens karaktär af inflationsfenomen, och han framlade sin syn på de därigenom skapade problemen dels i en mångfald artiklar i "Sv. dagbl.", dels i Dyrtid och sedelöverflöd (1917). Året förut utkom den på tyskt uppdrag utarbetade skriften Tysklands ekonomiska motståndskraft. Genom denna liksom genom artiklar i "The economic journal" framförde han sina synpunkter inför en internationell publik. Sin egentliga internationella ställning vann han genom sin insats i Bruxelleskonferensen. Hans framställning för denna, Memorandum on the world's monetary problems (1920), tillvann sig öfverallt erkännande som den klaraste och bästa utredningen af dessa frågor, och hans uttalanden ha därefter tillmätts stor betydelse, särskildt i England. I ett andra memorandum, af gett till Nationernas förbunds finanskommitté i sept. 1921 och tryckt s. å. tills, med det första under titeln The world's monetary problems. Two memoranda (på sv. i något utvidgad form Världens penningproblem), har han sökt utreda de i samband med 1920 års kris uppkomna frågorna. Slutligen har C. sammanfattat sin i de ofvannämnda arbetena framlagda uppfattning i Penningväsendet efter 1914 (1922), där företeelserna på penningväsendets område utförligt behandlas. C:s författarskap utmärkes af sällsynt stilistisk talang och klar uppfattning af de olika företeelsernas ekonomiska innebörd. I sin rent vetenskapliga produktion har han särskildt visat en stor förmåga att finna fruktbärande problemställningar och uppslag och att anlägga en i ordets bästa mening praktisk syn på invecklade frågor. Sv. B-n. Cassel [kä'sl], sir Ernest Joseph, engelsk finansman af tysk-judisk börd, f. 3 mars 1852 i Köln, där fadern dref en blygsam bankirrörelse, d. 21 sept. 1921 i London, kom 1868 till England, där han först var springpojke på ett affärskontor i Liverpool och 1870 blef kontorist i London. Han grundade 1884 en själfständig mäklarfirma och vann snart en betydande förmögenhet, särskildt genom medverkan till ordnandet af Uruguays och andra sydamerikanska republikers statsfinanser. Han deltog äfven i emitterandet af mexikanska och kinesiska statslån, i finansieringen af de betydelsefulla dammanläggningarna vid Assuan för reglering af Nilens vattenstånd samt af Londons underjordiska elektriska järnväg. En tid var C. äfven starkt intresserad i det svenska Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund och med detta införlifvade grufföretag. C. var intim vän till konung Edvard VII och anlitades tid efter annan i hemliga politiskekonomiska uppdrag. Han erhöll 1890 knightvärdighet och blef 1902 led. af privy council. För filantropiska och bildningsändamål donerade C. tid efter annan betydande summor. Bl. a. skänkte han 1896 Grängesbergs arbetare 250,000 kr. till ett samlings- och konserthus (se Grängesberg, sp. 469) och 1912 540,000 kr. till en fond för arbetarnas bästa vid Kiruna och Malmberget. Från större finansoperationer drog sig C. tillbaka 1910, men var 1915 medlem af den engelsk-franska delegation, som åstadkom det första allierade krigslånet i Förenta staterna. Under Världskriget utsattes han i England på grund af sin tyska börd för grundlösa misstankar om äfventyrliga förrädiska stämplingar. Han lämnade under kriget stora donationer till Brittiska röda korset. V. S-g Ca'ssia vera, bot. farm. Se Kanel. Cassillis [käsi'lis l. kɘsi'lis], earl af. Se Kennedy. Cassinis vagn. Se Hastighetsmätare. *Cassiodorus, F. M. A., egnade i en af sina skrifter (De artibus) en afd. åt musiken och blef därigenom, vid sidan af Boëthius (se denne, äfven i Suppl.) den främste förmedlaren mellan antikens och medeltidens musikteori. Cassi'ope D. Don, bot., ett släkte af högnordiska och boreala halfbuskar med barrlika, tätt sittande, sempervirenta blad och klocklika, öppna kronor. I Sverige finnas 2 arter, C. tetragona (Andromeda tetragona) och C. hypnoides (Andromeda hypnoides); om dessa se Andromeda, bot. G- L-m. Cassirer, Ernst, tysk filosof, f. 1874 i Breslau, privatdocent i Berlin 1906, professor i Hamburg 1919, är en af de förnämsta representanterna för den ny-kantianism, som grundlagts af Cohen och plägar kallas Marburgsskolan. Han har utvecklat en skarpsinnig kunskapsteori och särskildt tillämpat denna på matematikens, fysikens och kemiens vetenskapliga grundbegrepp. I sina historiska arbeten har han uppvisat, huru den moderna filosofien alltifrån renässansen gradvis närmat sig den kritiska transcendentalfilosofiens problem. Af hans arbeten må nämnas Leibniz' system in seinen wissenschaftlichen grundlagen (1902), Das erkenntnisproblem in der philosophie und wissenschaft der neueren zeit (1906-07), Der kritische idealismus und die philosophie des gesunden menschenverstandes (1906) och Substanzbegriff und funktionsbegriff (1910). S-e Cassytha, bot. Se Lauraceæ. * Castberg, J. Upplösningen af det förra samlingspartiet 1908 och bildningen af konsoliderade vänstern med G. Knudsen som chef genomdrefvos närmast på C:s initiativ. I Knudsens s. å. bildade regering var C. justitieminister till l febr. 1910, då efter valen hela regeringen afgick. Som social-och handelsminister i Knudsens 2:a ministär 30 jan. 1913-22 april 1914 förberedde han "barnlagarna", som 1915 efter våldsam strid antogos af stortinget. Han har arbetat mycket för småbrukarna, som han vill göra till själfegande för att af skaffa det arbetslösa proletariatet. I fråga om skatter och tull står han på socialdemokratisk