Castrimoenium-Catarrhinee från 1907 till 1918 (1917 vistades han i utlandet), men spelade icke mer samma roll inom representa tionen som tidigare. Från 1914 var C. länge bosatt i Sverige, där han deltog i organiseringen af den finländska jägarrörelsen, hvilken sedan fick så stor betydelse i Finlands själfständighets-kamp. Vid frihetskrigets utbrott 1918 erhöll han af regeringen i Vasa uppdraget att hos Sveriges regering framställa Finlands anhållan om hjälp - ett varf, som misslyckades. C. dog 10 okt. 1922 på Hyvmge sanatorium i Finland. 4. K a a r l o C., sysslings sonson till C. l, bank-^ i'oo2,8 febr' 18GO i Turt^, Västerbotten, IQQQ no JUns kandidatexaraen och tjänstgjorde lööö-9J som extra tjänsteman i finans- samt handels- och industriexped. i senaten. 1888-98 var han ingai>e * advokatfirman Castrén & Snellman, 1898 -1904 medlem af direktionen i Kansallisosake-PT o*C' deltog ' landtdagarna 1894 och 1905 -Ob. Såsom tillhörande det konstitutionella ung-finska partiet inträdde han i senaten 1906 i e*en-skap af biträdande chef för civilexpeditionen? I den 1908-09 bestående koalitionssenaten var han cmlchef. Därefter öppnade C. åter egen advokatbyrå; sedan 1916 är han på nytt direktör i Kansal-hsosakepankki. I nov. 1918 blef han finansminister i L. Ingmans af samlings- och framstegspartierna bi dade ministär. Då denna i april 1919 afgick bildade C. en ny ministär, i hvilken agrarerna togo plats efter samlingspartiet. Hvardera ministären omfattade jämväl ett par svenska representanter Jämte dessa afgick C. i aug. 1919, sedan den nya regeringsformen antagits och president valts Ministaren rekonstruerades af J. H. Vennola. 5. Hjalmar(Jalmar)C., kusin til'l C 4 in-r; J' l4 deC' 1873 ' Nedertorneå, dimitterades frän Polytekniska institutet i Helsingfors, där han sedan 1896 (med två års afbrott, då han tjänstgjorde vid järnvägsbyggnader) fungerat som lärare först som biträdande lärare vid fackskolan för mgenjorsväsen, sedan institutets omorganisation till tebnisk högskola 1908 såsom lektor i grafisk sta-* ock iWJörsvetenskapernas encyklopedi samt sedan 1912 som professor i brobyggnad jämte byggnadskonstruktionernas statik. Nov. 1917 inträdde O. i den af landtdagen valda senaten som chef för kommunikationsexpeditionen, i hvilken egenskap han kvarstod till nov. 1918. C. har utöfvat äfven privat konstruktionsverksamhet på bro-, bostads-ocn fabriksbyggnadsområdet med järnbetonffkon-struktioner som specialitet. 1921 undersökte hfn på regeringens uppdrag möjligheterna för en iärnvä^ i Lappmarken och 1922 utnämndes han till generaldirektör för statsjärnvägarna. 6. Gunnar C., son till C. 3, litteraturhisto-rlk,er' f- ?7 dec. 1878 i Helsingfors, student 1896 och filos, licentiat 1902, hade tio år tjänstgjort som e. o. amanuens \id universitetsbiblioteket, då han 48 1907 utnämndes till docent i estetik och nyare litteratur. 1914-15 förestod han professuren i samma ämne. C. har utöfvat omfattande litterär verksamhet som forskare, företrädesvis på den fin-andska litteraturens område, och kritiker Hans förnämsta arbeten äro licentiatsafh. Frans Michael Franzén i Finland (1902), Stormaktstidens diktning (190*), Norden i den franska litteraturen (1910) studier i Lars ^Stenbäcks lyrik (i "Sv. litt. sällsk:s (1917) och Juhani A ho (2 bd, 1922). Förut offentliggjorda uppsatser samlade han i en volym Studier och kritiker (1918). I sammel verket Svenges nationallitteratur" har C. redigerat f °? J;T' RuneberS samt finländsk litteratur under 1800-talet, och i Sylvans m. fl-s svenska litteraturhistoria har han författat kapitlet om Stormaktstidens diktning (1919). Han redigerade en ny uppl. af J. J. Wecksells dikter (1919)° hvilken han försåg med en essay öfver skalden. C. (1902-05) samt half månadstidskriften "Ar^us" och Nya Argus" (från 1908), i hvilka hatn publicerat en synnerligen stor mängd artiklar, dels ^rundade på själfständig litteraturhistorisk forskning dels recensioner, dels uttalanden i dagens litterära och politiska frågor. Han tillhör styrelsen för Tskajltteratursällskapet i Finland (vice ordf sedan 1922) och är led. af statens expertnämnd för litteratur. 2 4__Q T C Castrimoenium [-men-], stad. Se Marino l tastro, C i p r i a n o, störtades i dec. 1908 medan han för sjukdom vistades i Berlin , Ca'stro e Alweida, E u g é n i o de, portugisisk skald, f. 4 mars 1869 i Coimbra, vid hvars universitet han ar professor i romanska språk, tillhör en af franska symbolister påverkad riktning. Af hans tidigare diktsamlingar (Oarisias, 1890, Horas 1891 m. fl.) utkom 1902 ett urval, Poesias escolhidas ^qed biogr.); senare äro A sombra do quadrante Satyro pO^f och skådeSp^^ *° Castro y Serrano, José, f. 1828, dog'l896 CasuarmäceaB, bot., växtfamilj med 25 arter' bildande den första serien, Verticittatai, inom Archichlamydecz. Fröämnena innehålla mån*a em-bryosackar, men endast l af dem blir fertil Blommorna äro enkönade, hanblommorna med l ståndare och hylle, honblommorna med l pistill och utan hylle Frukten är nöt. Familjen innehåller endast l släkte, Casuarina (se d. o.) G L-m Casuärius, zool SeKasuarerna Casus. - C. c o n s c i e n t i 33. SeSamvets-m a 1. CatalaiiTli, gallisk folkstam. Se K a t a l a u n i-ska fälten. 'Catalina y Cobo, M., dog 1913. 'Catamarca. - 2. Hufvudstaden hade 13,262 inv. 1914. Stor export af mjöl, vin, frukt och läder. 'Catania. 1. Provinsen hade 1915 819,944 inv ^ o£n 1 kvkm< - 2- Hufvudstaden hade s å' .(,ooy inv. Qatapatha-brähmana. Se Indiens språk och litteratur, sp. 535 och 549. Utarrhinae, zool., betecknas ock som C a t a r-rh in i. Se Pr i m a tes.